Förslag på vidare forskning

Flera av lärarna gav uttryck för att de saknade fortbildning eller på annat sätt kände att de inte riktigt behärskade de olika digitala verktyg som finns i skolan. Vilken fortbildning dessa lärare eller övrig personal i skolan skulle behöva skulle vara intressant att arbeta vidare med. Informanterna uttrycker att det ofta blev en försöksverksamhet kring de digitala verktygen till att börja med utan några tydliga riktlinjer från ledning. Just kompetensutveckling är något som Haelermans (2017) pekar på i sin forskning kring digitala lärverktyg där hon menar att för att vi ska kunna fånga upp de positiva effekterna av digitaliseringen behöver lärarna ha kompetens inom området. Även Grönlund (2014) anser att lärarna måste få fortbildning för att digitaliseringen ska kunna få positiva effekter.

Det dök också upp en intressant och tidsbesparande tanke kring vems ansvar det är att välja ut pedagogiska appar eller program. Det skulle kanske kunna vara något som kunde ske på nationell nivå. En av speciallärarna uttryckte att Skolverket borde gå ut med riktlinjer kring vad vi ska använda de digitala verktygen till och på vilket sätt det gynnar elevernas inlärning. Läraren anser också att det borde vara Skolverkets eller kommunens uppgift att hitta lämpliga appar att använda i undervisningen istället för att varje lärare ska lägga tid på att hitta olika appar. Då det tar mycket tid att sätta sig in i nya program

och hålla sig uppdaterad på det senaste kanske det hade varit tidsbesparande att någon eller några arbetar med detta och sorterar bort program som inte har så stor effekt på elevernas lärande medan andra program som visar bättre resultat kunde få komma alla elever till del. Det kan tyckas självklart men utifrån de intervjuer vi haft med olika personalgrupper verkar alla sitta på sin egen kammare och i mån av tid och ork testa olika program och appar.

Referenslista

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a upplagan. Malmö: Liber Ekonomi.

Braun, V. & Clarke, V. (2013). Successful qualitative research: a practical guide for beginners. (1. ed.) Thousand Oaks, CA: SAGE Publications.

Cabus, S. J., Haelermans, C. & Franken, S. (2015). Smart in Mathematics? Exploring the

effects of in-class-level differentiation using smartboard on math proficiency. British

journal of educational technology. 48(1):145-161; Great Britain: John Wiley & Sons Ltd, 2017

Cheung, A. C. K., Slavin, R. E., & Center for Data-Driven Reform in Education (CDDRE). (2011). The Effectiveness of Educational Technology Applications for Enhancing Mathematics Achievement in K-12 Classrooms: A Meta-Analysis. Best Evidence Encyclopedia (BEE). Center for Research and Reform in Education. Center for

Research and Reform in Education. Retrieved from

https://login.e.bibl.liu.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &AuthType=ip,uid&db=eric&AN=ED527573&lang=sv&site=eds-live&scope=site Dahlgren, L O & Johansson, K. (2015). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red:er.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162-175). Stockholm: Liber.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerup.

Giota, J (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogiska forskning i Sverige 11:2 http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/8066/7115

Güles, F., Kuzu, Ö. H., & Polat, T. (2013). Teacher Opinions about Computer Usage and Education in Preschool Education. Procedia – Social and Behavioral Sciences, 103, 880-

889. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.sbspro.2013.10.410

Garavaglia, A., Garzia, V. & Petti, L. (2013). The integration of computers into the

classroom as school equipment: a primary school case study. s. 323-327.

www.sciencedirect.com.

Grönlund, Å. (2014). Att förändra skolan med teknik. Bortom en dator per elev. Örebro universitet.

Gärdenfors, P. (2010) Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1.utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

Haelermans, C. (2017). Digital tools in education – On usage, effects and the role of the

teacher. Stockholm: SNS förlag.

Hammar Chiriac, E. & Einarsson, C. (2013). Gruppobservationer: Teori och praktik. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur.

Hassler Hallstedt, M. (2018). Closing the Gap: How an Adaptive Behavioral Based

Program on a Tablet Can Help Low Performing Children Catch Up in Math: a Randomized Placebo Controlled Study. (Doktorsavhandling) Uppsala universitet,

ORCID-id: 0000-0002-2645-4831

Hattie, J.A.C. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta analyses relating to

achievement. London: Routledge

Kvale, S & Brinkmann, S (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lantz-Andersson, A. & Säljö, R. (2014). Lärmiljöer i omvandling – En yrkesroll i

utveckling. Malmö: Gleerups. I A. Lantz-Andersson & R. Säljö (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan. (s.13-37). Malmö: Gleerups.

Larsson, S. Om kvalitet i kvalitativa studier., (2005). Nordisk Pedagogik, (25), 1, 16-35. Postprint available at: Linköping University Electronic Press http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757

Lohbeck, A. (2018). Self-Concept and Self-Determination Theory: Math Self-Concept, Motivation, and Grades in Elementary School Children. Early Child Development and Care, 188(8), 1031–1044. Retrieved from https://search-ebscohost- com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ1183315&site=eds-

live&scope=site

Lowrey, K. A., Hollingshead, A., Howery, K & Bishop J. B. (2017). More Than One Way: Stories of UDL and Inclusive Classrooms. Research and Practice for Persons with

Severe Disabilities, 42(4) 225–242.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det?: aktuell forskning om

svårigheter att förstå och använda tal. Nationellt centrum för matematikutbildning,

Göteborgs universitet. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=cat00115a &AN=lkp.528763&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet - en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Peterson. L. (2014). Vikten av ett kritiskt granskande förhållningssätt. I A. Lantz- Andersson & R. Säljö (Red.), Lärare i den uppkopplade skolan. (s.197-227). Malmö: Gleerups.

Petersson, E. Lantz-Andersson, A & Säljö, R. (2014). Virtuella laborationer: Att lära genom att experimentera? I A. Lantz-Andersson. & R. Säljö (red.), (s. 69-91). Lärare i

Polly, D. (2014). Elementary school teachers' use of technology during mathematics teaching. Computers in the Schools, 31(4), 271-292

Regeringen (2017a). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.

Regeringen (2017b). Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Tillgängligt från: https://www.regeringen.se/493c41/contentassets/acd9a3987a8e4619bd6ed95c26ada236 /informationsmaterial-starkt-digital-kompetens-i-skolans-styrdokument.pdf

Rennstam, J & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie - Om analysarbete i kvalitativ

forskning. Lund: Studentlitteratur.

Samuelsson, U. (2014). Digital (o) jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers

tekniska kapital (Doctoral dissertation, School of Education and Communication).

Jönköpings universitet.

Selwin, N. (2017). Skolan och digitaliseringen. Blir utbildningen bättre med digital

teknik? Daidalos: Göteborg.

Skolverket (2011: reviderad 2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2018. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017). Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå - Ett

kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildningen. Tillgängligt från: https://www.skolverket.se/getFile?file=3783

Skolverket.se (2018a) Digitaliseringen i skolan – möjligheter och

utmaningar.https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971

Skolverket.se (2018b) Leda digitaliseringen i skola och förskola. Tillgängligt från: skolverket.se/leda digitaliseringen i skola och förskola

Skolverket (2019). Tid viktigare än metoder. Tillgängligt från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/tid- viktigare-an-metoder

SPSM. (2017). https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor- och-svar/vad-innefattas-i-begreppet-larmiljo/. 2019-01-16

Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning och demokrati, 20 (3), 67 - 82. Hämtad 19-02-26 från

https://www.oru.se/globalassets/oru-

sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2011/nr-3/roger- saljo---kontext-och-manskliga-samspel---ett-sociokulturellt-perspektiv-pa-larande.pdf Säljö, R.. (2014). Lärande i praktiken – Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur

Trouche, L. & Drijvers, P. (2014). Webbing and orchestration. Two interrelated views

Vetenskapsrådet (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning (2007). Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vygotskij, L. S., & Öberg Lindsten, K. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen.

Daidalos. Retrieved from

https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=cat00115a &AN=lkp.226699&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Bilaga A - Missivbrev

Hej!

Vi heter Anette Ewertsson och Ann-Sofie Berglund och vi läser vår sista termin till Speciallärare i matematikutveckling vid Linköpings Universitet. Våren 2019 skriver vi vårt examensarbete som handlar om Digitala verktyg i matematik. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärare och speciallärares uppfattningar kring digitala verktyg. Vi är intresserade av vilket lärande som lärare, speciallärare och specialpedagoger tycker gynnas eller missgynnas av att använda digitala verktyg i matematik.

För att uppnå vårt syfte med studien önskar vi att intervjua verksamma lärare och speciallärare i årskurserna 1–3, som undervisar i matematik, om deras erfarenheter och upplevelser. Intervjuerna kommer att spelas in med ert godkännande. Vi beräknar att intervjun tar ca 30 min.

I examensarbetet kommer vi att förhålla oss till Vetenskapsrådets etiska principer. Ni som medverkar kommer att avidentifieras vilket även gäller skolan. Uppgifterna kommer endast att användas till examensarbetet och inspelade data kommer att raderas efter analys. Ni har också möjlighet att när som helst avbryta undersökningen om så önskas. Om du kan tänka dig att delta i undersökningen, kontakta oss via mail eller telefon. Tack på förhand!

Med vänlig hälsning

Stockholm: Ulricehamn: Ann-Sofie Berglund Anette Ewertsson xxxx-xxxxxx xxxx-xxxxxx

xxxxxxxxx@gmail.com xxxxxxxxx@vistaholm.se

Handledare:

Susanne Severinsson Lektor Pedagogik/

Docent Pedagogiskt arbete xxxxxxxxxx@liu.se

Bilaga B - Intervjuguide

Bakgrund:

1. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter? Hur många år har du arbetat i yrket? 2. Vilken/vilka årskurser undervisar du i?

Digitala verktyg:

3. Vad är digitala verktyg för dig?

4. Dagens elever lever i ett alltmer digitaliserat samhälle och därför har regeringen beslutat om förändringar i styrdokumenten för grundskolan. I läroplanen för Grundskolan finns nu ett nytt avsnitt om digitalisering i skolan. Vad tycker du om det?

Tillgänglighet:

5. Tycker du att tillgången på digitala verktyg är tillräcklig på skolan där du arbetar? - Har alla elever samma tillgång till digitala verktyg?

- Hur ofta använder du digitala verktyg i din undervisning? Användningsområde:

6. Vilka digitala verktyg använder du i matematik? I vilket syfte?

7. Finns det områden i matematiken som du anser är mer lämpade för att använda digitala verktyg?

8. Vilka fördelar och nackdelar ser du med att använda digitala verktyg i din matematikundervisning?

9. Tycker du att det finns digitala verktyg i matematik som underlättar för elever i behov av stöd eller elever som behöver extra utmaningar?

Fortbildning/intresse:

10. Anser du dig ha tillräckligt med kunskap för att kunna använda dig av digitala verktyg i undervisningen? Något som kan få dig att ändra dig? Vad skulle du behöva? - Kan du hjälpa eleverna att använda digitala verktyg?