Förslag till vidare forskning

I dokument ”ain’t gonna happen” (sidor 41-44)

I denna uppsats beskrivs det hur sex verksamma lärare i tre olika skolformer upplever sin verksamhet som modersmålslärare i samiska. Eftersom de arbetar i olika kommuner kan man nog anta att de ger en rätt tydlig bild av hur sådan verksamhet kan se ut. För att kunna dra generella slutsatser om situationen i Sverige skulle det dock vara nödvändigt att intervjua alla verksamma lärare som undervisar i samiska.

Det framgår i studien att det saknas information om var barn kan använda sig av samiska i närområdet. Därför skulle det vara väsentligt att kartlägga i vilka domäner barn och ungdomar kan använda sig av samiska i samhället, och vilka möjliga skillnader det kan finnas mellan olika län i Sverige.

7 Käll- och litteraturförteckning

Baker, Susan & MacIntyre, Peter (2003). The role of gender and immersion in communication and second language orientations. I Dörnyei, Zoltán (red.). Attitudes, orientations, and motivations in

language learning. 65-96, University of Michigan: Blackwell Publishing.

Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press.

Dörnyei, Zoltan (2001). Motivational strategies in the language classroom. Cambridge: Cambridge University Press.

ECRML (2015). European Charter for Regional or Minority Languages – b. Fifth report of the

Committee of Experts in respect of Sweden (1216 meeting).

https://wcd.coe.int/ViewDoc.jsp?id=2260369&Site=COE&BackColorInternet=C3C3C3&BackColor Intranet=EDB021&BackColorLogged=F5D383 (Hämtad 2015-01-27).

Elenius, Lars (2006). Nationalstat och minoritetspolitik: samer och finskspråkiga minoriteter i ett

jämförande nordiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Gibbons, Pauline (2013). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för

och med andraspråkselever i klassrummet. 3. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Greymorning, Steve (1997). Going beyond words: The Arapaho immersion program. I Jon Reyhner (red.). Teaching Indigenous Languages, 22-30, Flagstaff, AZ: Northern Arizona University. Gustafsson, Christina (1999). Ramfaktorer och pedagogiskt utvecklingsarbete. Pedagogisk forskning i

Sverige, Årgång 4 nummer 1: 43-57.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. 3., rev. utg. Stockholm: Natur och kultur. Hyltenstam, Kenneth & Stroud, Christopher (1991). Språkbyte och språkbevarande: om samiskan och

andra minoritetsspråk. Lund: Studentlitteratur.

Jedeskog, Gunilla (2007). Klassrummets scenografi. I Granström, Kjell (red.). Forskning om lärares

arbete i klassrummet. 109-125, Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Lightbown, Patsy M. & Spada, Nina (1999). How languages are learned. 2., rev. ed. Oxford: Oxford Univ. Press.

Lindblad, Sverker & Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft;

Pedagogisk forskning i Sverige, Årgång 4 nummer 1, 93-109.

Minoritet.se. Förvaltningsområden. http://minoritet.se/forvaltningsomraden-for-minoritetssprak (Hämtad 2015-01-18).

Ne.se. Revitalisering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/revitalisering (Hämtad 2015-04-29).

Sameskolstyrelsen.se. Integrerad undervisning. http://www.sameskolstyrelsen.se/sv/authority/integrerad-samisk-undervisning (Hämtad: 2015-01-28).

Sameskolstyrelsen.se. Sameskolor. http://www.sameskolstyrelsen.se/ (Hämtad 2015-03-16). Samiskt språkcentrum (2014). Lägesrapport de samiska språken i Sverige 2013.

http://www.sametinget.se/70485

Samiskt språkcentrum (2015a). Lägesrapport: De samiska språken i Sverige 2014.

http://www.sametinget.se/86325

Samiskt språkcentrum (2015b). FÖRSTUDIE: Kartläggning av de samiska språken. SFS 2009:600. Språklag. Stockholm: Kulturdepartementet.

SFS 2009:724. Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Stockholm: Kulturdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2011:185. Skolförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen (2013). Sameskolan riktad tillsyn huvudrapport.

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Rapporter/spara-2013/riktad-tillsyn-sameskolan-2013-10-22.pdf

Skolverket 2011a, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Skolverket 2011b, Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2600

Skolverket 2011c, Kommentarmaterial till kursplanen i samiska. (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2592

Skolverket.se. Timplan för sameskolan.

http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/sameskola/timplan-for-sameskolan-1.159324 (Hämtad 2015-03-25).

SOU 2012:76. Utbildning för elever i samhällsvård och fjärr- och distansundervisning. Stockholm: Fritze.

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Svonni, Mikael (1993). Samiska skolbarns samiska: en undersökning av minoritetsspråksbehärskning i

en språkbyteskontext. Umeå: Almqvist & Wiksell.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. SÖ 2000:2. Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Strasbourg den 1 februari 1995.

Stockholm: Utrikesdepartementet.

Tegström, Anna (2014). Klassrummet som lärandemiljö – en klassrumsstudie om villkor för lärande.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:763867/FULLTEXT01.pdf

Temamodersmal.skolverket.se. Organisation i grundskolan.

http://modersmal.skolverket.se/samiska/index.php/om-tema-modersmal (Hämtad 2015-03-23).

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bilagor

Bilaga 1: Intervjuguide

Bakgrund

 Vilken utbildning har du?  Hur länge har du varit lärare?

 Hur länge har du varit verksam på skolan?  Hur ser klassen ut? (ålder, storlek, språkvarietet) Modersmålsundervisning

 Varför vill du undervisa i modersmål?

 Hur ser du på språkutveckling? Finns det fördelar att vara tvåspråkig?  Vilka tankar har du kring modersmålsundervisning? Vad vill du uppnå? Hur bedrivs modersmålsundervisning på din skola? (tid, resurser, lärare…)  Uppmuntras modersmålsundervisning på skolan? (Lärare och skolledning)  Vilka faktorer anser du är betydelsefulla för en god modersmålsundervisning?  Vilka faktorer tycker du påverkar undervisningen negativt?

Kursplanen

 Vilken kursplan använder du dig av?  Hur använder du kursplanen?

 Vilka hinder finns det för att nå kursplanens mål?

 Hur gör du för att nå kursplanens mål när det är brist på undervisningsmaterial? - Samarbetar ni mellan skolor för att dela med er av undervisningsmaterial?

 Eleverna har olika förkunskaper inom språket, hur gör du för att möta dem på deras nivå i undervisningen?

 Hur är stödet hemifrån? Motiverande miljö

 Vad innebär begreppet motivation för dig?  Hur ser en god miljö ut för språkutveckling?

 Hur har du fått vara med och påverka din klassrumsmiljö?

 Hur kan du bidra för att lektionerna blir motiverande och inspirerande? - Är din inställning viktig för elevernas motivation?

 Har gruppens storlek någon betydelse när eleverna ska motiveras att lära sig ett språk?  Något du vill tillägga?

Observation av klassrummet  Hur ser möbleringen ut?  Hur är väggarna dekorerade?

 Är böcker och material tillgängligt i klassrummet?  Finns smartboard/datorer tillgängligt?

I dokument ”ain’t gonna happen” (sidor 41-44)