Då det enligt vår kännedom saknas studier inom området önskar vi att mer forskning på skolsköterskans upplevelser av barns som far illa skulle utföras. Författarna menar att det även vore intressant att studera frågor om varför föräldrar misshandlar och deras upplevelser av misshandel, samt hur de upplever mötet med skolsköterskan. Detta skulle öppna upp en förståelse för föräldrarnas situation och ge insikt i hur föräldrarna själva önskar för hjälp.
SLUTSATS
Genom att skapa en god relation med barnet som grundar sig i tillit och förtroende kan skolsköterskan upptäcka elever som far illa i hemmet. Skolsköterskan har en avgörande roll i att uppmärksamma dessa elever. Lyhördhet, nyfikenhet och öppenhet är viktiga komponenter i skolsköterskans roll för att upptäcka barn som far illa. En god samverkan med eleven, familjen och övriga yrkesgrupper i skolan främjar barnens hälsa och kan förebygga psykisk ohälsa. Barn som ges rätt förutsättningar tidigt i livet har större möjligheter att växa upp till välmående och friska människor som anpassar sig väl till samhället. Detta möjliggör en hållbar social, miljömässig och ekonomisk utveckling.
29
REFERENSER
Allmänna Barnhuset. (2017). Dags att prata om sexuella övergrepp – handledning till
skolans personal. http://www.allmannabarnhuset.se/wp-
content/uploads/2017/10/Handledning_A4_2017_web.pdf[2019-10-29].
Arman, M. (2015). Lidande och lindrat lidande. I Arma, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss.38-60.
Backlund, Å. (2019). Skolverket – Skolans ansvar för barn som far illa. [video]. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa [2019-11-14]
Barnhart, B. & Mauire-Jack, K. (2016). Single mothers in their communities: The mediating role of parenting stress and depression between social cohesion, social control and child maltreatment. Children and Youth Services Review 70. ss. 37–45. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2016.09.003
BRIS. (2019). Barnperspektiv i samtal. https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/samtala- med-barn/barnperspektiv-i-samtal/ [2019-11-18].
BRIS. (2019). Om våld mot barn. https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga- amnen/utsatta-situationer/om-vald-mot-barn/[2019-10-29].
Collishawa, S., Pickles, A., Messer, J., Rutter, M., Shearer, C. & Maughan, B. (2007). Resilience to adult psychopathology following childhood maltreatment: Evidence from a community sample. Child Abuse & Neglect 31 (2007) 211-229.
doi:10.1016/j.chiabu.2007.02.004
Clausson, E., Köhler, L., & Berg, A. (2008). Schoolchildren’s health as as judged by Swedish school nurses - a national survey . Scandinavian Journal of Public Health, 36(7), 690-697. doi: 10.1177/1403494808090671
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. (2014) Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm:Natur & Kultur. Dahlbo, M., Jakobsson, L. & Lundqvist, P. (2017). Keeping the child in focus while supporting the family: Swedish child healthcare nurses experiences of encountering families where child maltreatment is present or suspected. Journal of Child Health
Care, Vol. 21(1). ss. 103–111 ª DOI: 10.1177/1367493516686200
Eisbach, S.S & Driessnack, M. (2010). Am I sure I want to go down this road?
Hesitations in the reporting of child maltreatment by nurses. Journal for specialists in
pediatric nursing. 2010;15(4):317. https://onlinelibrary-wiley-
30
Etikprovningsmyndigheten (2019). https://etikprovningsmyndigheten.se/vanliga-fragor/ [Hämtad:2019-10-24].
Ekebergh, M. (2015). Patientens värld – när människan blir patient. I Arma, M., Dahlberg, K & Ekenberg, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. (ss. 63-73). Stockholm: Liber
Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I Arma, M., Dahlberg, K & Ekenberg, M. (red).
Teoretiska grunder för vårdande. (ss. 122-128). Stockholm: Liber
Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arma, M., Dahlberg, K & Ekenberg, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. (ss. 129-144). Stockholm: Liber
Engh, L. (2018). Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa
eller som riskerar att fara illa. Lic.-avh. Karlstad: Karlstads universitet.
Fagerholt, G. (2013). An overview of the school nursing role in Sweden. British Journal
of Nursing. 27 Sep.
https://doiorg.lib.costello.pub.hb.se/10.12968/bjsn.2009.4.10.45600.
Folkhälsomyndigheten (2016). Hälsofrämjande processer som stöd för hållbar
utveckling.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/msh/seminarier- konferenser/globalt-till-lokalt-2016/seminarium1/seminarium-1-7-halsoframjande- processer-johan-hallberg.pdf [2020-01-19].
Fraser, J., Mathews, B., Walsh, K., Chen, L. & Dunne, M. (2010) Factors influencing child abuse and neglect recognition and reporting by nurses: a multivariate analysis.
International Journal of Nursing Studies. 2010;47(2):146-53.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2009.05.015
Frederick, J. & Goddard, C. (2010). ‘School was just a nightmare’: childhood abuse and neglectand school experiences. Child and Family Social Work (2010) 15, pp 22–30. doi:10.1111/j.1365-2206.2009.00634.x
Gilbert, R., Widom, C, S., Browne, K., Fergusson, D. & Webb, E. (2009). Burden and consequences of child maltreatment in high-income countries. The Lancet.
Vol. 373, Iss. 9657, ss. 68-81. DOI:10.1016/S0140-6736(08)61706-7
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. Lund:Studentlitterarur, ss. 187-201.
Graneheim U.H. & Lundman B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today 24, 105-112.
31
Graneheim, U. & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 219-234.
Golsäter,M., Lingfors,H., Sindenvall, B. & Enkskär, K. (2012). Health dialogues between pupils and school nurses: A deskription of the verbal interaction. Patient
Education and Counseling 89 (2012) 260-266. doi.org/10.1016/j.pec.2012.07.012
Hackett, Alison., (2013). The role of the school nurse in child protection: The journal of
the health visitors' association.Community Practitioner, 86(12), 26-9.
Hallberg, J. (2017) Hälsofrämjande processer som drivkraft för hållbar utveckling. http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1621/1477 [2020-01- 19].
Havig, K. (2008). The health care experiences of adult survivors of chhild sexual abuse: a Systematic Review of Evidence on Sensitive Practice. Trauma, violence and abuse. Vol. 9, No. 1, Januari 2008, ss. 19-33 DOI: 10.1177/1524838007309805
Janson, S., Jerbro, C. & Långberg, B. (2011). Kroppslig bestraffning och annan
kräkning av barn i Sverige – en nationell kartläggning 2011. Stiftelsen allmänna
barnhuset och författarna. http://www.allmannabarnhuset.se/wp-
content/uploads/2013/11/Kroppslig_bestraffning_webb.pdf [2019-11-14] URL Janson, S. (2012). Barn som far illa. I Hanséus, K., Lagercrantz & Lindberg, T. (red.)
Barnmedicin. Lund: Studentlitteratur, ss. 626-637.
Jernbro, C. (2015). Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv- Omfattning, hälsa,
avslöjande och stöd. Diss. Karlstad Universitet. Karlstad: urn:nbn:se:kau:diva-38184
Jordan, K. S., MacKay, P. & Woods, J. S. (2016). Child Maltreatment: Optimizing Recognition and Reporting by School Nurses. NASN School Nurse. Maj 2017. doi: 10.1177/1942602X16675932
Kommittén mot barnmisshandel (2001). Barn och misshandel. (SOU 2001:18).
https://www.regeringen.se/49b6c2/contentassets/46731f4fb34a45bf8a1acaa0a67440d3/ barn-och-misshandel [2020-01-14].
Kraft, L.E. & Eriksson, U.B. (2015). The School Nurse's Ability to Detect and Support Abused Children: A Trust-Creating Process. Journal of School Nursing, 31(5), ss. 353- 362. doi: 10.1177/1059840514550483 2017.08.25
Krippendorff, K. (2013). Content Analysis. An Introduction to its Methodology (2. uppl.). Sage Publications Inc., Thousand Oaks: London, New Delhi
Kvale,S. & Brinkmann, S. (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB, ss.141-164.
32
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I Henrincson, M. (red.). Vetenskaplig teori och
metod. Från idé till examination inom omvårdnad. Studentlitteratur AB, ss. 69-92.
Landstinget Dalarna (2009) Främja hälsa med Sju landmärken för hälsa och hållbar
utveckling. – en nyckel till hållbar utveckling.
https://www.regiondalarna.se/contentassets/c4a9d898e48440f8a87710f34423e44d/doku ment/framja_halsa_borschyr.pdf [2020-01-19].
Leeson, F.J. & Nixon, R.D.V. (2011). The Role of Children´s Appraisal on Adjustment Followin Psychological Maltreatment: A Pilot Study. J Abnorm Child Psychol (2011) 39:759-771. doi:10.1007/s10802-011-9507-5
Lightfoot, J., & Bines, W. (2000). Working to keep school children healthy: the complementary roles of school staff and school nurses. Journal of Public Health Medicine 22(1),74-80.
Lindström (2019). Barnperspektiv, barnrättsperspektiv och barnets perspektiv.
https://skl.se/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamstalldhet/barnetsrattigh eter/utbildningarbarnetsrattigheter/larandesamtalombarnetsrattigheter/barnperspektiv barnrattsperspektivochbarnetsperspektiv.25702.html [2019-11-02]
Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. http://www.allmannabarnhuset.se/wp-
content/uploads/2013/11/Att_identifiera_omsorgssvikt.pdf [2019-10-29].
Lundman,B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Höglund Nielsen, B. & Granskär, M. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och
sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 219-234.
Maniglio, R. (2009). The impact of child sexual abuse on health: A systematic review of reviews. Clinical Psychology Review, 29(7), ss. 647-657.
Mills, R., Kisely, S., Alati, R., Strathearn, L. & Najman, JM. Cognitive and educational outcomes of maltreated and non-maltreated youth: A birth cohort study. Australian &
New Zealand Journal of Psychiatry 2019, Vol. 53(3) 248 –255
DOI:10.1177/0004867418768432
Mörelius, E. (2014). Stress hos barn och ungdom. Lund: Studentlitteratur. Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening (2016).
Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI. ss 6- 7. https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensksjukskoterskeforening/publikationersvensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
33
Paavilainen, E., Åstedt-Kurki, P., Paunonen-Ilmonen, M., & Laippala, P. (2002a). Caring for maltreated children: a challange for health care education. Journal of advanced nursing, 37(6), 551-557. doi. 10.1046/j.1365-2648.2002.02128.x Paavilainen, E., Merikanto, J., Astedt-Kurki, P., Laippala, P., Tammentie, T. & PaunonenIlmonen, M. (2002b). Identification of child maltreatment while caring for them in a university hospital. International Journal of Nursing Studies, 39(3), 287-194 doi.10.1016/S0020-7489(01)00035-9
Popat, A., Behjati, S. & Fertleman, C. (2011). Child abuse: what you need to know.
Student BMJ; London. Vol. 19, DOI:10.1136/sbmj.d2145
Schols, Manuela WA., de Ruiter, Corine. & Öry, Ferko, G. (2013). How do public child healthcare professionals and primary school teachers identify and handle child abuse cases? BMC Public Health, 13:807. http://www.biomedcentral.com/1471-2458/13/807 [2019-11-14].
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepatementet.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2018:1288. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SKL (2018). Barnrättsperspektiv - vad innebär det?
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/barnrattsperspektiv.html [2019-11-03]
Skolverket (2019). Skolans ansvar för barn som far illa.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa [2019-11-01]
Socialstyrelsen (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-4.pdf [2019-11-02] (Tror detta skall refereras på annat sätt). bra ska kolla...
Socialstyrelsen & Skolverket (2016) Vägledning för elevhälsan. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-11-4.pdf [2019-11-01]
Socialstyrelsen (2014) Barn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/vagledning/2014-10-4.pdf[20019-10-29].
34
SOU 2001:72. Definition av barnmisshandel.
https://www.regeringen.se/49b6bf/contentassets/e715b8a3f3de45358a87d59d2591cd3d/ del-1-t.o.m.-kap.-7-barnmisshandel[2019-10-29].
Socialstyrelsen (2010). Barn som utsätts för fysiska övergrepp. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2010-3-10.pdf [2019-10-30]. Svedin, C-G. (2012). Långsiktiga konsekvenser av barnmisshandel.
http://www.barnrattsdagarna.se/kunskapsbanken/2012/04/18/langsiktiga-konsekvenser- av-barnmisshandel/ [2019-11-01]
Svensson, A. (2019). Skolverket – Skolans ansvar för barn som far illa. [video]. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa [2019-11-14]
Svensson, B. (2013). Barn som riskerar att fara illa i sin hemmiljö - utmaningar i ett
förebyggande perspektiv. Diss. Karlstad universitet: Fakulteten för hälsa, natur- och
teknikvetenskap. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:607231/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR0TP7nwgnXfC5N bNn8zeELjlItdlror75a69gg5FsMVe1BOkSBGkYn2HYo
SVT (2018). https://www.svt.se/nyheter/utrikes/frankrike-rostade-for-att-forbjuda- barnaga [2020-01-14].
Söderbäck, M., Coyne, I. & Harder, M. (2011). The importance of including both a child perspective and the child’s perspective within health care settings to provide truly child-centred care. Journal of Child Health Care, 15(2), ss. 99–106.
Söderman, A. & Jackson, K. (2011). Barn som far illa i sin hemmiljö- BVC-
sjuksköterskors upplevelser av att möta och hjälpa barnen. Vård i Norden. Nr 4 2011. Publ. No. 102 Vol. 31 No. 1 ss. 38–42. https://doi.org/10.1177/010740831103100408 Trost, J. (1993). Kvalitativa intervjuer. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB, s. 42. UNICEF. (2009). Handbok om barnkonventionen. Stockholm: UNICEF.
file:///C:/Users/chiqu/Downloads/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf [2019-11-17]. WHO. (2019). Child maltreatment. https://www.who.int/news-room/fact-
sheets/detail/child-maltreatment [2019-10-29].
WHO. (2019). Child maltreatment (child abuse).
https://www.who.int/violence_injury_prevention/violence/child/en/ [2019-10-29].
35
1177.(2018). Vårdguiden. När barn far illa. https://www.1177.se/barn--gravid/nar- familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/nar-barn-far-illa/[2019-10-29].
36
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjufrågor
Frågor för Inledning
1. Hur länge har du arbetat som skolsköterskan? 2. Var har du för specialistutbildning?
3. Var har du arbetat innan? 4. Hur gammal är du? Huvudfrågor:
1. Kan du förklara vad det innebär att barn eller ungdomar far illa? 2. Kan du beskriva ett möte med barn/ungdom som far illa i hemmet? 3. Hur startade mötet?
4. Kan du beskriva hur du upplevde mötet?
5. Vilka respektive för och nackdelar fanns i detta möte? 6. Har du stöd för att kunna bearbeta dessa händelser?
7. Kan du beskriva om det var något som du upplevde som fungerade bra i detta möte? 8. Hur upplevde du att din utbildning samt kunskap kunde hjälpa dig i detta möte? 9. Upplevde du att ha tillräcklig kunskap samt resurser för att hjälpa barnet/ungdom? 10. Har du något att tilläga?
Fyllnadsfrågor
1. Kan du berätta/beskriva mer? 2. Hur upplevde du det?
37
Bilaga 2. Informationsbrev till skolsköterskor
H
ÖGSKOLAN I
B
ORÅS
Akademin för vård, arbetsliv och välfärd 2019-09-04