I denna uppsats beskrivs det hur sex verksamma lärare i tre olika skolformer upplever sin verksamhet som modersmålslärare i samiska. Eftersom de arbetar i olika kommuner kan man nog anta att de ger en rätt tydlig bild av hur sådan verksamhet kan se ut. För att kunna dra generella slutsatser om situationen i Sverige skulle det dock vara nödvändigt att intervjua alla verksamma lärare som undervisar i samiska.
Det framgår i studien att det saknas information om var barn kan använda sig av samiska i närområdet. Därför skulle det vara väsentligt att kartlägga i vilka domäner barn och ungdomar kan använda sig av samiska i samhället, och vilka möjliga skillnader det kan finnas mellan olika län i Sverige.
7 Käll- och litteraturförteckning
Baker, Susan & MacIntyre, Peter (2003). The role of gender and immersion in communication and second language orientations. I Dörnyei, Zoltán (red.). Attitudes, orientations, and motivations in
language learning. 65-96, University of Michigan: Blackwell Publishing.
Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.
Dörnyei, Zoltan (2001). Motivational strategies in the language classroom. Cambridge: Cambridge University Press.
ECRML (2015). European Charter for Regional or Minority Languages – b. Fifth report of the
Committee of Experts in respect of Sweden (1216 meeting).
https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=2260369&Site=COE&BackColorInternet=C3C3C3&BackColor Intranet=EDB021&BackColorLogged=F5D383 (Hämtad 2015-01-27).
Elenius, Lars (2006). Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett
jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för
och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Greymorning, Steve (1997). Going beyond words: The Arapaho immersion program. I Jon Reyhner (red.). Teaching Indigenous Languages, 22-30, Flagstaff, AZ: Northern Arizona University. Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning i
Sverige, Årgång 4 nummer 1: 43-57.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur. Hyltenstam, Kenneth & Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande: om samiskan och
andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur.
Jedeskog, Gunilla (2007). Klassrummets scenografi. I Granström, Kjell (red.). Forskning om lärares
arbete i klassrummet. 109-125, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lightbown, Patsy M. & Spada, Nina (1999). How languages are learned. 2., rev. ed. Oxford: Oxford Univ. Press.
Lindblad, Sverker & Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft;
Pedagogisk forskning i Sverige, Årgång 4 nummer 1, 93-109.
Minoritet.se. Förvaltningsområden. http://minoritet.se/forvaltningsomraden-for-minoritetssprak (Hämtad 2015-01-18).
Ne.se. Revitalisering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/revitalisering (Hämtad 2015-04-29).
Sameskolstyrelsen.se. Integrerad undervisning. http://www.sameskolstyrelsen.se/sv/authority/integrerad-samisk-undervisning (Hämtad: 2015-01-28).
Sameskolstyrelsen.se. Sameskolor. http://www.sameskolstyrelsen.se/ (Hämtad 2015-03-16). Samiskt språkcentrum (2014). Lägesrapport de samiska språken i Sverige 2013.
http://www.sametinget.se/70485
Samiskt språkcentrum (2015a). Lägesrapport: De samiska språken i Sverige 2014.
http://www.sametinget.se/86325
Samiskt språkcentrum (2015b). FÖRSTUDIE: Kartläggning av de samiska språken. SFS 2009:600. Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet.
SFS 2009:724. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Stockholm: Kulturdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen (2013). Sameskolan riktad tillsyn huvudrapport.
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/spara-2013/riktad-tillsyn-sameskolan-2013-10-22.pdf
Skolverket 2011a, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Skolverket 2011b, Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2600
Skolverket 2011c, Kommentarmaterial till kursplanen i samiska. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2592
Skolverket.se. Timplan för sameskolan.
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/sameskola/timplan-for-sameskolan-1.159324 (Hämtad 2015-03-25).
SOU 2012:76. Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. Stockholm: Fritze.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Svonni, Mikael (1993). Samiska skolbarns samiska: en undersökning av minoritetsspråksbehärskning i
en språkbyteskontext. Umeå: Almqvist & Wiksell.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. SÖ 2000:2. Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Strasbourg den 1 februari 1995.
Stockholm: Utrikesdepartementet.
Tegström, Anna (2014). Klassrummet som lärandemiljö – en klassrumsstudie om villkor för lärande.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:763867/FULLTEXT01.pdf
Temamodersmal.skolverket.se. Organisation i grundskolan.
http://modersmal.skolverket.se/samiska/index.php/om-tema-modersmal (Hämtad 2015-03-23).
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Bakgrund
Vilken utbildning har du? Hur länge har du varit lärare?
Hur länge har du varit verksam på skolan? Hur ser klassen ut? (ålder, storlek, språkvarietet) Modersmålsundervisning
Varför vill du undervisa i modersmål?
Hur ser du på språkutveckling? Finns det fördelar att vara tvåspråkig? Vilka tankar har du kring modersmålsundervisning? Vad vill du uppnå? Hur bedrivs modersmålsundervisning på din skola? (tid, resurser, lärare…) Uppmuntras modersmålsundervisning på skolan? (Lärare och skolledning) Vilka faktorer anser du är betydelsefulla för en god modersmålsundervisning? Vilka faktorer tycker du påverkar undervisningen negativt?
Kursplanen
Vilken kursplan använder du dig av? Hur använder du kursplanen?
Vilka hinder finns det för att nå kursplanens mål?
Hur gör du för att nå kursplanens mål när det är brist på undervisningsmaterial? - Samarbetar ni mellan skolor för att dela med er av undervisningsmaterial?
Eleverna har olika förkunskaper inom språket, hur gör du för att möta dem på deras nivå i undervisningen?
Hur är stödet hemifrån? Motiverande miljö
Vad innebär begreppet motivation för dig? Hur ser en god miljö ut för språkutveckling?
Hur har du fått vara med och påverka din klassrumsmiljö?
Hur kan du bidra för att lektionerna blir motiverande och inspirerande? - Är din inställning viktig för elevernas motivation?
Har gruppens storlek någon betydelse när eleverna ska motiveras att lära sig ett språk? Något du vill tillägga?
Observation av klassrummet Hur ser möbleringen ut? Hur är väggarna dekorerade?
Är böcker och material tillgängligt i klassrummet? Finns smartboard/datorer tillgängligt?