5. Diskussion
5.2 Förslag till vidare forskning och undersökningar
Vi valde att inte gå in med ett perspektiv på genus och inte heller ställa intervjufrågor angående detta. Därför kan inte vi genom vår undersökning dra några större slutsatser kring genus, dock har det väckts många nya och spännande frågor kring genus som kan följas upp. I vidare forskning hade det varit intressant att se på högläsning genom ett genusperspektiv. En av pedagogerna beskrev högläsning med barn med svenska som andraspråk som mer komplex och hon menar att pedagogen i arbetet med detta, bör tänka noga på urvalet av bok och tillvägagångssättet vid träning av ord och begrepp. Högläsning kan bli något negativt för dessa barn om den inte är genomtänkt. Med anledning av detta kan även ett etniskt perspektiv på högläsning vara av stort värde. Möjligtvis kan en studie, då barn med svenska som andraspråk intervjuas kring fenomenet högläsning, innebära en ytterligare problematisering.
Referenser
Arfwedson, Gerhard (2005). Didaktiska examensarbeten i lärarutbildningen för förskola,
grundskola, fritidshem, gymnasium, etc. Stockholm: HLS Förlag.
Arnér, Elisabeth och Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns
perspektiv, Lund: Studentlitteratur.
Asplund Carlsson, Maj, Klerfelt, Anna & Pramling Samuelsson, Ingrid (1993). Lära av
sagan. Lund: Studentlitteratur.
Barnens Bokklubb (2006). Boken om läsning. En handbok om barns språk- och läsutveckling
0 – 8 år. Stockholm: Alloffset.
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (2006). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen
hand. Stockholm: Natur och Kultur.
Björklund, Maria & Paulsson, Ulf (2003). Seminarieboken - att skriva, presentera och
opponera. Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, Gunilla & Moss, Peter & Pence, Alan (2006). Från kvalitet till meningsskapande.
Postmoderna perspektiv – Exemplet förskolan. Stockholm: HLS Förlag.
Davies, Alison (2007). Storytelling in the Classroom – Enhancing Traditional Oral Skills for
Teachers and Pupils. Trowbridge, Wiltshire: Lucky Duck.
Dominkovic´, Kerstin & Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet – att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Ellneby, Ylva (2003). Titta vad jag kan!: Vad föräldrar behöver veta om barns utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i
förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Frost, Jørgen (2002). Läsundervisning – Praktik och teorier. Stockholm: Natur och Kultur. Gibbons, Pauline, (2007). Stärk språket Stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande
arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Göteborg: Hallgren & Fallgren
Studieförlag AB.
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodlogiskt begrepp.
Pedagogisk forskning i Sverige, 8, s. 12 – 23.
Hallberg, Kristin (1993). Litteraturläsning- Barnboken i undervisningen, Falköping: Kristin Hallberg och Ekelunds Förlag.
Hasselbaum, Inger (2006). Att läsa högt - viktigt! roligt! härligt!, Lund: BTJ Tryck AB. Hawley, W Suzanne & Spillman, V Carolyn (2003). Literacy and Learning. An Expeditionary
Discovery through Children´s Literature. United States of America: Scarecrow Press.
Holme, Idar Magne & Krohn Solvang, Bernt (2000). Forskningsmetodik, om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs
F-3. Hämtad 080914 på http://fou.skolporten.com/art.aspx?id=a0A200000001MxP&typ=art.
Kaye, Peggy (2006). Barnens bästa matte- och läslekar – så hjälper du barn att lära sig
räkna och läsa på ett lekfullt sätt. Jönköpning: Brain Books.
Kullberg, Birgitta (2006). Boken om att läsa sig läsa och skriva. Malmö: Ekelunds förlag. Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lagerblad, Anna (070125). Högläsning är bästa vägen till läslust. Hämtad 080911, http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/barnunga/artikel_194937.svd.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling – kartläggningar och
övningar. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur.
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
R.Graven, Andreas (080515). Les høyt for barnet. Hämtad 080912: http://www.forskning.no/artikler/2008/mai/181614/print.
Skolverket (2001). Att undervisa elever med Svenska som andraspråk - ett referensmaterial. Stockholm: Liber AB.
Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje - språklekar i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2006). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket/Fritzes.
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev S, (2006). Fantasi och kreativitet i barndomen. Första upplagan, sjätte tryckningen 2006. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
Bilaga 1
Hej!
Vi, Sabrina Ekstrand och Therese Stoltz, läser just nu den sista, sjunde terminen på lärarutbildningen på Malmö Högskola med Barndoms- och ungdomsvetenskap som huvudämne. Vi intresserar oss för högläsning i förskolan och ska skriva vårt examensarbete om just detta. Vi kommer att genomföra undersökningen på två avdelningar, med barn i åldrarna tre till fem år, på två olika förskolor.
Vi önskar att få sitta med vid den ordinarie högläsningen på avdelningen och då observera med papper och penna. Efteråt vill vi få möjlighet att kort intervjua tre till fem barn som fått godkännande från vårdnadshavare och själv vill och är intresserade av att delta. Vi önskar även att få intervjua den pedagog som läste, intervjun, vilket kommer att ta ungefär en halvtimme. Vi kommer att använda oss av diktafon. Både ort, förskola, avdelning, pedagoger och barn är självklart anonyma och materialet kommer inte att användas i något annat hänseende än just vårt examensarbete.
Vi planerar att komma till förskolan vid två tillfällen under november. När det gäller exakt dag och tid så väljer Ni det som passar Er verksamhet bäst. Självklart kommer Ni att få ett exemplar av arbetet då det är färdigt och godkänt och vi hoppas att det ska vara till någon nytta för Er verksamhet.
Vid frågor vänligen kontakta oss på: XXX-XXXXXXX (Sabrina Ekstrand) XXX-XXXXXXX (Therese Stoltz) Tack för hjälpen!
Med vänliga hälsningar Sabrina & Therese
Bilaga 2 Hej!
Vi, Sabrina Ekstrand och Therese Stoltz, läser just nu sista terminen på lärarutbildningen på Malmö Högskola. Under sista terminen skriver man ett examensarbete då man genomför en undersökning på de fält man sedan kommer att arbeta. Vårt examensarbete kommer att handla om högläsning i förskolan.
Vi kommer att sitta med under den ordinarie högläsningen som pedagogen har tillsammans med barnen. Efteråt så önskar vi att få möjlighet att kort intervjua tre till fem barn, som även kommer att få möjlighet att rita och måla en teckning kopplad till den bok de fått lyssna till. Slumpmässigt väljs de barn ut som fått godkännande från Er samt de som själva vill och är intresserade av att delta. Vi kommer att spela in intervjun på diktafon. Barnen är anonyma och materialet kommer inte att användas i något annat hänseende än just vårt examensarbete. Tack på förhand!
Sabrina & Therese
Barnets namn: ______________________________________
Ja, mitt barn får intervjuas och rita en eventuell bild
Nej, mitt barn får inte delta i undersökningenVårdnadshavares underskrift: Namnförtydligande:
______________________________________ _______________________________
Bilaga 3 Vid våra observationer kommer vi att fokusera på:
• Hur och var utspelar högläsningssituationen sig.
• Hur barnen och pedagogerna är placerade under högläsningen. • Barnens fysiska aktivitet under högläsningen.
• Intresset för högläsningen hos barnen.
• Barnens kontakt med pedagogerna under högläsningen.
Våra intervjufrågor till barnen är: • Vad är högläsning?
• Vad kommer ni ihåg från den bok ni just hört? • Vad tycker ni om högläsning?
• Varför tror ni att pedagogerna läser högt för er? • Varför tror ni att ni läste just denna bok?
Våra intervjufrågor till pedagogerna är: • Vad är högläsning?
• Vad tycker du om högläsning? • Hur ofta har ni högläsning?
• Vid vilken tidpunkt har ni högläsning?
• Är högläsningen i regel planerad eller spontan? • Med vilket syfte väljer ni att läsa högt?
• Är det viktigt var högläsningen utspelar sig?
• Vad tror du att barnen minns och har tagit till sig mest av boken? • Hur går urvalet av bok till?