Vi anser att det saknas forskning kring hur placerade barn påverkas av sammanbrott och hur de upplever själva processen. Därför skulle vidare forskning vara till stor hjälp med anledning av att det hade kunnat bidra till bättre förutsättningar för dessa barn. Likaså hade professionella fått mer kunskap om hur deras bemötande gentemot dessa barn skulle kunna se ut för att uppnå bästa möjliga stöd. Genom den ökade kunskapen skulle det skapas bättre förutsättningar för att kunna hantera barnens eller ungdomarnas känslor, vilket är en viktig del i det förebyggande arbetet.
Referenslista
Andersson, Gunvor. (2007). Barndom i samhällsvård - relation till föräldrar i vuxen ålder http://portal.research.lu.se/ws/files/54177996/Artikel_2_Relationer2017.pdf (2019-02-19)
Andersson, Gunvor. (2015). Utvecklingsekologi och sociala problem. I Meeuwisse, Anna & Swärd, Hans (red.) (2015). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Barnsam. https://barnsam.se/#fordelar
Cederlund, Christer & Berglund, Stig-Arne (2014). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Friis, Eva. (2005). Socialtjänslagens värdesystem. En analys av dess praktiska innebörd i sociala utredningar om barn. Retfærd: Nordisk juridisk tidsskrift, 28(4), 60-75.
https://portal.research.lu.se/ws/files/4819855/625033.pdf (hämtad 2019-01-28)
Falkenström, Hanna & Hjärpe, Terese. (2017) Dokumentation och känslor - socialsekreterares pappers-och känsloarbete.
https://journals.lub.lu.se/svt/article/download/18044/16348/ (hämtad 2019-01-30) Föräldrabalk (1949:381) https://lagen.nu/1949:381
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed
Höjer, Staffan & Kullberg, Karin (2017). Varför stannar de kvar? Socialsekreterare som arbetat längre än tre år inom den sociala barnavården i Sverige, England och Italien.. Socionomen. Forskningssupplement. 41:1, s. 20-33
Johansson, Thomas. (2012). Den lärande människan: utveckling, lärande, socialisation.
1. uppl. Malmö: Liber.
Khoo, Evelyn & Skoog, Viktoria. (2014). The road to placement breakdown: foster parents’ experiences of the events surrounding the unexpected ending of a child’s placement in their care. Qualitative Social Work 13;2 s 255-269 http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1473325012474017
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.
[rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (2018). Riskbedömning i utredningar om vårdnad, boende och umgänge Ett stöd för familjerättens handläggning.
http://www.mfof.se/Documents/publikationer/riskbedomning-i-utredningar-om-vardnad-boende-umgande.pdf (2019-01-30)
Nya Kälvestenmetoden (2019). https://www.nyakalvestenmetoden.se/om-metoden/
(2019-03-15)
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2017). Nya kälvestenintervjun
för lämplighetsbedömning av familjehem
https://www.sbu.se/sv/publikationer/kunskapsluckor/nya-kalvestenintervjun-for-lamplighetsbedomning-av-familjehem/ (2019-03-15)
Skau, Greta Marie. (2018). Mellan makt och hjälp: om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare. Uppl. 4 Stockholm: Liber.
Skoog, Viktoria. (2012). Barn som flyttas i offentlig regi. En studie av förekomst och upplevelser av instabil samhällsvård för barn. http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:619291/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2019-01-29)
Skoog, Viktoria. (2013). Barns upplevelser av instabil samhällsvård http://journals.lub.lu.se/index.php/svt/article/view/15737/14220 (hämtad 2018-12-09) Socialstyrelsen. (2012) Barn och unga i familjehem och hvb. Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18923/2013-1-1.pdf (hämtad 2019-01-24)
Socialstyrelsen. (2012). Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten.
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18734/2012-6-16.pdf Socialstyrelsen. (2012). Dialog Gott bemötande.
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-3-3/Documents/sid109-119_Gott_bemotande.pdf
Socialstyrelsen. (2012) Oplanerade avbrott i familjehemsplaceringar av yngre barn och långvarigt placerade barn
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18913/2012-11-28.pdf (hämtad 2019-01-23)
Socialstyrelsen. (2013) Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18924/2013-1-2.pdf (hämtad 2019-01-28)
Socialstyrelsen. (2015) Grundbok i BBIC - Barns behov i centrum.
Sundell, Knut. Risk- och skyddsfaktorer för narkotikabruk. I: Statens folkhälsoinstitut Andréasson, S. (red.) (2008). Narkotikan i Sverige: metoder för förebyggande arbete: en kunskapsöversikt. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2019). Placerade barn och unga https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/barnochunga/placeradebarnochunga .2153.html (hämtad 2019-03-05)
Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm:
Liber.
Van Santen, Eric. (2013). Factors associated with placement breakdown initiated by foster parents - empirical findings from Germany, Child and Family Social Work 2015, 20, pp 191–201 https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1111/cfs.12068 (hämtad 2019-02-14)
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer Inom Humanistisk-Samhällsvetenskaplig Forskning 2002, n.p.: Stockholm : Vetenskapsrådet, 2002, Linnaeus University Library.
Vinnerljung, Bo, Sallnäs, Marie & Kyhle, Westmark, Pia. (2001) Sammanbrott vid tonårsplaceringar, om ungdomar i fosterhem och på institution.
http://docplayer.se/9029001-Sammanbrott-vid-tonarsplaceringar.html (hämtad 2018-12-29)
Vinnerljung, Bo, Sallnäs, Marie & Berlin, Marie. (2014). Placement breakdown, in long term foster care - a regional Swedish study, in Child & Family Social Work22(1) https://www.researchgate.net/publication/266679196_Placement_breakdowns_in_long-term_foster_care_-_a_regional_Swedish_study (hämtad 2019-03-08)
Welander, Jonas, Astvik, Wanja & Hellgren, Johnny (2017). Stressrelaterad ohälsa och arbetstrivsel hos medarbetare och chefer i socialtjänsten. Arbetsmarknad & Arbetsliv.
23:2, s. 8-26 https://www.kau.se/files/2017-09/A%26A_nr2_2017_Inlaga_Welander-Astvik-Hellgren.pdf (hämtad 2019-03-07)
Wright, Moira von (2000). Vad eller vem?: en pedagogisk rekonstruktion av G. H.
Meads teori om människors intersubjektivitet.
Bilagor
Bilaga A - Intervjuguide
Arbete kring placeringar;
• Vad har du för utbildning?
• Hur länge har du arbetat med barn och unga?
• Skulle du vilja berätta om dina arbetsuppgifter?
• Kan du berätta om hur ni i era placeringar beaktar barnets bästa?
• Hur följer ni upp era familjehemsplaceringar?
• Vilken hjälp och vilket stöd är familjehemsföräldrarna berättigade från er?
• Arbete kring sammanbrott;
• Kan du berätta vad ett sammanbrott är enligt dig?
• Vad anser du är orsaken/orsakerna till att det sker sammanbrott?
• Kan du berätta om ett ärende där det uppstod ett sammanbrott?
• Hur hade du i detta ärende kunnat göra annorlunda?
• Kan du berätta hur ni arbetar för att förhindra att det sker sammanbrott?
• Kan du berätta om det finns några faktorer hos barnet som du anser har inverkan på sammanbrott?
• Kan du berätta om ett ärende där det fanns risk för sammanbrott men detta förhindrades?
• Vilka initierar i störst omfattning sammanbrott och varför?
• Hur påverkas professionella;
• Kan du berätta om ett ärende och hur det sammanbrottet påverkade dig?
• Kan du berätta om vilka konsekvenser sammanbrottet medförde för dig?
• Kan du berätta om din uppfattning av relationens betydelse mellan dig och barnet/familjehemmet i samband med ett sammanbrott?
• Kan du berätta om ett ärende där din relation till barnet/familjehemmet förändrades på grund av sammanbrott?
• Kan du berätta om ett ärende och på vilket sätt din relation till barnet var extra betydelsefull?
• Varför anser du att det är viktigt att uppmärksamma sammanbrott?
• Finns det något som du anser att vi skulle frågat mer om, som du vill berätta?