Förslag till vidare forskning

Vi är medvetna om att studien endast har utförts på en enskild förskola ur en svensk kontext men trots detta är studiens resultat av relevans ur ett vidare forskningsperspektiv då resultatet

synliggör relevansen av att uppdaga maktförhållanden inom förskolans verksamhet i relation till fostran. Utifrån studiens resultat anser vi att det är av stor vikt att framhäva generella slutsatser kring våra forskningsfrågor för att möjliggöra vidare forskning kring fler arenor då vi utifrån studien tror att makt existerar inom den totala förskoleverksamheten. Ur ett professionsperspektiv har pedagoger ett etiskt ansvar i förhållande till barnen vilket kräver medvetenhet om

demokratiska värden vilket är nära relaterat till pedagogers förhållningssätt i hur pedagoger utövar makt i relation till fostran. Då förskolans verksamhet är vuxenstyrd har pedagogerna ett ansvar att skapa medvetenhet kring deras förhållningssätt i relation till barnen. Utifrån detta kan vidare forskning om hur makt utövas i olika arenor medföra att det kontinuerligt sker en

reflektion hos pedagogerna över hur och varför makt utövas ur ett fostransperspektiv. Det är alltså av stor vikt att i vidare forskning framhäva pedagogers ansvar att föra diskussioner om maktutövning. I studiens resultat synliggörs att barns delaktighet och inflytande blir en avvägning mellan frihet och styrning vilket resulterar i maktutövande i interaktion mellan pedagog och barn. Studiens resultat skulle utifrån detta kunna möjliggöra att makt i vidare forskning inte tenderar att tolkas som brist utan istället en tillgång för förskolans fostransuppdrag (Skolverket, 2010).

Sammantaget har studien vetenskaplig yrkesrelevans då makt berör förskoleverksamheten vilket i sin tur medför vikten av reflektion kring detta i relation till pedagogernas yrkesroll.

Yrkesrelevansen utifrån maktförhållanden i förskolan i relation till fostran står i förhållande till vad pedagogers yrke kräver, alltså reflektion kring makt i förskolan för att exkludera makt som brist.

7.3 Metoddiskussion

Vid val av metod tog vi hänsyn till det som Alvehus (2013) benämner observatörseffekten då vi som deltagande observatörer påverkar informanterna genom vår närvaro. Observatörseffekten

medför att observationerna blir mindre representativa men trots detta valde vi observation som metod med motivationen att närma oss interaktionen mellan pedagog och barn. Vi ansåg att ett annat val av metod hade exkluderat närmandet av interaktionen i relation till vår studie. Utifrån studiens resultat har vi skapat en medvetenhet kring att observatörseffekten i större utsträckning påverkar pedagogernas agerande mer än barnens vilket vi har förståelse för utifrån egna

erfarenheter av att bli observerade. Trots medvetenhet kring observatörseffektens påverkan anser vi att det empiriska materialet är av tillräcklig relevans för vår analys då pedagogerna var

medvetna om att studien inte syftade till att uppmärksamma makt som brist utan istället i relation till förskolans fostransuppdrag (Skolverket, 2010).

Utifrån observation som metodval valde vi att använda videoobservation med motiveringen att närma oss interaktionens olika skeenden och placera videokamerorna enskilt för att inte hamna bakom kameran och gå miste om det som sker runt omkring. Motiveringen att inte stå bakom kameran grundade vi på att den enskilda observatören gör valet av fokus och går då miste om vad som sker i interaktionerna runtomkring. I efterhand kan vi uppmärksamma en brist med

placeringen av kamerorna då vissa barn och pedagoger i större utsträckning blir synliga och hörda mer än andra. Trots detta kan vi utifrån videoinspelningarna tolka interaktioner i

bakgrunden trots att kommunikationen uteblir vilket medför att det inte påverkat studiens resultat. Även fältanteckningar var en del av vårt metodval då vi såg detta som ett komplement till

videoinspelningen vilket i efterhand varit av relevans för att uppmärksamma den uteblivna kommunikationen i videoinspelningarna då vi valde att placera oss där kamerorna inte var placerade. Observation som metodval kan tolkas som en nödvändig metod för att närma sig interaktioner men trots detta tenderar observatören att tolka observationen utifrån sin

förförståelse. Utifrån detta tog vi hänsyn till det som Alvehus (2013) benämner hermeneutisk ansats då vi ville skapa en medvetenhet kring att vår förförståelse påverkar vår tolkning av fältstudierna.

Transkriberingen av det insamlade materialet har varit väldigt tidskrävande då materialet blev väldigt omfattande. Det omfattade materialet medförde svårigheter kring att avgränsa oss i analysen samt resultatet men trots detta har det insamlade materialet berikat vår studie samt våra kunskaper. Vårt metodval har skapat möjligheter för oss att återvända till materialet upprepade

gånger för att kunna se på interaktionerna ur olika perspektiv för att slutligen kunna citera observationerna som varit av relevans för studien precist.

8. Referenslista

8.1 Litteratur

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber

Brante, Thomas, Andersen, Heine & Korsnes, Olav (red.) (2001/1998). Sociologiskt lexikon. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2012). Kärnämnen i förskolan: nycklar till livslångt

lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur

Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013

Foucault, Michel (2002). Sexualitetens historia: Band 1. Viljan att veta. Göteborg: Daidalos i Dolk, Klara (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013

Foucault, Michel (2010). Säkerhet, territorium, befolkning: Collège de France 1977-1978. Stockholm: Tankekraft.

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: några

perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Johansson, Barbro & Karlsson, Marianne (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm : Univ., 2004

Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, lpfö 98,rev. 2010. Stockholm: Skolverket

Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en

demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2011. Malmö.