Med anledning av denna studies resultat, som visar att 73,3 procent av de mindre aktiebolagen inte är medvetna om vilket regelverk de tillämpar i redovisningen, vore det intressant att undersöka vad redovisningen enligt företagen har för syfte. Frågan som kan ställas är vem företag anser vara mottagare av redovisningen och om de själva inom företaget använder den på något sätt. Redovisningen kan tänkas vara något som endast utgör beskattningsunderlag och inte har något annat syfte för företag.
Om en liknande studie genomförs finns det ytterligare variabler som kan testas. Till exempel är det relevant att på något sätt undersöka om och hur företags intressenter påverkar redovisningsval. Det kan även vara intressant att vidare utreda skillnaderna mellan revisionsbyråer som denna studie påvisar. Uppfattning finns dessutom att det inte bör existera några sådana skillnader, vilket gör det extra anmärkningsvärt.
I de kvalitativa intervjuerna märktes att uppfattningarna varierar om vilket av K2 eller K3 som är mest lik de tidigare reglerna. K3 innebär stora förändringar i vissa frågor, samtidigt som regelverket precis som tidigare regler är principbaserat. Av denna anledning föreslås en studie som behandlar till exempel revisorer och företags åsikter och uppfattningar om K2 och K3. K2 och K3 har under en längre tid varit ett debatterat ämne, men om något eller några år är det möjligt att göra en utvärdering.
77
Referenslista
Abrahamsson, G. (2013). Expertens tips om K-valet. Resultat, (7). Tillgänglig: FAR Online [2013-12-26].
Andrikopoulos, A. & Kriklani, N. (2013). Environmental Disclosure and Financial Characteristics of the Firm: The Case of Denmark. Corporate Social
Responsibility and Environmental Management, 20(1), 55-64.
Ahlin, D. & Strandberg, E. (2011). K2 eller K3? - En studie av de väsentliga
skillnaderna. (Examensarbete). Linköpings universitet, Institutionen för
ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
Aronsson, Å. (1999). SPSS - En introduktion till basmodulen, version 9 för Windows
95/98/NT. Lund: Studentlitteratur.
Bergman, L. (2013). Utmaningen K2 – eller K3. Resultat, (1). Tillgänglig: FAR Online [2014-01-06].
Bokföringsnämnden. (2007). Skillnader mellan K2 och K3. Tillgänglig: http://www.bfn.se/aktuellt/skillnadslista-k2k3.pdf [2014-01-27]. Bokföringsnämnden. (2014). K-projektet. Tillgänglig:
http://www.bfn.se/aktuellt/aktuelltkprojekt.aspx#vantank [2014-01-27].
BFNAR 2008:1. Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag. Tillgänglig: http://www.bfn.se/REDOVISNING/VAG/VL08-1-
K2.pdf [2014-02-04].
BFNAR 2009:1. Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar. Tillgänglig: http://www.bfn.se/REDOVISNING/VAG/V L09-1-K2ek.pdf [2014-02-14].
BFNAR 2012:1. Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning. Tillgänglig: http://www.bfn.se/REDOVISNING/VAG/VL12 -1-K3-kons.pdf [2014-02-04].
BFNAR 2012:4. Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag. Tillgänglig: http://www.bfn.se/redovisning/rad/bfnar12-4.pdf [2014- 02-07].
78
Broberg, P., Collin, S-O.Y., Tagesson, T., Axelsson, M. och Schéle, C. (2011). Why reduce profit? Accounting choice of impairments in Swedish listed corporations.
Int. J. Accounting and Finance, 3(1), 49–71.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:2 uppl.). Malmö: Liber.
Bursell, J. & Neurath, C. (2010). Revisorer drar in miljoner i arvoden. Svenska
Dagbladet. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/revisorer-drar-in-miljoner-i-
arvoden_5567139.svd [2014-03-05]. Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber.
Carlén, V. & Heintz, J. (2013). Varför ska ett K2-företag frivilligt välja K3? - En studie
om bokföringsnämndens befogenheter. (Examensarbete). Karlstads universitet,
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Handelshögskolan.
Carpenter, V.L. & Feroz, E.H. (1992). GAAP as a symbol of legitimacy: New York State's decision to adopt generally accepted accounting principles. Accounting,
Organizations and Society, 17(7), 613-643.
Collin, S-O.Y., Tagesson, T., Andersson, A., Cato, J. & Hansson, K. (2009). Explaining the choice of accounting standards in municipal corporations: Positive accounting theory as competitive or concurrent theories. Critical perspectives on Accounting,
20(2), 141-174.
Collis, J. (2012). Determinants of voluntary audit and voluntary full accounts in micro and non-micro small companies in the UK. Accounting and Business Research,
42(4), 441-468.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. (2 uppl., europeisk utgåva). Maidenhead: Mc Graw-Hill Education.
Dhaliwal, D.S., Salamon, G.L. & Smith, E.D. (1982). The effect of owner versus management control on the choice of accounting methods. The Journal of
Accounting and Economics, 4(1), 41-53.
DiMaggio, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American
Sociological Review, 48(2), 147-160.
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 - multivariat analys. (1:1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
79
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 -
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2:1 uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Drefeldt, C. (2012). K2 eller K3? – Valet ska göras nu, inte våren 2015. Balans, (10). Tillgänglig: FAR Online [2014-01-29].
Drefeldt, C. & Törning, E. (2012). Noteringar: Nu är K3 här – vilken väg väljer du?
Balans, (8-9). Tillgänglig: FAR Online [2014-01-30].
Drefeldt, C. & Törning, E. (2013). Finansiell rapportering: enligt K3 och K2. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (3:1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Eriksson, C. (2012a). K-regelverket. Redovisningskonsulten, (5), 40-41. Tillgänglig:
http://www.srfkonsult.se/wp-content/uploads/2013/06/Tidningen-Konsulten-nr-5- 2012.pdf [2014-01-28].
Eriksson, C. (2012b). Specifika skillnader mellan K2 och K3. Redovisningskonsulten, (7), 38-41. Tillgänglig: http://www.srfkonsult.se/wp-
content/uploads/2013/06/Tidningen-Konsulten-nr-7-2012.pdf [2014-01-28]. Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori - idéer, moden, förändring. (1:1
uppl.). Malmö: Liber.
Falkman, P. & Tagesson, T. (2008). Accrual accounting does not necessarily mean accrual accounting: Factors that counteract compliance with accounting standards in Swedish municipal accounting. Scandinavian Journal of Management, 24(3), 271-283.
Field, A. (2009). Discovering statistics using SPSS – and sex and drugs and rock ´n´
roll. (3 uppl.). London: Sage Publications Ltd.
Gray, R., Kouhy, R. & Lavers, S. (1995). Corporate social and environmental reporting - A review of the literature and a longitudinal study of UK disclosure.
80
Hackston, D. & Milne, M. (1996). Some determinants of social and environmental disclosures in New Zealand companies. Accounting, Auditing and Accountability
Journal, 9(1), 77–108.
Hagerman, R.L. & Zmijewski, M.E. (1979). Some economic determinants of accounting policy choice. Journal of Accounting and Economics, 1(2), 141-161. Holthausen, R.W. & Leftwich, R.W. (1983). The economic consequences of accounting
choice implications of costly contracting and monitoring. Journal of Accounting
and Economics, 5, 77-117.
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), 305- 360.
Larsson, L. & Svensson, M. (2013). Valet mellan K2 & K3 – revisorns roll som
rådgivare. (Examensarbete). Högskolan Jönköping, Internationella handelshögskolan, Företagsekonomi.
Lennartsson, R. (2012). Nu är K3 här – vilken väg väljer du? Balans, (8-9). Tillgänglig: FAR Online [2014-01-30].
Lennartsson, R. (2013). Hög tid att välja mellan K2 och K3. Balans, (8). Tillgänglig: FAR Online [2013-12-18].
Meyer, J.W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363.
Mezias, S.J. (1990). An Institutional Model of Organizational Practice: Financial Reporting at the Fortune 200. Administrative Science Quarterly, 35(3), 431-457. Neu, D. & Simmons, C. (1996). Reconsidering the “social” in positive accounting
theory: The case of site restoration costs. Critical Perspectives on Accounting,
7(4), 409–435.
PwC. (2013). Valet mellan K2 och K3. Nyhetsbrevet Dialog. Tillgänglig: http://www.pwc.se/sv/redovisning/artiklar/valet-mellan-k2-och-k3.jhtml [2014- 01-30].
81
Ramberg, U. (1997). Utformning och användning av kommunala verksamhetsmått. (Avhandling). Lund: Lunds universitet, Företagsekonomiska institutionen.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business
Students. (6 uppl.). Harlow: Pearson Education Limited.
Statistiska centralbyrån. (2008). Förteckning över verksamhetsarter enligt Svensk
näringsgrensindelning (SNI2007) på 5-siffernivå.
Tillgänglig: http://www.sni2007.scb.se/_pdf/070129kortversionSnisorterad2007.p df [2014-03-14].
Statistiska centralbyrån. (2014a). Folkmängd, topp 50, 31 december 2013. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
amne/Befolkning/Befolkningens-
sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Topplistor- kommuner/228197/ [2014-03-04].
Statistiska centralbyrån. (2014b). SNI 2007 ny svensk näringsgrensindelning. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Dokumentation/Klassifikationer-och-
standarder/SNI-2007-ny-svensk-naringsgrensindelning-/ [2014-05-09].
Sjögren, A. & Strand, J. (2013). Redovisningsval – En studie om vad som förklarar
kommunala aktiebolags val av redovisningsregelverk. (Examensarbete).
Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Företagsekonomi.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2009) Kommungruppsindelning. Tillgänglig: http: //www.skl.se/kommuner_och_landsting/fakta_om_kommuner/kommungruppsind elning [2014-03-04].
Tagesson, T., Blank, V., Broberg, P, & Collin, S-O. (2009). What explains the extent and content of social and environmental disclosures on corporate websites: A study of social and environmental reporting in Swedish listed corporations.
Corporate Social Responsibility and Environmental Management, 16(6), 352–
364.
Törning, E. (2012). Framtidens redovisning. Target, (2). Tillgänglig: http://viewer.zmags.com/publication/dc6faf6a#/dc6faf6a/4 [2014-02-07].
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
82
Viotto, N. & Haglund, D. (2013). Valet mellan K2 & K3 – Hur skapar redovisare
mening i valet mellan regelverken K2 och K3 med utgångspunkt i företagens intressenter? (Examensarbete). Högskolan Skövde, Institutionen för teknik och
samhälle.
Watts, R. L. & Zimmerman, J.L. (1978). Towards a Positive Theory of Determination of Accounting Standards. The Accounting Review, 53(1), 112-134.
Watts, R. L. & Zimmerman, J.L. (1979). The Demand for and Supply of Accounting Theories: The Market for Excuses. The Accounting Review, 54(2), 273-305. Watts, R.L. & Zimmerman, J.L. (1986). Positive Accounting Theory. Englewood Cliffs,
New Jersey: Prentice-Hall Inc.
Watts, R.L. & Zimmerman, J.L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. The Accounting Review, 65(1), 131-156.
Zmijewski, M.E. & Hagerman, R.L. (1981). An income strategy approach to the positive theory of accounting standard setting/choice. Journal of Accounting and
Economics, 3(2), 129-149.
83