Digitaliseringen av samhället, och därmed skolan, är en inte ett framtidsscenario utan en verklighet. Skolan måste förhålla sig till att sättet att lära sig kunskap, och vilken typ av kunskap som även förändras i och med att digitala verktyg tas i bruk. De digitala verktygen har en styrka, en möjlighet att anpassa undervisningen individuellt till varje elev samt öppna nya vägar för lärande. Nästa steg för en framtida studie vore att studera hur de digitala verktygen påverkar matematikundervisningen samt hur resultaten påverkas. Vad säger eleverna? Vad sker i klassrummet? Ännu en intressant studie vore att studera hur elever med särskilda behov kan använda digitala tekniken för att lyckas. Grönlund med flera (2014) och Andersson med flera (2014) har visat att andelen ensamarbete ökar vid införande av ”en-till-en”-satsningar. Då lärande sker i en social kontext tillsammans med andra (Vygotskij, 1995) vore en forskningsfråga att studera vad som händer om man i stället har ”en-till- två”?
Lärarna i denna studie eftersökte goda exempel, en praktiknära forskning som visar relativt konkreta möjligheter med digitala verktyg i matematikundervisningen inom ett avgränsat område. De efterfrågade ett kollegialt samarbete och kompetensutveckling i flera så kallade Learning Study34 för att utveckla matematikundervisningen. Det vore starkt bidragande till att öka, och lära
sig om, hur man nyttjar de digitala verktygen i matematikundervisningen. Skolverket skriver ”att
delar av forskningen helt enkelt inte haft som syfte att skapa kunskap som lärare kan använda” (2013a) i sin bok om forskning för klassrummet. Vidare lyfter Skolverket fram
metoderna Learning Study och Lesson Study som två metoder där man framhäver det som är undervisningens mål, nämligen elevernas kunskaper och förmågor. Här tar man tillvara lärarnas professionella kunskaper, lärarna utforskar sin egen undervisning samt delger erfarenheter med kollegor i en slags kollektiv kunskap. En sådan studie om att arbeta med digitala verktyg anser jag
34 Learning Study är ett kortfattat projekt där lärarna gemensam kommer överens om ett forskningsprojekt,
till exempel hur man får eleverna att förstå decimalform. Man diskuterar tillsammans och videofilmar lektioner som därefter utvärderas och revideras.
skulle bidra till ökad kunskap och kompetens samt få vetenskaplig grund till den beprövade erfarenheten i undervisningen.
9. Referenslista
Andersson, A., Hatakkaa, M., Grönlund, Å., & Wiklund, M. (2014). Reclaiming the students – coping with social media in 1:1. Learning, Media and Technology, 39(1), 37-52
Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent. Lund: Studentlitteratur
Carr, J. (2012). Does Math Achievement h’APP’en when iPads and Game-Based Learning are Incorporated into Fifth-Grade Mathematics Instruction? Journal of Information Technology
Education: Research, 11(1), 269-289
Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (1998). Theorining special education/Time to move on? In C. Clark, A. Dyson & A. Millward. (1998) Theorising special education. 156 - 173.
London: Routledge,
Creswell, J. W. (2007). Qualitative Inquiry and Research Design: Choosing Among Five
Approaches. London: Sage
Esaisasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängerud, l. (2012). Metodpraktikan. Konsten att
studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik
Europeiska kommissionen.(2007). Nyckelkompetenser för ett livslångt lärande - en europeisk
referensram. Luxemburg. Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf
Fleischer, H. (2012). What is our current understanding of one-to-one computer projects. A systematic narrative research review. Educational Research Review, 7(2). 107-122. doi:http:// dx.doi.org/10.1016/j.edurev.2011.11.004
Fleischer, H. (2013). En elev - en dator. Kunskapsbildningen kvalitet och villkor i den datoriserade
Foertsch, J., Moses., G; Strikwerda, J., & Litzkow, M. (2002). Reversing the Lecture/Homework Paradigm Using eTEACH Web-based Streaming Video Software. Journal of Engineering
Education, 91(3), 267–274. doi: 10.1002/j.2168-9830.2002.tb00703.x
Geary, A. (2004). Mathematics and Learning Disabilities. Journal of Learning Disabilities, 37(1), 4 - 15
Grimes, D., & Warschauer, M. (2008). Learning with Laptops: A Multi Method Case Study. Journal of Educational Computing Research, 38(3), 305-332
Grönlund, Å., & Agélii Genlott, A. (2013). Improving literacy skills through learning by writing: The iWTR method presented and tested. Computers and Education, 67, 98 - 104
Grönlund, Å., Andersson, A., & Wiklund, M. (2014). UnosUnos årsrapport 2013. Örebro Universitet
Hattie, J. A.C., & Timperley, H. (2007). The power of Feedback. Rewiew of Educational Research,
77(1), 81 - 112
Hultin, E., & Westman, M. (2013). Literacy teaching, genres and power. Education Inquiry 4(2), 279–300
Kroksmark, T.(2013). Lärandet stretchadhet. I T. Kroksmark. (red.). Den trådlösa pedagogiken. Lund: Studentlitteratur
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur
Körling, A-M. (2011). Nu ler Vygotskij - eleverna, undervisningen och Lgr11. Stockholm: Liber
Lingefjärd, T. (2011). Tekniska hjälpmedel i matematikundervisningen. I G. Brandell & A.
Pettersson (red.), Matematikundervisning: vetenskapliga perspektiv. Stockholm. Stockholms Universitets förlag
Long E., Doig B., & Groves, S. (2011). How different is it really? Rural and urban primary school use of ICT in mathematics. Mathematics Education Research Journal 23(2), 189-211 Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning om att förstå och
använda tal. Göteborgs universitet. Nationellt Centrum för Matematik
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av
kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar.
(Doktorsavhandling, Göteborg Studies in Educational Sciences 208). Göteborg. Acta Universitatis Gothoburgensi
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Lund. Studentlitteratur
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets
komplexitet. Lund: Studentlitteratur
Malmer, G. (2000). Mathematics and dyslexia - an overlooked connection. Dyslexia, 6(4), 223-230. New Jersey. John Wilye & Son, Ltd
Malmer, G. (2002). Bra matematik för alla. Lund. Studentlitteratur
Myndigheten för Skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i skolan. En analys av
internationell forskning. Stockholm
Nilholm, C. (2006). Special education, inclusion and democracy. European Journal for Special
Needs Education, 21(4), 431-455
Nilhom, C., & Björck-Åkesson, E. (Red.), (2007). Reflektioner kring specialpedagogik - 6
professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet
OECD. (2013). Trends Shaping Education 2013. Paris. http://www.keepeek.com/Digital-Asset- Management/oecd/education/trends-shaping-education-2013_trends_edu-2013-en#page1
O’Malley, P., Jenkins, S., Wesley, B., Donehower, C., Rabuck, D., & Lewis, MEB. (2013). Effectiveness of using Ipads to build math fluency. Kennedy Krieger Institute, Baltimore Maryland. Paper presented at 2013 Council for Exceptional Children Annual Meeting
Passey, D., Rogers, C., Machell, J., & McHugh, G. (2004). The motivational effect of ICT on pupils. Reserch rapport RR523. London: Department of Education and Skills
Peltenburg, M., van den Heuvel-Panhuizen, M., & Doig, B. (2009). Mathematical power of special- needs pupils: An ICT-based dynamic assessment format to reveal weak pupils’ learning potential. British Journal of Educational Technology, 40(2), 273 - 284
Prensky, M., (2001). Digital natives, digital immigrants. On the horizon, 9(5), 1 - 6. Bingley. MCB University Press
Regeringskansliet. (2011). IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. Stockholm: Näringsdepartementet
Regeringskansliet. (2013). Nu är det dags att förvandla framtidens lärande till dagens lärande. Hämtad 2014-01-04, från http://www.regeringen.se/sb/d/13698/a/216906
Schofield, J. W. (1990). Increasing the generalizability of qualitative research. I Eisner, E. W., Peshkin, A (Red.), Qualitative Inquiry in Education. The Continuing Debate. 201-232. New York: Teachers College Press
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm. Sveriges Riksdag.
Sirén, E-L. (2014). It är inget frivilligt uppdrag... Datorn i Utbildningen. 2014, 2. Stockholm
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? En multimetodstudie av eleven i
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling. Umeå universitet
Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolans undervisning. PM, Dnr 40-2011:2928
Specialpedagogiska myndigheten. (2013a). IT i lärandet - för att nå målen. Hämtat 20131125, från http://www.butiken.spsm.se/produkt/katalog_filer/Nr%2000368B.pdf
Specialpedagogiska myndigheten (2013b) Alternativa verktyg. Hämtad 20140521 från Specialpedagogiska myndigheten.
http://www.spsm.se/sv/Stod-i-skolan/It-i-larandet/Stod-med-it/Alternativa-verktyg/
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm Skolverket. (2013a). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i
praktiken. Stockholm
Skolverket. (2013b). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Stockholm
Skolverket. (2013c). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, naturvetenskap och
läsförståelse. Sammanfattning av rapport 398. Stockholm
Säljö, R., & Linderoth, J. (red.). (2002). Utm@ningar och e-frestelser. IT och skolans lärkultur. Stockholm. Prisma
Säljö. R. (2009). Lärande är ett rörligt mål. Pedagogiska Magasinet 2009/1, 25-27. Lärarförbundet. Stockholm
Säljö, R. (2010). Digital tools and challenges to institutional traditions of learning: technologiers, social memory and the perfomative nature of learning. Journal of Computer Assisted
Learning, 26(1), 53 - 64. doi: 10.1111/j. 1365-2729.2009.00341.x
Säljö, R., Jakobsson, A., Lilja, P., Mäkitalo, Å., & Åberg, M. (2011). Att förädla information till
kunskap, lärande och klasrumarbetet i mediasamhället. Norstedts. Stockholm: Norstedts
Taawo, A., Davidsson, M., & Becker, P. (2014). Egen dator. Datorn i Utbildningen. Hämtad 2014-05-11 från http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/
Thorvaldsen, S., Vavik, L., & Salomon, G. (2012). The use of ICT-tools in mathematics. A case- control study of best practice in 9th grade classrooms. Scandinavian Journal of Educational
Research, 56( 2), 213–228
Wegerif, R., & Dawes, L. (2004). Thinking and Learning with ICT, Raising achivement in primary
classrooms. London. RoutledgeFalmer
Vygotskij, S. L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Diablos
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsetik.Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet