• No results found

7 SLUTSATS

7.1 Förslag på vidare forskning

Ytterligare studier behövs för att utforska hur sjuksköterskornas ledarskap inom hälso- och sjukvårdteamet kan främja personcentrerad vård. I resultatet framkom att sjuksköterskorna identifierade ett antal faktorer som förhindrade patientdelaktighet. Dessa faktorer handlade om kulturell bakgrund och språk samt patienternas uppfattning av hälsa och sjukdom.

Därför rekommenderas att i framtida forskning studera hur mångfald påverkar

personcentrerad vård. Det skulle vara av intresse att genom observationer utforska de mer

REFERENSLISTA

Artiklarna markerade med * används i examensarbetets resultat.

Ali, L., & Skärsäter, I. (2017) Att använda internet vid datainsamling., I. Henricson, M., (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.

217–230). Studentlitteratur.

Alharbi, T. S. J., Carlström, E., Ekman, I., Jarneborn, A., & Olsson, L. E. (2014). Experiences of person-centred care-patients’ perceptions: qualitative study. BMC nursing, 13(1), 1-9. https://bmcnurs.biomedcentral.com/articles/10.1186/1472-6955-13-28

American Psychological Association (2021) Publication manual of the American Psychological Association, Seventh Edition:

https://apastyle.apa.org/products/publication-manual-7th-edition

Arakelian, E., Swenne, C. L., Lindberg, S., Rudolfsson, G., & von Vogelsang, A. C. (2017). The Meaning of Person-Centred Care in the Perioperative Nursing Context from the Patient's Perspective-An Integrative Review. Journal of clinical nursing, 26(17-18), 2527-2544. https://doi.org/10.1111/jocn.13639

Bolt, S., van der Steen, J., Schols, J., Zwakhalen, S., & Meijers, J. (2019). What do relatives value most in end-of-life care for people with dementia? International journal of palliative nursing, 25(9), 432-442. https://doi.org/10.12968/ijpn.2019.25.9.432

*Boström, E., Ali, L., Fors, A., Ekman, I., & Andersson, A. E. (2020). Registered nurses’

experiences of communication with patients when practising person–centred care over the phone: a qualitative interview study. BMC nursing, 19(1), 1-8.

Doi: 10.1186/s12912-020-00448-4

Brown, M., Chouliara, Z., MacArthur, J., McKechanie, A., Mack, S., Hayes, M., & Fletcher, J.

(2016). The perspectives of stakeholders of intellectual disability liaison nurses: a model of compassionate, person-centred care. Journal of Clinical Nursing, 25 (7–8), 972–982. https://doi.org/10.1111/jocn.13142

Centrum för personcentrerad vård – GPCC, Göteborgs universitet. (2020). Om

personcentrerad vård. Hämtad 2021, 14 april från https://www.gu.se/gpcc/om-personcentrerad-vard

*Cheong, C. Y., Tay, F. H. E., Choo, J., & Yap, P. L. K. (2021). Person-centred dementia care in an acute hospital: Experiences from nurses working in a specialized dementia unit.

Dementia and geriatric cognitive disorders, 50(3), 250-257.

https://doi.org/10.1159/000517536

Codex. (2018). Den europeiska kodexen för forskningens integritet.

https://www.vr.se/download/18.7f26360d16642e3af99e94/1540219023679/SW_ALL EA_Den_europeiska_kodexen_för_forskningens_integritet_digital_FINAL.pdf

*Dookhy, J., & Daly, L. (2021). Nurses’ experiences of caring for persons with dementia experiencing responsive behaviours in an acute hospital: A qualitative descriptive study. International Journal of Older People Nursing, e12379. DOI:

10.1111/opn.12379

*Eckerström, J., Allenius, E., Helleman, M., Flyckt, L., Perseius, K. I., & Omerov, P. (2019).

Brief admission (BA) for patients with emotional instability and self-harm: nurses’

perspectives-person-centred care in clinical practice. International journal of qualitative studies on health and well-being, 14(1), 1667133.

https://doi.org/10.1080/17482631.2019.1667133

Edvardsson, D., Fetherstonhaugh, D., & Nay, R. (2010). Promoting a continuation of self and normality: person‐centred care as described by people with dementia, their family members and aged care staff. Journal of clinical nursing, 19(17–18), 2611-2618.

https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2009.03143.x

Erikson, M.G. (2015) Att reflekterande förmedla det man läst, I. Referera reflekterande:

konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Studentlitteratur.

Eriksson, K. (2014a). Vårdandets Idé, I Vårdprocessen. Liber.

Eriksson, K (2014b). Den hela människan. I Vårdprocessen. Liber.

Esmaeili, M., Cheraghi, M. A., & Salsali, M. (2016). Cardiac patients' perception of patient‐

centred care: a qualitative study. Nursing in critical care, 21(2), 97-104.

https://doi.org/10.1111/nicc.12148

Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20 (2), 22-26.

https://www.ajan.com.au/archive/Vol20/Vol20.2-4.pdf

Friberg, F. (2017a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund I analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.129–139). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:

Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141–152). Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017c). Bilaga III Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats, vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.187). Studentlitteratur.

*Harper, R., Ward, L., & Silburn, K. (2020). The sum of us. Implementing a Person Centred Care Bundle-A narrative inquiry. Applied Nursing Research, 55, 151276.

https://doi.org/10.1016/j.apnr.2020.151276

Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.111–119).

Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Studentlitteratur.

*Kullberg, A., Sharp, L., Dahl, O., Brandberg, Y., & Bergenmar, M. (2018). Nurse perceptions of person-centered handovers in the oncological inpatient setting: A qualitative study. International journal of nursing studies, 86, 44–51.

https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.06.001

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet I examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.

421–438). Studentlitteratur.

*Nilsson, A., Edvardsson, D., & Rushton, C. (2019). Nurses’ descriptions of person-centred care for older people in an acute medical ward-On the individual, team, and

organisational levels. Journal of Clinical Nursing, 28(7-8). 1251-1259.

https://doi.org/10.1111/jocn.14738

*Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018). Registered Nurses’

experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Scandinavian journal of caring sciences, 32(2), 612-621.

https://doi.org/10.1111/scs.12486

Polit, F. D., & Beck, T. C. (2021). Nursing research Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Wolters Kluwer.

Ringnér, A., Olsson, C., Eriksson, E., From, I., & Björk, M. (2021). A moment just for me–

parents’ experiences of an intervention for person-centred information in paediatric oncology. European Journal of Oncology Nursing, 51, 101923.

https://doi.org/10.1016/j.ejon.2021.101923

*Ross, H., Tod, A. M., & Clarke, A. (2015). Understanding and achieving person‐centred care:

the nurse perspective. Journal of clinical nursing, 24(9-10), 1223-1233.

https://doi.org/10.1111/jocn.12662

Segesten, K. (2017a). Ännu en metod. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.17–36). Studentlitteratur.

Segesten, K. (2017b). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105–108).

Studentlitteratur.

SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30

SFS 2014:821 Patientlag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

SFS 2008:355

Patientdatalag.https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355 Sharp, S., McAllister, M., & Broadbent, M. (2016). The vital blend of clinical competence and

compassion: How patients experience person-centred care. Contemporary nurse, 52(2-3), 300-312. https://doi.org/10.1080/10376178.2015.1020981

Sjö, A. S., & Bergsten, U. (2018). Patients’ experiences of frequent encounters with a rheumatology nurse – A tight control study including patients with rheumatoid

arthritis. Musculoskeletal care, 16(2), 305 312. https://doi.org/10.1002/msc.1348 Svensk sjuksköterskeförening, (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

Hämtad 2021, 2 maj från svensk sjuksköterskeförening,

https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/

kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf Svensk sjuksköterskeförening, (2019) Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god

och säker vård. Hämtad 2021, 14 april från

https://www.swenurse.se/publikationer/personcentrerad-vard---en-karnkompetens-for-god-och-saker-vard

*Van Belle, E., Giesen, J., Conroy, T., van Mierlo, M., Vermeulen, H., Huisman‐de Waal, G., &

Heinen, M. (2020). Exploring person‐centred fundamental nursing care in hospital wards: A multi‐site ethnography. Journal of clinical nursing, 29(11-12), 1933-1944.

https://doi.org/10.1111/jocn.15024

Wong, P., Liamputtong, P., Koch, S., & Rawson, H. (2015). Families’ experiences of their interactions with staff in an Australian intensive care unit (ICU): a qualitative study.

Intensive and Critical Care Nursing, 31(1), 51-63.

https://doi.org/10.1016/j.iccn.2014.06.005

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 59–82). Studentlitteratur.

BILAGA A; SÖKMATRIS

Databas, datum för sökning

Sökord Begränsning Antal träff/antal lästa

titlar Lästa abstrakt Antal lästa

fulltext Valda artiklar

CINAHL Plus

PubMed ovg

2022-01-25 nurses experiences And

person centred car e

2017–2022

Abstract, Free full text, five years

136 träffar

136 lästa 10 2 nr 3 och nr 9

BILAGA B; KVALITETSGRANSKNING

Artikelnummer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Finns det ett tydligt problem? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja J

a

Finns ett syfte tydligt formulerat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Är metoden tydligt beskriven Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Är undersöknings personerna beskrivna? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Har data analyserats? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Finns ett resultat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Har författarna tolkat studiens resultat? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Argumenterar författarna? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Är studien etisk godkänd? Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Finns en metoddiskussion? Ja Nej Ja Ja Ja Ja Nej Ja Ja Ja

BILAGA C; ARTIKELMATRIS

Inser komplexiteten i att öva PCC på distans, få inblick i vad PCC-kommunikation innebar för legitimerade sjuksköterskor och deras tillvägagångssätt, och utveckla den professionella rollen genom att öva PCC teori och etik. erfarenheter av att ta hand om personer

Tre teman hittades: (a) utmaningar, (b) en

personcentrerad respons och (c) demensberedskap. Viktiga resultat om utmaningar som sjuksköterskor stöter på inkluderar: den akuta

sjukhusmiljön; ökat behov av ökad kunskap; och

känslomässiga utmaningar.

Personcentrerade svar som att arbeta i partnerskap med andra och reminiscens identifierades som strategier

9/10

för att ta itu med

utmaningarna. Slutligen identifierade sjuksköterskor särskilda insatser som var stödjande för dem för att förbättra deras beredskap för att möta behoven hos personer med demens som upplever lyhörda beteenden. studie är att beskriva sjuksköterskors av BA: ger trygghet och kontinuitet, främjar vårdande relationer, flyttar fokus mot patientens hälsa och stärker patienten. Sjuksköterskan' s roll skiftade från att "hantera problem" till att etablera vårdande relationer med fokus på personens hälsa och

möjligheter att återhämta sig i stället för psykiatriska

Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att ge personcentrerad beskriver att personcentrerad vård kan uppnås när

sjuksköterskor lär känna, lyssnar på och finns till för patienterna.

Det är ett viktigt förhållningsätt för

10/10

Sverige team,

Syftet var att studera perspektiven och

utmaningarna till exempel att hantera utmanande beteende och de positiva erfarenheterna t.ex. meningsfull koppling till patienterna när det gäller att tillhandahålla PCC. De initiala utmaningarna berodde på bristande förkunskaper och erfarenhet. Genom formellt och informellt lärande byggde sjuksköterskorna upp

förtroende och kompetens och gav också stöd till varandra.

10/10

Metod: Kvalitativ Datainsamling:

Sjuksköterskor hade en tydlig förståelse för personcentrerad vård i sitt arbete. De erkände vikten av relationer, personliga egenskaper hos personalen och respekt för principerna för personcentrerad vård när de strävade efter att ge en säker och högkvalitativ

Syftet var att förstå sjuksköterskors erfarenheter från implementeringen

Metod: Kvalitativ Datainsamling:

Resultat: Tre tema uppkom;

Lämna över stafettpinnen.

Hålla kuggarna i rörelse när tiden är dålig; och Djupt

9/10

Applied Nursing Research.

Australien

narrative

inquiry. av Personcentrerad vård på

Syftet är Att beskriva legitimerade

Metod: Kvalitativ Datainsamling: men de uttryckte oro över patienternas integritet och osäkerhet kring

kommunikation vid sängkanten. Samtliga

sjuksköterskor beskrev hur de syftade till att öka

patientmedverkan och såg personcentrerad överlämning som en möjlighet, men

upplevde ändå att det var svårt att lyckas på grund av

nackdelar och faktorer som hindrade omvårdnad.

Syftet är att utforska hur sjuksköterskor på sjukhus antar personcentrerad grundläggande vård.

Metod: Kvalitativ Datainsamling:

Genom observationer.

Urval:

30 sjuksköterskor. På tre avdelningar

Resultatet visar att hur sjuksköterskor integrerar framgångsrikt fysiska, psykosociala och relationella inslag av vård i interaktion med patienterna.

10/10

Journal of

Metod: Kvalitativ Datainsamling:

att lyssna på patienten,

engagera patienten, släppa lite ansvar, dela makt och

samarbeta med patienterna.

10/10

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00

Related documents