• No results found

FÖRSLAG PÅ VIDARE FORSKNING

Det kan behövas mer forskning kring äldre personers upplevelse av att bo på ett vård- och omsorgsboende. Det finns mycket forskning som beskriver äldre personers liv i samband med något slags sjukdom, till exempel demenssjukdom, men få om äldre personer utan kognitiv svikt som behåller förmågor att värdera och bedöma självständigt. Det kan behövas en ökad förståelse av hur livet upplevs på ett vård- och omsorgsboende utifrån äldre

personers perspektiv för att förbättra omvårdnaden och öka livskvalitet och trivsel hos äldre personer. Ett annat förslag är att forska angående de upplevelser som äldre personer som har flyttat till vård-och omsorgsboende inom ett halvt till ett år har haft. Det kan även forskas om omvårdnadspersoners upplevelser eller erfarenheter av att vårda äldres personer som är nyinflyttade inom ett halvt till ett år.

REFERENSLISTA

*Artiklar som används i examensarbeteresultat

American Psychological Association (2010). Publication manual of the American Psychological Association. (6. ed.) Washington, D.C.: American Psychological Association.

Andersson, I., Pettersson, E., & Sidenvall, B. (2007). Daily life after moving into a care home – experiences from older people, relatives and contact persons. Journal of Clinical Nursing, 16(9), 1712–1718. https: doi.org/10,1111/j.1365–2702.2007.01703.x Bedin, M., Droz‐Mendelzweig, M., & Chappuis, M. (2013). Caring for elders: the role of

registered nurses in nursing homes. Nursing Inquiry, 20(2), 111–120. https://doi.org/10.1111/j.1440-1800.2012.00598.x

Bollig, G., Gjengedal, E., & Rosland, J. H. (2016). Nothing to complain about? Residents’ and relatives’ views on a “good life” and ethical challenges in nursing homes. Nursing Ethics, 23(2), 142–153. https://doi.org/10.1177/0969733014557719

Carlson, E., Rämgård, M., Bolmsjö, I. & Bengtsson, M. (2014). “Registered Nurses’

Perceptions of Their Professional Work in Nursing Homes and Home-Based Care: A Focus Group Study.” International Journal of Nursing Studies, 51.5 (2014): 761–767. doi:10,1016/j.ijnurstu.2 013,10.002.

*Caspari, S., Råholm, M., Sæteren, B., Rehnsfeldt, A., Lillestø, B., Lohne, V., … Nåden, D. (2018). Tension between freedom and dependence—A challenge for residents who live in nursing homes. Journal of Clinical Nursing, 27(21–22), 4119–4127.

https://doi.org/10.1111/jocn.14561

*Chang, S. J. (2013). Lived Experiences of Nursing Home Residents in Korea. Asian Nursing Research, 7(2), 83–90. https://doi.org/10.1016/j.anr.2013.04.003.

* Cheng W., Hu C., Ou-Yang W., Kaas, M., & Wang J. (2013). Experience of cognitively intact residents cohabitating with residents with dementia in long-term care

facilities. Journal of Gerontological Nursing, 39(9), 34–41. https://doi.org/10.3928/00989134-20130612-01

*Cho, E., Kim, H., Kim, J., Lee, K., Meghani, S., & Chang, S. (2017). Older Adult Residents’ Perceptions of Daily Lives in Nursing Homes. Journal of Nursing Scholarship, 49(5), 495–503. https://doi.org/10.1111/jnu.12314

CODEX (2019). Regler och riktlinjer för forskning. Hämtad den 4 augusti, 2019, från http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml

Dahlberg, K. & Ashworth, P. (2009). Editorial. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 4 (3), 130–132.

Eika, M., Espnes, G., Söderhamn, O. & Hvalvik, S. (2013). Experiences faced by next of kin during their older family members’ transition into long-term care in a Norwegian nursing home. Journal of Clinical Nursing 23 (15-16), 2186-2195. Doi:

10.1111/jocn.12491

Ellis, J. M. & Rawson, H. (2015). Nurses’ and personal care assistants’ role in improving the relocation of older people into nursing homes. Journal of Clinical Nursing 24, 2005- 2013. doi: 10.1111/jocn.12798

Elmersjö, M. (2014). Kompetensfrågan inom äldreomsorgen: hur uppfattningar om kompetens formar omsorgsarbetet, omsorgsbehoven och omsorgsrelationen. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2014. Växjö. Hämtad den 4 augusti, 2019, från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:743325/FULLTEXT01.pdf Eriksson, M. G. (2015). Referera reflekterande. Konsten att referera och citera i

Beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Ericson-Lidman, E., Renström, A., Åhlin, J., & Strandberg, G. (2015). Relatives’ perceptions of residents’ life in a municipal care facility for older people with a focus on quality of life and care environment. International Journal of Older People Nursing, 10(3), 160–169. https://doi.org/10.1111/opn.12063.

Erlandsson, S., Storm, P., Stranz, A., Szebehely, M., & Trydegård, G-B. (2013). “Marketising Trends in Swedish Eldercare: Competition, Choice and Calls for Stricter Regulation.” Marketisation In Nordic Eldercare. N.p., 2013. 23–84.

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: Interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing. 20(2), 22-26. Hämtad den i november, 2017, från http://www.ajan.com.au/Vol20/Vol20.2-4.pdf

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2: a uppl., s. 133–143). Lund: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (2: a uppl., s. 133–143). Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, C (1994). Min syn på referenser. I B. Rombach (red.), Med hänvisning till andra (s. 11–18). Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–419). Lund: Studentlitteratur. Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 111–120). Lund: Studentlitteratur.

*Høy, B., Lillestø B., Slettebø Å, Sæteren B., Heggestad A.K., Caspari S., Aasgaard T., Lohne V., Rehnsfeldt A., Råholm M.B., Lindwall L., Nåden D. (2016). Maintaining dignity in vulnerability: A qualitative study of the residents’ perspective on dignity in nursing homes. International Journal of Nursing Studies, 60, 91–98.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.03.011

*Hwang, H.-L., Hsieh, P.-F., & Wang, H.-H. (2013). Taiwanese long-term care facility

residents’ experiences of caring: a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27(3), 695–703. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01082.x

*Iden, K. R., Ruths, S., & Hjørleifsson, S. (2015). Residents’ perceptions of their own sadness- -a qualitative study in Norwegian nursing homes. BMC Geriatrics, 15(1), 21.

https://doi.org/10.1186/s12877-015-0019-y

Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A.( 2009). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt (s.453-469). Lund: Studentlitteratur.

*Johnson, R.A., & Bibbo, J. (2014). Relocation decisions and constructing the meaning of home: A phenomenological study of the transition into a nursing home. Journal of Aging Studies, 30, 56-63. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2014.03.005

Johansson, L., Sundström, G., and Malmberg, B. (2018). “Ett Halvt Århundrade Svensk Äldreomsorg – Var Står Stat Och Familj?” Tidsskrift for omsorgsforskning 4.01: 62– 68. Web. Hämtad den 05 augusti, 2019, från

https://www.idunn.no/tidsskrift_for_omsorgsforskning/2018/01/ett_halvt_aarhun drade_svensk_ldreomsorg_var_staar_stat_och

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–96). Lund:

Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl. s. 57-80). Lund:

Studentlitteratur.

Koplow, S., Gallo, A., Knafl, K., Vincent, C., Paun, O., & Gruss, V. (2015). Family Caregivers Define and Manage the Nursing Home Placement Process. Journal of Family Nursing, 21(3), 469–493. https://doi.org/10.1177/1074840715571365

Larsson, M. & Rundgren, Å. (2010). Geriatriska sjukdomar. (3., [uppdaterade och utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s. 187–201). Lund: Studentlitteratur.

Mårtesson , J. & Fridlund,B.(2017).Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.

Henricson.(Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 421-438). Lund: Studentlitteratur.

*Minney, M. J., & Ranzijn, R. (2016). “We Had a Beautiful Home ... But I Think I’m Happier Here”: A Good or Better Life in Residential Aged Care. Gerontologist, 56(5), 919–927. https://doi.org/10.1093/geront/gnu169

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (2015). Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan?: ett kunskapsunderlag för planeringen av morgondagens äldreomsorg. Vårdanalys nr 2015:8. Stockholm: Myndigheten för vård- och

omsorgsanalys. Hämtad den 30 augusti, 2019, från https://www.vardanalys.se/wp- content/uploads/2017/12/Hemtj%C3%A4nst-v%C3%A5rd-och-omsorgsboende-eller- mitt-emellan.-Ett-kunskapsunderlag-f%C3%B6r-planeringen-av-morgondagens- %C3%A4ldreomsorg.pdf

*Nakrem, S., Vinsnes, A.G., Harkless, G.E., Paulsen, B., & Seim, A. (2013). Ambiguities: residents’ experience of ’nursing home as my home’. International Journal of Older People Nursing 8(3), 216–225. doi: 10.1111/j.1748-3743.2012.00320.x

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

*Oosterveld-Vlug, M., Pasman, H., Gennip, I., Muller, M., Willems, D., & Onwuteaka- Philipsen, B. (2014). Dignity and the factors that influence it according to nursing home residents: A qualitative interview study. Journal of Advanced Nursing, 70(1), 97-106.

Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health Lippincott Williams & Wilkins.

*Riedl, M., MantovanF, Them C. (2013). Being a nursing home resident: A challenge to one's identity. Nursing Research and Practice. 2013:932381. doi: 10.1155/2013/932381. Rosén, M. & Anttila, S. (2012). Metaanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.391–398). Lund: Studentlitteratur.

Roy, S. C. (2009). The Roy adaptation model (3: e uppl.). Upper Saddle River: Pearson. Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken. Lund: Studentlitteratur.

Santos, N., Beuter, M., Girardon-Perlini, N., Paskulin, L., Leite, M., & Budó, M. (2014). The Perceptions of Workers in a Long-Term Care Institution for Older Adults Regarding the Family. Texto & Contexto Enfermagem, 23(4), 971–978.

SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 14 augusti, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad den 14 augusti, 2019, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460 SFS 2009:400. Offentlighet och sekretesslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad

den 14 augusti, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag- 2009400_sfs-2009-400

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad den 15 augusti 2019: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-76

Socialstyrelsen. (2016). Vård och omsorg om äldre: Lägesrapport 2016. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 05 augusti 2019, från http://www.xn--anhriga-

c1a.se/Global/Nyheter/Nyhetsdokument%202016/VardOmsorgOmAldre_lagesrappo rt_2016.pdf

Socialstyrelsen. (2004). Termbanken. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 10 augusti 2019, från http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=262&SrcLang=sv

Socialstyrelsen. (2013). Termbanken. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 10 augusti 2019, från http://termbank.socialstyrelsen.se/?TermId=750&SrcLang=sv

Socialstyrelsen. (2019). Vård och omsorg om äldre: Lägesrapport 2019. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 05 augusti 2019, från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-18.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (1998). Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av patienter med måttligt förhöjt blodtryck. Bilaga 4. Definitioner. Hämtad den 19 maj 2018 från https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-

kartlagger/evidensbaserad-omvardnad-vid-behandling-av-patienter-med-mattligt- forhojt-blodtryck/ eller

https://www.sbu.se/contentassets/b4df46fccfaf4e3f82307a31ab2388d8/bilaga-4- definitioner.pdf

Statistiska centralbyrån (2019). Medellivslängden i Sverige. Stockholm: Statistiska centralbyrån. Hämtad den 05 augusti, 2019, från https://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/medellivslangd-i-sverige/.

Stockholms stad, (2019). Vård- och omsorgsboende. Stockholm stad. Hämtad den 30 augusti 2019 från https://aldreomsorg.stockholm/olika-former-av-aldreomsorg/vard--och-

Sussman, T. & Dupuis, S. (2012). Supporting a relative’s move into Long-term care: Starting point shapes family members’ experiences. Canadian Journal on Aging, 31(4), 395– 410. doi: 10.1017/S0714980812000384

Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm. Hämtad den 14 augusti, 2019, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-

publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad den 16 augusti 2019 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-

sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-

publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf Sveriges kommuner och landstinget och Socialstyrelsen (2016). Öppna jämförelser 2015.

Vård och omsorg om äldre: jämförelser mellan kommuner och län. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 20 augusti 2019 från

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/oppna-jamforelser-2015-vard-och-omsorg-om- aldre.html

Sveriges kommuner och landstinget. (2019). Särskilt boende för äldre (SÄBO). Stockholm: Socialstyrelse. Hämtad den 20 augusti 2019 från

https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/aldre/sarskiltboendealdre.2819 3.html

Söderberg, M., Ståhl, A. & Melin Emilsson, U. (2012). Family members’ strategies when their elderly relatives consider relocation to a residential home – Adapting, representing and avoiding. Journal of Aging Studies, 26, 495-503.

Södertälje kommun. (2018). Vad är ett vård- och omsorgsboende och vem är det som bor där. Södertälje kommun. Hämtad den 30 augusti 2019 från

https://www.sodertalje.se/nyheter/vad-ar-ett-vard--och-omsorgsboende-och-vem- ar-det-som-bor-dar/

Tunedal, U. (2001). “Sjuksköterska inom äldreomsorgen – en Utmaning.” Vård i Norden, 21.2, 27–32. https://doi.org/10.1177/010740830102100205

*Tuominen, L., Leino-Kilpi, H., & Suhonen, R. (2016). Older people’s experiences of their free will in nursing homes. Nursing Ethics 23(1), 22-35. doi:

10.1177/0969733014557119.

van Hoof, J., Verbeek, H., Janssen, B. M., Eijkelenboom, A., Molony, S. L., Felix, E., … Wouters, E. J. M. (2016). A three perspective study of the sense of home of nursing home residents: the views of residents, care professionals and relatives. BMC Geriatrics, 17, 1–15. https://doi.org/10.1186/s12877-016-0344-9

*Walker, H., & Paliadelis, P. (2016). Older peoples’ experiences of living in a residential aged care facility in Australia. Australasian Journal on Ageing, 35(3), E6–E10.

https://doi.org/10.1111/ajag.12325

Wallengren, C. & Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.481–496). Lund: Studentlitteratur.

Weman, K, & Fagerberg I. (2006). Registered nurses working together with family members of older people. Journal of Clinical Nursing (Wiley-Blackwell), 15(3), 281–289. https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2006.01308.x

Wiersma, Elaine C. (2010). Life around...: Staff´s perception of residents´ adjustment into long-term care. Canadian Journal on Aging, 29(3), 425–

434. doi:10.1017/S0714980810000401

Wiklund Gustin, L., & Lindwall L. (2012) Omvårdnandsteorier i klinisk praxis (ss. 223– 260). Stockholm: Natur & Kultur.

Willman, A., & Stoltz, P. (2017). Metasyntes. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s.399–410). Lund:

Studentlitteratur.

*Österlind, J., Ternestedt, B., Hansebo, G., & Hellström, I. (2017). Feeling lonely in an unfamiliar place: older people ’s experiences of life close to death in a nursing home. International Journal of Older People Nursing, 12(1), n/a-N.PAG.

https://doi.org/10.1111/opn.12129

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.) Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss.119–127). Lund: Studentlitteratur.

BILAGA A: SÖKMATRIS

Databas Sökord/inklusi on Sökbegränsning ar Antal Träffar Antal Lästa Abstr act Antal Lästa Artik lar Antal Urval Artiklar Urval Artiklar CINAHL PLUS

Old* people AND experiences AND nursing home Publication Date 2013-2019, Abstract Available, Peer Reviewed, Subject: Major heading: Long term care

43 3 1 1 Maintaining dignity in

vulnerability: A qualitative study of the residents' perspective on dignity in nursing homes. (2016)

CINAHL PLUS

Old* people AND experiences AND nursing home Publication Date 2013-2019, Abstract Available, Peer Reviewed, Subject: Major heading: Nursing homes

59 5 1 1 Feeling lonely in an unfamiliar

place: older people 's experiences of life close to death in a nursing home (2017)

CINAHL PLUS

Old* people AND experiences AND nursing home Publication Year 2013-2019, Peer Reviewed, Publication: Journal of clinical nursing

21 1 1 1 Tension between freedom and

dependence - A challenge for residents who live in nursing home (2018) CINAHL PLUS Older people AND experiences AND nursing Publication Date 2013-2019, Abstract Available, Peer 67 8 6 4 Older people’s

Experiences of their free will in nursing Homes (2016)

home Reviewed, Subject: Major heading: Nursing homes patients

Older peoples’ experiences of living in a residential aged care facility in Australia (2016)

CINAHL PLUS

Older Adult Residents AND Daily Lives AND in Nursing Home

Publication Date 2013-2019, Abstract Available, Peer Reviewed,

34 4 1 1 Older Adult Residents’

Perceptions of Daily Lives in Nursing Homes (2017) CINAHL PLUS Residents' perceptions AND nursing homes Abstract Available, Peer Reviewed Publication Year: 2013-2019, Source Types: Academic Journal

77 3 3 1 Residents' perceptions of their

own sadness-a qualitative study in Norwegian nursing homes (2015)

PUBMED Lived OR Living AND Experiences AND Nursing AND Home AND Residents

Language: English 67 5 3 2 Lived Experiences of Nursing

Home Residents in Korea. (2013)

Ambiguities: residents’ experience of ’nursing home as my home’ PUBMED Nursing home

resident AND old people OR challenge AND Identity Language: English Publication dates: with 10 years

10 1 1 1 Being a Nursing Home

Resident: A Challenge to One's Identity. (2013)

CINAHL PLUS Nursing Home Patients AND Home Environment AND Patient Attitudes Publication Date 2013-2019, Peer Reviewed, Subject: Major heading: nursing home patients

28 3 2 1 Experience of cognitively intact

residents’ cohabitating with residents with dementia in long-term care facilities.

CINAHL PLUS

Residential Care in Old Age AND Life Experiences Publication Date 2013-2019, Abstract Available, Peer Reviewed, Subject: Major heading: residential care

18 3 3 1 "We Had a Beautiful Home . . .

But I Think I'm Happier Here": A Good or Better Life in Residential Aged Care. (2016)

CINAHL PLUS

Dignity in Old Age AND Nursing Home Patients

Publication Date 2013-2019, Abstract Available, Peer Reviewed, Subject:

24 4 2 1 Dignity and the factors that

influence it according to nursing home residents: a qualitative interview study CINAHL PLUS long-term care facility residents AND experience Abstract Available, Peer Reviewed Publication Year: 2013-2019, Source Types: Academic Journal

52 2 2 1 Taiwanese long-term care

facility residents’ experiences of caring: a qualitative study.

BILAGA B: KVALITETSGRANSKNINGSTABELL

Nedanför tabell är frågorna som användes vid kvalitetsgranskningen för artiklar i bilaga B. De kvalitetsgranskningsfrågorna är tagit och formulerades om lite enligt Friberg, 2017 S.138– 139. I bilaga C visar vänstrakolumn artikelnummer och i högrakolumn granskningskvalitet poäng. Hög kvalitet: 7–9 poäng; Medelkvalitet: 4–6 poäng; Låg kvalitet: 1–3 poäng.

Kvalitetsgranskningsfrågor

1 2 3 4

Artikelnummer

5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

1. Finns det ett tydligt problem formulerat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

2. Är syftet klart formulerat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

3. Är metoden tydligt beskriven?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

4. Är undersökningspersonerna eller situationer tydligt

beskrivna?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

5. Är data tillräckligt analyserats?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

6. Är resultat tydligt beskriven?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

7. Är resultat tydligt diskuterat?

Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 8. Förs relevant etiska resonemang? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 9. Förs en tydlig metoddiskussion?

Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

SUMMA

BILAGA C: ARTIKELMATRIS

Författare Titel Årtal Tidskrift

Syfte Metod Resultat Kvalit et

1 Caspari, S., Råholm, M., Sæteren, B., Rehnsfeldt, A., Lillestø, B., Lohne, V., … Nåden, D.

Tension between freedom and dependence - A challenge for residents who live in nursing home.

2018

Journal of Clinical Nursing

Att presentera resultat från intervjuer av äldre personer som bor i vård- och omsorgsboende och hur de upplever frihet.

Kvalitativ metod

28 äldre personer som bodde i 3 olika nordiska länder: Sverige, Danmark, Norge. Intervjuade data är

transkriberades och analyserades på tre nivåer av hermeneutisk tolkning.

Äldre personers upplevelser av att ha sin frihet betonad som är mycket viktigt i sin tur för att bevara värdighet. Tre huvudteman framkommer: a) autonomi eller paternalism, b) inre och yttre frihet, och c) beroende som en extra börda.

8 hög

2 Chang S.J.

Lived Experiences of Nursing Home Residents in Korea. 2013

Asian Nursing Research

Att utvärdera äldre personers upplevelser och att förstå livets erfarenheter bland vård- och

omsorgsboende.

Kvalitativ metod

Kvalitativ studie genomfördes med hjälp av Colaizzis fenomenologiska metod. Deltagarna var 11 personer i åldern 76–96 år i två olika särskilt boende i Sydkorea.

Resultatet visas att äldre personer är missnöjda med bristen på hänsyn till personcentrerad vård.

8 hög

3 Cheng WY, Hu CJ, Ou-Yang WC, Kaas, M., & Wang JJ. Experience of cognitively intact residents cohabitating with residents with dementia in long-term care facilities. 2013 Journal of Gerontological Nursing Att utforska livserfarenheten hos kognitivt fungerande äldre personer som bor tillsammans med andra boende och har demenssjukdomen i blandade vård- och omsorgs boende

Kvalitativ metod

21 kognitivt fungerande äldre personer från 6 olika vård- och omsorgsboende i södra Taiwan. Med hjälp av en

halvstrukturerad intervjuhandledning analyserades data genom

innehållsanalys.

Resultatet av denna studie beskriver upplevelser av de kognitivt fungerade äldre personer som bor tillsammans med de dementa äldre. En förståelse kan leda till förbättrad livskvalitet och positiva sociala interaktioner bland de boende och de som har

demenssjukdom.

8 hög

4 Cho E, Kim H, Kim J, Lee K, Meghani SH, Chang SJ. Older Adult Residents’ Perceptions of Daily Lives in Nursing Homes

2017

Journal of Nursing Scholarship

Syftet är att undersöka äldre personers upplevelse av deras dagliga liv på ett vård- och

omsorgsboende.

Kvalitativ metod

Analys av insamlade data från semistrukturerade intervjuer med 21 äldre personer som bosatt på vård- och omsorgsboende i Sydkorea.

Fem teman uppstod i resultatet: ökad trygghet, strävan efter att behålla fysiska och kognitiva funktioner, längtan efter meningsfulla

interpersonella relationer, känslor av begränsad autonomi och acceptans av och anpassning till livet i en särskilt boende. Dessa teman visar de positiva och negativa aspekter av ett vård- och omsorgsboende, och faciliteters och utmaningar till att förbättra

livskvaliteten hos äldre personer

8 hög

5 Høy B., Lillestø B., Slettebø Å., Sæteren B., Heggestad A.K., Caspari S., Aasgaard T., Lohne V., Rehnsfeldt A., Råholm M.B., Lindwall L., Nåden D. Maintaining dignity in vulnerability: A qualitative study of the residents' perspective on dignity in nursing homes.

2016

International Journal of Nursing Studies

Syftet är att belysa betydelsen av att upprätthålla värdighet ur perspektivet hos äldre som bor i vård- och omsorgsboende

Kvalitativ metod

Denna kvalitativa studie bygger på individuella intervjuer. Tjugoåtta deltagare var inkluderade från sex vård- och omsorgsboende i Skandinavien. En fenomenologisk-hermeneutisk metod, inspirerad av Ricoeur, användes för att förstå innebörden av den berättade texten.

Betydelsen av att upprätthålla värdighet utgjordes i en känsla av sårbarhet mot jaget och belystes i tre stora

sammanhängande teman: Att vara inblandad som en människa, vara involverad som den person man är och strävande efter att bli och vara

involverad som en integrerad medlem av samhället.

9 hög

6 Iden K.R., Ruths S., Hjørleifsson S.

Residents' perceptions of their own sadness-a qualitative study in Norwegian nursing

Related documents