Härigenom föreskrivs att lagen (1985:450) om buss- och taxivärde-ringsnämnden skall upphöra att gälla vid utgången av september 1998.
Prop. 1997/98:63
37
3 Ärendet och dess beredning
Den 15 september 1994 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare för att se över yrkestrafiklagstiftningen och övrig författningsreglering av yrkestrafiken samt utarbeta förslag till en ny sammanhållen författnings-struktur för dessa områden. Utredningen, som antog namnet 1995 års yrkestrafikutredning, överlämnade i maj 1996 sitt betänkande Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93). Betänkandet har remissbe-handlats. Till denna proposition fogas en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, utredningens lagförslag som bilaga 2 och en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Kommunikationsdepartementet (K96/2423/RS).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 4 december 1997 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.
Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.
Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnitt 12 samt i författningskommentaren.
I förhållande till lagrådsremissens förslag har dessutom vissa redaktio-nella ändringar gjorts i lagtexten.
4 Bakgrund
Verksamheten inom den yrkesmässiga trafiken har historiskt varit omgärdad av regler. Sedan länge har det dock inom området pågått en omfattande avreglering. Från början av 1970-talet gällde det godstrafiken men sedan mitten av 1980-talet har även persontrafiken steg för steg avreglerats. Tanken bakom avregleringen är att en sund konkurrens mellan olika trafikföretag i förening med ett riktigt utformat kostnads-ansvar leder till att resurserna utnyttjas effektivare och till en bättre fördelning av transportarbetet mellan olika transportgrenar. En viktig förutsättning för avregleringen har också varit en skärpning av tillsynen av den yrkesmässiga trafiken. En avreglering ligger också i linje med strävandena efter förenklingar av regelsystemet i stort.
Regleringen av yrkestrafiken finns i huvudsak i yrkestrafiklagen (1988:263), YTL, och yrkestrafikförordningen (1988:1503), YTF, vilka reglerar de krav som skall gälla för att få tillstånd att bedriva yrkesmässig trafik. Till lagregleringen hör även lagen (1979:560) om transportför-medling, TFL, förordningen (1988:1504) om transportförtransportför-medling, TFF, samt lagen (1979:561) om biluthyrning, BUL och förordningen (1988:1505) om biluthyrning, BUF. Regler för internationell yrkesmässig trafik finns i kungörelsen (1974:681) om internationella vägtransporter, KIV, samt för transporter inom Europeiska ekonomiska
samarbetsområ-Prop. 1997/98:63 det, EES, i förordningen (1995:525) om behöriga myndigheter, m.m. i
fråga om internationella transporter inom Europeiska unionen. Av betydelse är också förordningen (1979:785) om yrkestrafikregister samt vissa bestämmelser i fordonskungörelsen (1972:595), FK, och bilregis-terkungörelsen (1972:599), BRK.
I yrkestrafikregistret registreras tillståndsinnehav enligt YTL, TFL och BUL. Registret förs av Vägverket, som är central registreringsmyndighet.
Länsstyrelserna är regionala registreringsmyndigheter.
Våren 1988 beslutade riksdagen om en fortsatt avreglering på yrkes-trafikområdet. Behovsprövningen för beställningstrafik med buss av-skaffades den 1 januari 1989 och övrig behovsprövning den 1 juli 1990.
Vid samma tillfälle beslöt riksdagen om en skärpning av lämplig-hetsprövningen av dem som avser att bedriva eller bedriver yrkestrafik.
Förarbeten till den författningsreglering som rör avregleringen är huvudsakligen prop. 1987/88:50 bil. 1 och prop. 1987/88:78, bet.
1987/88:TU15, rskr. 1987/88:166. För taxitrafiken behövdes en längre anpassningstid och genom övergångsbestämmelser i YTL och YTF fick regleringen av denna trafik vara kvar till den 1 juli 1990.
I 1992 års budgetproposition riktades kritik mot länsstyrelsernas insat-ser i fråga om den i författningarna föreskrivna lämplighetsprövningen och den efterföljande kontrollen av lämpligheten. I propositionen framhölls främst behovet av att skärpa efterlevnaden av det existerande regelverket, inte att skärpa regelverket som sådant. Regeringen betonade också att beslutet om avreglering skulle stå fast. Riksdagen anförde ingen annan mening (bet. 1992/93:TU1, rskr. 1992/93:2). Samtidigt ansåg riksdagen att det krävdes en snabb utredning av möjligheterna att skärpa reglerna ytterligare i syfte att sanera taxibranschen och för att kunderna skulle kunna åka säkert samt till en kostnad som var rimlig i förhållande till resans omfattning. För att säkerställa konkurrens på lika villkor inom taxinäringen skulle länsstyrelserna enligt riktlinjer som föreslagits i propositionen skärpa lämplighetsprövningen och uppföljningen av lämpligheten hos trafikutövarna.
Den 19 november 1992 fick Statskontoret regeringens uppdrag att göra en översyn av länsstyrelsernas tillsyn över den yrkesmässiga trafiken och lämna förslag till förbättringar i syfte att effektivisera tillsynen.
Regeringen beslutade den 10 december 1992 om krav på godkänt prov i yrkeskunnande för taxiförare. Den förare som uppfyllde Vägverkets krav skulle erhålla en legitimation, som skulle finnas i fordonet, väl synlig för passageraren. Beslutet trädde dock i kraft först den 1 januari 1995 (SFS 1992:1387 och SFS 1993:1159) sedan det förenats med krav på en vandelsprövning, se nedan.
I prop. 1992/93:106 om åtgärder rörande taxitrafiken redovisades 15 olika förslag om en skärpt tillsyn av taxitrafiken. Trafikutskottet anförde (bet. 1992/93:TU26) häröver att målet för det allmännas insatser borde vara att utforma instrument och incitament som sammantaget förmår bidra till att en önskvärd utveckling sker inom taxitrafiken, utan att en återgång för den skull sker till tidigare detaljreglering.
Riksdagens revisorer avgav den 17 mars 1993 en rapport om avregle-ringen av taxinäavregle-ringen, huvudsakligen grundad på förhållandena i Stockholms län. Revisorerna pekade särskilt på bristerna i länsstyrelsens
Prop. 1997/98:63
39 uppföljning av tillståndshavarnas lämplighet. Denna uppföljning borde
enligt revisorerna i princip motsvara vad som krävts i fråga om lämplig-het i samband med tillståndsprövningen.
I juni 1993 överlämnade Statskontoret till regeringen rapporten (1993:15) Om taxi och annan yrkesmässig trafik med förslag om en effektivare tillsyn av den yrkesmässiga trafiken i ett åtgärdspaket om 25 punkter. På grundval av rapporten och remissyttrandena över den utarbetades inom Kommunikationsdepartementet promemorian (Ds 1993:91) Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken.
I prop. 1993/94:168 Ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken marke-rade regeringen, genom att bl.a. lämna förslag till ändring av YTL, länsstyrelsernas ansvar för den löpande tillsynen av den yrkesmässiga trafiken. Vidare föreslogs en vandelsprövning av taxiförare, innebärande att legitimation för taxiförare bara får ges till den som med hänsyn till yrkeskunnande och laglydnad bedöms vara lämplig. Förslagen antogs av riksdagen (bet. 1993/94:TU29, rskr. 1993/94:310).
För att bidra till det i prop. 1993/94:168 uttalade önskemålet om en bättre ordning inom yrkestrafiken tillkallade Kommunikationsdeparte-mentet i december 1993 en ledningsgrupp för yrkestrafikfrågor, beståen-de av företrädare för ledningen inom 18 olika myndigheter och bransch-organisationer med anknytning till yrkestrafiken. Ledningsgruppen utsåg i sin tur fyra arbetsgrupper med uppgift att bl.a. kartlägga behovet av ytterligare lagstiftning på området. Gruppernas arbete resulterade i departementspromemorian (Ds 1994:100) Den yrkesmässiga trafiken – samordnings- och genomförandefrågor. Promemorian låg till grund för direktiven till 1995 års yrkestrafikutredning om översyn av den yrkes-mässiga trafiken och dess författningsreglering. Det är i huvudsak förslagen från denna utredning, som i maj 1996 överlämnade sitt betän-kande Ny yrkestrafiklagstiftning (SOU 1996:93), som tas upp i denna proposition.
5 Utgångspunkter för en ny
författningsreglering av yrkestrafiken
En utgångspunkt för regeringens förslag är att skapa en sammanhållen författningsstruktur för yrkestrafiken. Förslaget innefattar även en lagteknisk modernisering. Bland annat har yrkestrafiklagen delats in i kapitel och försetts med mellanrubriker för att bli mera lättillgänglig och överskådlig. Förslaget till lag om biluthyrning har så långt som möjligt anpassats till uppbyggnaden och dispositionen av förslaget till yrkestra-fiklag.
Prop. 1997/98:63