I denna studie har undersökts vissa nyckeltal hos olika företag som antingen redovisar med K2 eller K3. Något som också hade varit intressant är att undersöka företag som har gjort bytet från K2 till K3 och undersöka på vilket sätt företagets nyckeltal påverkas av bytet. Dock så skulle vi inte välja att dela upp det i branscher som i denna studie, utan studera alla
branscher tillsammans, även dem vi inte studerat, för att på så sätt få ett större urval av företag som använder sig av K3.
Det kan vara intressant att studera något eller några nyckeltal utöver skuldsättningsgraden som istället visar skillnaden på företagets totala förmåga att få in kapital via lån alternativt via ägare, beroende på vilket redovisningsregelverk företaget tillämpar.
Något som också har diskuterats under skrivandets gång är hur mycket större arbetsinsats som krävs för att producera en redovisning med K3 som regelverk istället för med K2. De flesta är nog överens om att det är mer komplicerat och tar längre tid, men när man diskuterar om det är värt att göra bytet så hade det varit en fördel om man kunde kvantifiera kostnaden och investeringen för att göra bytet. Då hade det varit lättare att väga det mot fördelarna som man eventuellt kommer få.
34
Referenslista
Agolia, C.P., Doupnik, T.S., Tsakumis, G.T., (2011), “Principles-Based versus Rules-Based Accounting Standards: The Influence of Standard Precision and Audit Committee Strength on Financial Reporting Decisions”, The Accounting Review, Vol. 86, No. 3, pp. 747-767 Alexander, D., & Jermakowicz, E. (2006). A true and fair view of the principles/rules debate.
Abacus, 42(2), 132-164.
André, P., Dionysiou, D., & Tsalavoutas, I. (2018). Mandated disclosures under IAS 36 Impairment of Assets and IAS 38 Intangible Assets: Value relevance and impact on analysts’ forecasts. Applied Economics, 50(7), 707-725.
Ball, Robin, & Wu. (2003). Incentives versus standards: Properties of accounting income in four East Asian countries. Journal of Accounting and Economics, 36(1), 235-270.
Bassemir, M., & Novotny‐Farkas, Z. (2018). IFRS adoption, reporting incentives and financial reporting quality in private firms. Journal of Business Finance & Accounting,45(7-8), 759-796.
BFN (2008). Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-05. Från:
http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/allmanna-rad/Grunddokument/bfnar08-1-grund.pdf
BFN. (2017a). Enskilda näringsidkare. [Elektronisk]. Hämtad 2018-11-20. Från:
http://www.bfn.se/sv/redovisningsregler/vad-galler-for/enskilda-naringsidkare
BFN. (2017b). K-projektet. [Elektronisk]. Hämtad 2018-11-20. Från:
http://www.bfn.se/sv/om-bokforingsnamnden/k-projektet
BFN. (2017c). Kategori 2. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-01. Från:
http://www.bfn.se/sv/om-bokforingsnamnden/k-projektet/kategori-2
BFN. (2017d). Kategori 3. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-01. Från:
http://www.bfn.se/sv/om-bokforingsnamnden/k-projektet/kategori-3
Bokföringslag (1999:1078). [Elektronisk]. Hämtad 2018-11-25. Från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bokforingslag-19991078_sfs-1999-1078
Bokföringsnämnden (2017). BFNAR 2008:1. Årsredovisning i mindre företag (K2). [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-05. Från:
http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL16-10-K2AR.pdf
Bokföringsnämnden (2017). BFNAR 2012:1. Årsredovisning och koncernredovisning (K3). [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-05. Från:
35
http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/vagledningar/k-regelverk/VL12-1-K3-kons.pdf
Bokföringsnämnden (2012). BFNAR 2012:4. Bokföringsnämndens allmänna råd 2012:4 om byte mellan K-regelverk. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-10. Från:
http://www.bfn.se/upload/sv/redovisningsregler/allmanna-rad/Grunddokument/bfnar12-4-grund.pdf
Boone, & Raman. (2001). Off-balance sheet R&D assets and market liquidity. Journal of
Accounting and Public Policy, 20(2), 97-128.
Bowen, Ducharme, & Shores. (1995). Stakeholders' implicit claims and accounting method choice. Journal of Accounting and Economics, 20(3), 255-295.
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 3 ed.). Christensen, H. B. (2012). Why do firms rarely adopt IFRS voluntarily? Academics find significant benefits and the costs appear to be low. Review of Accounting Studies, 17(3), 518-525.
Christensen, H., Lee, E., Walker, M., & Zeng, C. (2015). Incentives or Standards: What Determines Accounting Quality Changes around IFRS Adoption? European Accounting
Review, 24(1), 31-61.
Collins, D., Pasewark, William R, & Riley, Mark E. (2012). Financial reporting outcomes under rules-based and principles-based accounting standards. Accounting Horizons : A
Quarterly Publication of the American Accounting Association, 26(4), 681-705.
Holthausen, R.W., & Leftwich, R.W. (1983). The economic consequences of accounting choice. Journal of Accounting and Economics, 45 (5), 77-117.
Hope, O., & Vyas, D. (2017). Private company finance and financial reporting. Accounting
and Business Research, 47(5), 506-537.
IFRS (2018). IFRS Standards. Hämtad 2018-12-03. Från: https://www.ifrs.org/issued-standards/list-of-standards/
Lev, B. (2008). A rejoinder to Douglas Skinner's ‘Accounting for intangibles – a critical review of policy recommendations’. Accounting and Business Research, 38(3), 209-213. Leuz, C., & Verrecchia, R. E. (2000). The economic consequences of increased disclosure.
Journal of Accounting Research, 38(3), 91–124.
PwC. (2016), K2 eller K3? Så väljer du rätt regelverk!. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-01. Från:
https://blogg.pwc.se/foretagarbloggen/k2-eller-k3-sa-valjer-du-ratt-regelverk
Retriever Business. (2018). Retriever Business. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-12. Från:
36
Skatteverket, (2018a). Egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-01. Från:
https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/324718.html
Skatteverket. (2018b). Aktiebolag. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-02. Från:
https://skatteverket.se/foretagochorganisationer/startaochdrivaforetag/aktiebolag.4.5c1 3cb6b1198121ee8580002546.html
Skatteverket. (2018). Kapitel 2 i BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning
(K3). [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-02. Från:
https://www4.skatteverket.se/download/18.22f626eb14fb326a4b6dabe/1441887097245/VL1 2-1-K3-kons.pdf#page=14
Srf Redovisning. (2017). Bokföringsnämndens K-regelverk. [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-02. Från:
https://www.srfredovisning.se/bokforingsnamndens-k-regelverk/
Stárová, M. och Čermáková, H. (2010). Method of Component Depreciation of Fixed Assets and Its Comparison with Traditional Methods. AGRIS online Papers in Economics and
Informatics, 3, 37-46.
Visma. (2017). Skuldsättningsgrad – Vad är skuldsättningsgrad? [Elektronisk]. Hämtad 2019-02-16. Från:
https://vismaspcs.se/ekonomiska-termer/vad-ar-skuldsattningsgrad
Wüstemann, J., & Wüstemann, S. (2010). Why Consistency of Accounting Standards Matters: A Contribution to the Rules-Versus-Principles Debate in Financial Reporting.
Abacus, 46 (1), 1-27.
Årsredovisningslag (SFS 1995:1554). [Elektronisk]. Hämtad 2018-12-01. Från:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arsredovisningslag-19951554_sfs-1995-1554
37
Bilaga 1
Skuldsättningsgrad före winsorize
Variabel Antal
observationer
Medelvärde Standardavvikels Min Max
skuldsättningsgrad 777 1.992484 25.94013
-570.5714
182.0682
Skuldsättningsgrad efter winsorize
Variabel Antal
observationer
Medelvärde Standardavvikels Min Max skuldsättningsgrad 777 3.085433 5.518443 -3.597819 37.2809
38 Andel immateriella tillgångar före winsorize
Variabel Antal
observationer
Medelvärde Standardavvikels Min Max andel immateriella
tillgångar
777 2.356412 9.472515 0 86.37497
Andel immateriella tillgångar efter winsorize
Variabel Antal
observationer
Medelvärde Standardavvikels Min Max andel immateriella
tillgångar