Förslag på framtida forskning

För att ta denna studie framåt och vidareutveckla till framtida forskning skulle ett större urval kunna användas. Urvalet är i nuläget endast representativt för just den utvalda gruppen och kan inte relateras till exempel till alla svenska ungdomar i åldern 18–25 år. Om studien hade använt sig av andra människor skulle studies resultat högst sannolikt påverkats och förändrats. Detta eftersom det behövs fler för att representera denna grupp. Det urval som genomförts i denna studie innehåller förövrigt endast unga kvin- nor och män från delar av Skånes landskap.

Ett utökat urval hade alltså fått studien till att bli mer representativ men dock bör det tas hänsyn till den tid det kan komma att ta. I många fall har undersökningar en viss för- bestämd tidsplan och måste därför anpassas utifrån den. Då denna studien var begränsad till cirka 3 månader hade ett för stort urval lett till stress av processen och bidragit till en inte lika väl genomförd studie. Utifrån den tidsbegränsning som denna studie haft har urvalet varit i behaglig storlek men i framtida forskning skulle detta kunna förändras och vidgas.

Avslutningsvis skulle en triangulering kunna tillämpas för att vidare utveckla studien och öka dess tillförlitlighet. Med det menas att det insamlade materialet kompletteras med exempelvis enkäter och observationer för ytterligare fördjupning. Detta kan bidra till fler intressanta och relevanta infallsvinklar som kan komma att påverka studien på ett positivt sätt.

Referensförteckning

Andersson, J., & Johansson, T. (2014). The Fitness Revolution. Historical Transfor- mations in the Global Gym and Fitness Culture. Sport Science Review, XXIII (3–4), 91– 112.

Borgh, M. (2009). I Ali Kazemis (red.): Välbefinnande i arbetslivet- socialpsykologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 2:8). Stockholm: Liber AB.

Faskunger, J., & Hemmingsson, E. (2015) Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa: fy-

sisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Bokförlaget.

Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys (Andra upplagan). Stockholm: Liber AB.

Glanz, K., Rimer, B.K. & Lewis, F.M. (2002). Health Behavior and Health Education.

Theory, Research and Practice. San Fransisco: Wiley & Sons.

Hassmén, N., Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hedenborg, S. (2016). Idrottsvetenskapen Introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, A. (2001). Är det alltid rätt person som vinner? Bedömningarnas reliabilitet

och validitet inom bedömningssporterna acroski och rytmisk gymnastik. Umeå Univer-

sitet: Pedagogiska institutionen.

Nilstun, T. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration. Läkartidningen,

99(11), 1214–1216. http://www.sls.se/PageFiles/229/helsingfors.pdf

Patel, R,. & Davidsson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder (Andra upplagan). Linköping: Studentlitteratur.

Pintrich, P.R., & Schunk, D.J. (1996). Motivation in education. Theory, research and

applications. Columbus, Ohio: Prentice-Hall.

Weinberg, R., Gould, D. (2012). Foundations of sport and exercise psychology (fifth edition). Human Kinetics.

Etiska rådet. (2018). Ansökningsblankett. Hämtad 28 februari från https://mah.itslear- ning.com/ContentArea/ContentArea.aspx?LocationID=28936&LocationType=1

Lagergren, L., Fundberg, J., & Book, K. (2010). Vetenskapligt förhållningssätt – en li-

ten bok om att komma igång med forskning. (51 s). (Elektronisk).

Long, R. (2012). Motivation [Elektronisk resurs] Hämtad från https://ebookcentral-pro- quest-com.proxy.mau.se/lib/malmo/reader.action?docID=1099195&query=

Nationalencyklopedin. (2018). Motivation. Hämtad 2018-03-29 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation

Nilstun, T. (2002). Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration. Läkartidningen,

99(11), 1214–1216. http://www.sls.se/PageFiles/229/helsingfors.pdf

Pajares (2002). Overview of social cognitive theory and of self-efficacy. Hämtad 2018- 04-17 från https://www.uky.edu/~eushe2/Pajares/eff.html

Artiklar:

Bakken Ulseth, A. (2008). New Opportunities - Complex Motivations: Gender Differ- ences in Motivation for Physical Activity in the Context of Sports clubs and Fitness Centers. International Journal of Applied Sports Sciences, volym (20), 44-66.

Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and action: A social cognitive theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.

Choi, Y., Chang, A., Choi, E. (2015). Sex differences in social cognitive factors and physical activity in Korean college students. Journal of Physical Therapy Science,

volym 27(6), 1659-1664.

Dagkas, S., Quarmby T. (2012). Young People’s Embodiment of Physical Activity: The Role of the ‘Pedagogized’ Family. Sociology of Sport Journal, volym (29), 210-226.

Deci, E. L., Koestner, R., & Ryan, R. M. (1999). A meta-analytic review of experiments examining the effects of extrinsic rewards on intrinsic motivation. Psychological Bulle- tin, 125(6), 627–668.

Giota, J. (2001). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling en litteraturöversikt.

Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 279–305.

Harris, K. (2013). Gender Stereotypes, Gender Segregation, and Credibility: Crossing the Lines in Sports Media. Internation Journal of Sports & Society, Volume 3, ISSSN 2152–7857.

Jeffrey, P. (2013). PHYSICAL ACTIVITY BEHAVIORS, MOTIVATION, AND SELF-EFFICACY AMONG COLLEGE STUDENTS. College student journal Syra-

cuse University, 64-74.

Kyrejto, J., Mosewich, A., Kowalski, K., Mack, D., Crocker, P. (2008). Men’s and Women’s Drive for Muscularity: Gender Differences and Cognitive and Behavioral Correlates. International Journal of Sport & Exercise Psychology, volym (6), 69-84.

Lauderdale, M., Yli-Piipari, S., Carol, C., Irwin, T. Layne. (2015). Gender Differences Regarding Motivation for Physical Activity Among College Students: A Self-Determi- nation Approach. The Physical Educator, volym (72), 153-172.

Liimakka, S. (2011). I Am My Body: Objectification, Empowering Embodiment, and Physical Activity in Women's Studies Students' Accounts. Sociology of Sport Journal,

volym (28), 441-460.

McCuIlagh, P., Yan, J. (2004). Cultural Influence on Youth's Motivation of Participa- tion in Physical Activity. Journal of Sport Behavior, volym (27), no. 4, 378-390.

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of in- trinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78.

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2008). A self-determination theory approach to psychother- apy: The motivational basis for effective change. Canadian Psychology, 49, 186-193.

Sibley, B., Bergman, S. (2016). Relationships Among Goal Contents, Exercise Motiva- tions, Physical Activity, and Aerobic Fitness in University Physical Education Courses.

Journals Permissions, volym (122), 678-700. Doi: 10.1177/0031512516639802.

Standage, M., Gillison, F., Ntoumanis, N., Treasure, D. (2012). Predicting Students’ Physical Activity and Health-Related Well-Being: A Prospective Cross-Domain Investi- gation of Motivation Across School Physical Education and Exercise Settings. Journal

of Sport & Exercise Psychology, volym (34), 37-60.

Thorpe, H. (2009). Bourdieu, Feminism and Female Physical Culture: Gender Reflexiv- ity and the Habitus-Field Complex. Sociology of Sport Journal, volym (26), 491-572.

Weinstein, N., Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2011). Motivational determinants of inte- grating positive and negative past identities. Journal of Personality and Social Psychol-

ogy, 100, 527-544.

Weiss, M. (2013). Back to the Future: Research Trends in Youth Motivation and Physi- cal Activity. Pediatric Exercise Science, volym (25), 561–572.

Bilaga 1