Studien har givit oss många olika idéer och uppslag till fortsatt forskning inom området socialsekreterares handlingsutrymme och placerade våldsutsatta barn och deras umgänge med sina föräldrar. Till att börja med har vi sett att det generellt saknas forskning om våldsutsatta placerade barns umgänge med sina föräldrar, hur de bedöms och vad dessa umgängen får för konsekvenser för barn. Det är något som efterlyses, både av våra intervjupersoner och i den litteratur vi har tagit del av. Vidare tycker vi att det skulle vara intressant att studera umgängesbedömningar med ett rättssociologiskt perspektiv, alltså hur lagstiftningen och juridiska ramverk och principer fungerar i det praktiska sociala arbetet och vilka effekter det får för de barn det rör, framför allt med barnets bästa i fokus. Det rättssociologiska
perspektivet var något vi själva skulle velat använda oss av i den här studien, men som det inte fanns plats för. Det skulle också vara intressant att djupdyka i den enskilda socialsekreterarens erfarenhet och
specialistkompetens och dess betydelse för bedömningarna i dessa fall. Detta berörs av våra intervjupersoner som beskriver att de ser en skillnad i bedömningar som gör av utredare och
barnsekreterare. Det tas även upp i studien FoU Södertörn där man resonerar om att orsakerna till det kan bero på de olika relationer man utvecklar med föräldrarna och de olika tidsperspektiv man har i de olika rollerna. Vi skulle också närmare vilja studera hur forskning, och då framförallt ny forskning som kanske utmanar rådande principer inom det sociala arbetet och inom juridiken, tar sig in i det sociala arbetets praktik. Detta skulle vara intressant mot bakgrund att vi hört hur personer verksamma inom socialt arbete ofta refererar till att “utvecklingen går långsamt”. Givetvis skulle vi också vilja upprepa vår studie i ett större format för att verifiera våra resultat och se om de är generaliserbara för en större population.
Referenslista
Almqvist, K., Norlén, A. & Tingberg, B. (2019). Barn, unga och trauma: att uppmärksamma, förstå och hjälpa. (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Barnombudsmannen. (2005). Barnets bästa Barnombudsmannens synpunkter på frågor om vårdnad, boende och umgänge. Hämtad från
https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/publikationer2/barnets_basta2 005.pdf
Bergman, A., Sandahl, C., Mellberg, C., Engwall, K., & Carlson, P. (2018). Bedömningsstöd för familjehemsplacerade barns umgänge: En utvärdering ur socialarbetares perspektiv. Södertörns högskola.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3 ed.) (B. Nilsson, Trans.). Stockholm: Liber.
Börjeson, B., Håkansson, H., & Barn i kris (projekt). (1990). Hotade försummade övergivna: Är
familjehemsplacering en möjlighet för barnen? En bok för socialarbetare i den sociala barnomsorgen (2., [delvis omarb.] uppl. ed.). Stockholm: Rabén & Sjögren.
Cater, Å. K., Sjögren, J., Örebro universitet, & Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. (2016). Children exposed to intimate partner violence describe their experiences: A typology- based qualitative analysis. Child and Adolescent Social Work Journal, 33(6), 473-486. doi:10.1007/s10560-016-0443-7
Cater, Å. K., Miller, L. E., Howell, K. H., Graham-Bermann, S. A., Örebro universitet, & Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. (2015). Childhood exposure to intimate partner violence and adult mental health problems: Relationships with gender and age of exposure. Journal of Family Violence, 30(7), 875-886. doi:10.1007/s10896-015-9703-0
Cater, Å., & Forssell, A. M. (2014). Descriptions of fathers’ care by children exposed to intimate partner violence (IPV) – relative neglect and children's needs. Child & Family Social Work, 19(2), 185- 193. doi:10.1111/j.1365-2206.2012.00892.x
Eriksson, M., & Hester, M. (2001). Violent men as good-enough fathers?: A look at England and Sweden. Violence Against Women, 7(7), 779-798. doi:10.1177/10778010122182730
Eriksson, M. (2001) Om vårdnad, boende och umgänge. I B. Metell. (red.), Barn som ser pappa slå (s. 104-137). Stockholm: Gothia.
Maria, E. (2005). A visible or invisible child? professionals’ approaches to children whose father is violent towards their mother. Policy Press. doi:10.1332/policypress/9781861346032.003.0008
Eriksson, M. (Ed.). (2007). Barn som upplever våld: Nordisk forskning och praktik (1. uppl ed.). Stockholm: Gothia.
Forssell, A. M., Cater, A., Örebro universitet, & Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. (2015). Patterns in Child–Father contact after parental separation in a sample of child witnesses to intimate partner violence. Journal of Family Violence, 30(3), 339-349. doi:10.1007/s10896- 015-9673-2
Forssell A. Better safe than sorry?: quantitative and qualitative aspects of child-father relationship after parental separation in cases involving intimate partner violence. Örebro: Örebro University; 2016.
Galántai, J., Ligeti, A. S., Wirth, J., Institutet för analytisk sociologi, IAS, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, & Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. (2019). Children exposed to violence: Child custody and its effects on children in intimate partner violence related cases in hungary. Journal of Family Violence, 34(5), 399-409.
doi:10.1007/s10896-019-00066-y
Georgsson, A., Almqvist, K., & Broberg, A. G. (2011). Dissimilarity in vulnerability: Self-reported symptoms among children with experiences of intimate partner violence. Child Psychiatry & Human Development, 42(5), 539-556. doi:10.1007/s10578-011-0231-8
Graham-Bermann, S. A., Gruber, G., Howell, K. H., & Girz, L. (2009). Factors discriminating among profiles of resilience and psychopathology in children exposed to intimate partner violence (IPV). Child Abuse & Neglect, 33(9), 648-660. doi:10.1016/j.chiabu.2009.01.002
Holt, S. (2011). Domestic abuse and child contact: Positioning children in the decision-making process. Child Care in Practice: Effective Interventions with Children and Families Exposed to Domestic Violence, 17(4), 327-346. doi:10.1080/13575279.2011.596817
Holt, S. (2015). Post‐separation fathering and domestic abuse: Challenges and contradictions. Child Abuse Review, 24(3), 210-222. doi:10.1002/car.2264
Johansson, R. (2007). Vid byråkratins gränser: Om handlingsfrihetens organisatoriska begränsningar i klientrelaterat arbete (3. uppl. ed.). Lund: Arkiv.
Jonhed, A. (2018). Barns upplevelser av våld. I E.Sinisalo & L. Moser Hällen (red.), Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik (s. 161–178). Stockholm: Liber.
Kaldal, A. (2010). Parallella processer: En rättsvetenskaplig studie av riskbedömningar i vårdnads- och LVU-mål
Kjellberg, K. (2006). Perspektiv inifrån Familjehemsvården. Socialmedicinsk tidskrift, 83(1), 53–59. Hämtad från http://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1175/967
Lessard, G., Flynn, C., Turcotte, P., Damant, D., Vézina, J., Godin, M., . . . Rondeau‐Cantin, S. (2010). Child custody issues and co‐occurrence of intimate partner violence and child maltreatment: Controversies and points of agreement amongst practitioners. Child & Family Social Work, 15(4), 492-500. doi:10.1111/j.1365-2206.2010.00705.x
Lipsky, M. (1980). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services. New York: Russell Sage Foundation.
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services (30th anniversary expand ed.). New York: Russell Sage Foundation.
Ponnert, L., & Svensson, K. (2019). Socionomen i myndigheten: - göra gott, göra rätt och göra nytta. Gleerups Utbildning AB.
Schiratzki, J. (2003). Barnkonventionen och barnets bästa - globalisering med reservation. I B, Sandin & G, Halldén (Red.), Barnets bästa: En antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering. (s. 25-52) Stockholm/Stehag: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Schiratzki, J. (2019). Barnrättens grunder (Sjunde upplagan ed.). Lund: Studentlitteratur.
SOSFS. (2019). Dilemman kring placerade barns umgänge: Ett material för reflektion med fokus på barnets perspektiv. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675-bilaga-dilemman.pdf
SOSFS. (2020). Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra närstående Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675.pdf
SOU 2014:3 Delbetänkande av Utredningen om tvångsvård för barn och unga. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49b69b/contentassets/d241ba662e9b4e1b99b641b2f0170640/boende -utanfor-det-egna-hemmet--placeringsformer-for-barn-och-unga-sou-20143
Svensson, K., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete (1. utg ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab
Wästerfors, D., & Sjöberg, K. (2008). Uppdrag: Forskning: Konsten att genomföra kvalitativa studier. Malmö: Liber.
Zeoli, A. M., Rivera, E. A., Sullivan, C. M., & Kubiak, S. (2014). Post-separation abuse of women and their children: Boundary-setting and family court utilization among victimized mothers. Journal of Family Violence, 29(3), 353. doi:10.1007/s10896-013-9528-7
Överlien, C. (2012). Våld i hemmet: Barns strategier. (1. uppl ed.). Malmö: Gleerup.