6. Resultat och analys
7.3 Förslag till vidare forskning
7.3 Förslag till vidare forskning
Kränkande behandling på nätet är hittills ett relativt outforskat ämne och det finns begränsad svensk forskning som belyser ämnet. Vi har tagit upp att den forskning som finns att tillgå oftast är inriktad på en mikronivå. Vi önskar vidare forskning kring ämnet på en makronivå då vi anser att det övergripande arbetet bör ske där för att sedan vidare influera på meso- och mikronivån.
I Sverige finns det organisationer som arbetar mot kränkande behandling och som idag uppmärksammat uppkomsten av nätet och dess konsekvenser. Vidare önskar vi att
forskningen skall utvecklas i den mån att organisationer skall kunna ta del av evidensbaserade metoder och teorier i arbetet mot kränkande behandling på nätet för att på bästa sätt kunna tillgodose barns, och även vuxnas, rättigheter på nätet.
Vi önskar att vår studie har bidragit till en vidare syn på hur organisationer kan arbeta inom kränkande behandling på nätet samt visa samverkans viktiga påverkan. Även att skolor, skolpersonal och föräldrar informerar och inkluderar barn i arbetet mot kränkande behandling.
Samt att barn och unga skall få vetskapen om sina rättigheter på nätet och vilka organisationer de kan vända sig till.
36
Referenser
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion : Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Barnombudsmannen (2015). Välkommen till verkligheten : Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. Stockholm: Barnombudsmannen.
Beckman, L. (2013). Traditional Bullying and Cyberbullying among Swedish Adolescents : Gender differences and associations with mental healt. Diss. Karlstad: Faculty of Arts and Social Sciences, Karlstad University.
Beckman, L., Hagquist, C. & Hellström, L. (2013). Discrepant gender patternsfor
cyberbullying and traditional bullying – An analysis of Swedish adolescent data. Computers in human behavior, 29 (5), 1896-1903.
BEO (2009). Om BEO. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.skolinspektionen.se/sv/BEO/Om-BEO/ [2015-02-19] .
Berne, S. (2014). Cyberbullying in childhood and adolescence : Assessment, Coping, abd the Role of Apparance. Diss. Gothenburg: Department of Psychology, Univeristy of Gothenburg.
Boklund, A. (1995). Olikheter som berikar? – möjligheter och hinder i samarbetet mellan socialtjänstens äldre- och handikappomsorg, barnomsorg samt individ- och familjeomsorg.
Diss. Stockholms Universitet.
Bris (2015). Vårt arbete. [Elektronisk]. Tillgänglig:http://www.bris.se/?pageID=4 [2015-02-19] .
Brolin Låftman, S., Modin, B. & Östberg, V. (2013). Cyberbullying and subjective health: A large-scale study of students in Stockholm, Sweden. Children and Youth Services Review, 35 (1), 112-119.
Bronfenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development: experiment by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard University. Press
Cortis, N. & Gibson, C. (2005). Research collaboration in the child welfare field: ingredients for success. Developing Practice, 12 (1), 31–38.
Cross, D., Qing, L., Smith, P.K. & Monks, H. (2012). Understanding and Preventing
Cyberbullying: Where Have We Been and Where Should We Be Going? I Qing, L., Cross, D.
& Smith, P.K. (red.) Cyberbullying in the global playground : Research from International Perspectives. Oxford: Wiley-Blackwell. s. 285-305.
37
Davis, P.S., Desai, A.B. & Francis, J.D. (2000). Mode of International Entry : An Isomorphism Perspective. Journal of International Business Studies, 31 (2), 239–258.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The Iron Cage Revisited: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48 (2), 147–160.
Dunkels, E. (2007). Bridging the distance: children’s strategies on the internet. Diss. Umeå:
Umeå universitet.
Engström, C. & Svanerudh, M. (2008). Schysst på nätet. En pedagogisk handbok om E-mobbning. Utgiven av Friends och Telia.
Friends (2014). Friends nätrapport 2014. Stockholm: Friends.
Friends (2015a). Friends nätrapport 2015. Stockholm: Friends.
Friends (2015b). Om Friends. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://friends.se/om-oss/om-friends/historik/ [2015-02-19].
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education today, 24 (1), 105-112.
Handelman, J.M. & Arnold, S.J. (1999). The role of Marketing Actions with a Social Dimension: Appeals to the Institutional Environment. Jorunal of Marketing, 63 (3), 33-48.
Kowalski, R.M., Limber, S.P. & Agatston, P.W. (2012). Cyberbullying: Bullying in the digital age. Malden: Wiley-Blackwell.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Linde, J. & Qvarnström, I. (2008). Sociala relationer på nya digitala arenor – om mobbning, kunskapsdelning och en bygemenskap på nätet. Växjö: Intellecta DocySys AB.
Madsen, B. (2006). Socialpedagogik: integration och inklusion i det moderna samhället.
Lund: Studentlitteratur.
McGuckin, C., Perren, S., Corcoran, L., Cowie, H., Dehue, F., Ševčíková, A., Tsatsou, P. &
Völlink, T. (2013). Coping with cyberbullying: How can we prevent cyberbullying and how victims can cope with it. I Smith, P.K. & Steffgen, G. (red.) Cyberbullying through the new media: findings from an international network. East Sussex: Psychology Press. s.121-135.
38
OECD. (2013). Mental health and work: Sweden. OECD publisher. www.oecd- ilibrary.org/employment/mental-health-and-work-sweden_9789264188730-en.
Olweus, D. (1993). Bullying at school: What we know and what we can do. Malden:
Blackwell Publishers.
Patchin, J.W. & Hinduja, S. (2006). Bullies Move Beyond the Schoolyard. A Preliminary Look at Cyberbullying. Youth violence and juvenile justice, 11 (4), 148-169.
Smith, P.K., Mahdavi, J., Carvalho, M., Fisher, S., Russel, S. & Tippett, N. (2008).
Cyberbullying : its nature and impact in secondary school pupils. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 49 (4), 376-385.
Socialstyrelsen (2007). Strategi för samverkan: kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Västerås: Socialstyrelsen.
Statens medieråd (2015a). Ungar & medier 2015: Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Stockholm: Statens medieråd.
Statens medieråd (2015b). Föräldrar och medier 2015: Fakta om föräldrars attityder till barns medieanvändning. Stockholm: Statens medieråd.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber AB.
Tjejjouren (2015). Om tjejjourerna. [Elektronisk]. Tillgänglig:
http://www.tjejjouren.se/om-tjejjourerna-13 [2015-10-06].
Vetenskapsrådet. (2015). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2015-02-05].
Zufferey, C., Gibson, C. & Buchanan, F. (2015). Collaborating to Focus on Children in Australian Social Work Education. Social Work Education: The international Journal, 32 (1), 32-45.
39 Bilaga 1 – Intervjuguide
Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
> Vad har du för yrkesverksam bakgrund?
> Vad har du för utbildning?
> Hur länge har du arbetat inom organisationen?
> Hur hamnade du på Barn och elevombudet?
> Rita upp er organisation, hur den styrs, vilka aktörer som ingår och vart du befinner dig.
Huvudfrågor organisationen
> Vilka kontaktar er? (Barn, skolor, föräldrar?)
> Skiljer ni på begreppen nätmobbning och kränkningar på nätet? Berätta hur/varför!
> Hur kommer ni i kontakt med kränkningar på nätet/nätmobbning i er verksamhet?
> Skulle du kunna ge ett exempel på ett ärende/ärendegång?
> Vad använder ni er av för metoder/metod (riktlinjer/tidigare forskning/evidens) i arbetet mot nätmobbning och kränkningar på nätet?
- Hur arbetar ni med dessa metoder?
> Vilka lagar utgår ni från i ert arbete?
> Utgår ni från någon/några teori/teorier?
> Hur skiljer sig arbetet med traditionell mobbning och nätmobbning?
> (Hur ser ert förebyggande arbete ut mot kränkningar på nätet/nätmobbning?)
> Vad visar ert arbete för resultat?
Huvudfrågor samverkan
> Vilka andra organisationer samverkar ni med?
> Beskriv hur samverkan ser ut.
> Finns samverkan med skolor/föräldrar – jobbar ni direkt eller indirekt mot dessa målgrupper?
> Är den befintliga samverkanssituationen tillräcklig? Berätta varför/varför inte.
> Påverkan/resultat av samverkan
40 Bilaga 2 – Intervjuguide skolkuratorer
Intervjuguide Bakgrundsfrågor
> Hur länge har du arbetat inom skolverksamheten?
> Vad har du för utbildning?
> Varför började du arbeta som skolkurator?
Huvudfrågor
> Hur kommer Du i kontakt med nätmobbning eller kränkningar på nätet i ditt arbete?
> Har ni några riktlinjer för hur ni arbetar med de som kontaktar er angående nätmobbning?
> Hur skiljer sig arbetet mot traditionell mobbning och nätmobbning?
> Använder ni er av någon/några metod/metoder i arbetet mot nätmobbning?
- Hur arbetar ni med dessa metoder?
> Om någon kontaktar er angående trakasserier på nätet/nätmobbning, hänvisar ni vidare då?
> Vet elever vart de kan vända sig om de blir utsatta för nätmobbning/kränkningar på nätet?
> Hur informerar ni om dessa?
> Känner ni att skolan har ett ansvar att informera om vart barn och unga på skolan kan vända sig?
> Upplever du att skolan tar ansvar för elever som blir kränkta eller mobbade på nätet?
> Har skolan tillräcklig kunskap om arbetet mot nätmobbning/kränkningar på nätet?
> Har du någon utbilning inom detta?
> Arbetar ni aktivt för att få kunskap och utbildning om nätmobbning/kränkningar på nätet?
> Har ni kontakt med andra organisationer i arbetet mot nätmobbning/kränkningar på nätet?
> Beskriv hur det samarbetet ser ut.
> Är den befintliga samverkanssituationen tillräcklig?
> Hur ser ert förebyggande arbete ut inom trakasserier på nätet/nätmobbning?
41 Bilaga 3 – Informerat samtycke