Denna studie har bara snuddat vid ytan av en mängd intressanta områden. Under aktuell studie tycker jag mig sett att elever bedömer olika tecken för delaktighet som kan observeras. De relaterar dessa olika signaler på interaktivitet till uppfattningar om delaktighet eller brist på detsamma. Det område som fångat mitt intresse är på vilka sätt elevers vilja att delta kan ses baserat på hur de uppfattar
48
aktivitet och interaktivitet i stunden. Hur tolkar och bedömer de sina möjligheter att vilja och kunna delta utifrån aktivitet och tecken på interaktivitet? Studiens resultat visar på att elever bedömer sammanhang inför en aktivitet, en möjlig tolkning har också varit att denna bedömning kan tänkas omprövas under pågående aktivitet och påverkar om och på vilket sätt man vill fortsätta delta. Detta område vore spännande att fördjupa sig i. Vilka signaler grundar eleverna sina val på? Hur tänker de om dessa val? Vilka tecken på interaktion nyttjar elever för att skapa en bild av sin och andras motivation och engagemang? När man vill få barn att delta i lek försöker man ofta nyttja olika material, gester och röster för att få barnen att bli nyfikna och vilja vara med. Hur kan elevernas uppfattning om tecken på delaktighet nyttjas för att skapa delaktighet och motivation i
undervisningssituationer?
En sådan forskning skulle kanske inte nödvändigtvis behöva bedrivas inom ramen för just matematikämnet eller inom specialpedagogik, men jag ser inte heller hinder i detta. Forskningen skulle kunna utgå från korta, filmade observationer av elever i arbete, möjligtvis med problemlösning. Observationerna kopplas till fokusgruppsintervjuer i nära anslutning till observationstillfällen för att ge elever möjlighet att reflektera över den situation som nyss utspelat sig med hjälp av inspelad film. Ett alternativ kan också vara att använda digitala responssystem vid något tillfälle under
observationstillfället för att fånga tillfället mer direkt. Detta bör då vägas mot att man då också kan ses bryta processen.
49
Referenslista
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? Hölviken. NU-förlaget.
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund. Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I C. Nilholm & E. Björck- Åkesson (Red.), Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronten. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ahlberg, A. (red).(2009). Specialpedagogisk forskning: En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningens fokus.. I: B. Starrin, & P-G. Svensson (Red.).
Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur. Lund.
Almqvist, L., Eriksson, L. & Granlund, M. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter – ett systemteoretiskt perspektiv. I: A. Gustavsson (Red.). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur.
Arevik, S. & Hartzell, O. (2007). Att göra tänkande synligt: En bok om begreppsbaserad undervisning. Stockholm: HLS förlag Serie Didactica.
Assarson, I. (2007). Talet om en skola för alla pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. (Avhandling, Malmö Studies in Educational Sciences No 28). Malmö: Holmbergs. Från;
http://dspace.mah.se/handle/2043/3417
Berch, D. & Mazzocco, M. (Red.). (2007). Why is math so hard for some children? Baltimore: Paul H. Brookes Publishing Co.
Berhanu, G. & Gustafsson, B. (2009). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfacetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur. (s.81 – 101).
Bjørndal, Cato. R.P. (2005). Det värderande ögat. Liber. Stockholm.
Black, P. & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment,
Evaluation and Accountability (formerly the Journal of Personal Evaluation in Education), 21 (1) 5-31.
Från:https://kclpure.kcl.ac.uk/portal/files/9119063/Black2009_Developing_the_theory_of_formative_assessm
ent.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Dysthe, O. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O. (2003a). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel
50
Dysthe, O. (2003b). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I O. Dysthe (Red.), Dialog,
samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Engström, A. (2003). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Örebro universitet.
Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Giota, J. (2002) Skoleffekter på elevers motivation och utveckling- en litteraturöversikt.
Pedagogisk forskning i Sverige, 7(4), 279–305.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan.
Pedagogisk Forskning i Sverige. 11, (2).
Granström, K. (2003). Arbetsformer och dynamik i klassrummet. I S. Selander (Red.), Kobran, nallen och majjen : tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning s. 223-243
Göransson, K., & Nilholm, C. (2013). Inkluderande undervisning – vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Haglund, B. (2003). Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk forskning
i Sverige. Nr.3 Göteborgs universitet: Institutionen för pedagogik och didaktik.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1) 81-112.
Igland, M-A., & Dysthe, O. (2003). Mikhail Bakhtin och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog,
samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Jablonka, E. (2011). Hur blir man bäst eller sämst i klassen? Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik – en empirisk studie i klassrumspraktik. I Resultatdialog 2011. (s. 63-68). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Vetenskapsrådets rapportserie; Nr 7:2011).
Johansson, E. (2003b). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 46-61. Från: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johansson_e.pdf
Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2666
Liberg, C. (2003). Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. Utbildning och demokrati (12)(2).
Lindberg, V. (2010). Skolans kunskapsinnehåll i ljuset av elevers uppgifter: – exemplet matematik. I I. Eriksson, V. Lindberg & E. Österlind (Red.), Uppdrag undervisning: kunskap och lärande (109-124). Lund:
Studentlitteratur.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? NCM, nationellt centrum för matematikutbildning. Göteborg: Göteborgs universitet.
51
Molin, M. (2004). Delaktighet inom handikappområdet en begreppsanalys. I A. Gustavsson (Red.),
Delaktighetens språk. Lund: Studentlitterarur.
Mouvitz, L. (2004). Bildning och matematik. Stockholm: Högskoleverket rapport 2004: 29R.
Naylor, S., Keogh, B., & Dabell, J. (2008). Concept Cartoons in Mathematics Education. Millgate House Education: Great Britain Crewe Colour Printers.
Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallen, S., Björklund Boistrup, L., & Alm, L. (2010). Bedömning av kunskap - för lärande och undervisning i matematik. Matematikdidaktiska texter del 4. Stockholm. Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Stockholms universitet.
Pettersson, A. (2011). Bedömning, varför, vad och varthän? I L. Lindsström & V. Lindberg (Red.), Pedagogisk
bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: HLS förlag.
Pettersson, E. (2011). Studiesituationen för elever med särskilda matematiska förmågor. (Avhandling, Linneuniversitetet, Linnaeus University Dissertations)
Från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:414912/FULLTEXT01
Ruane, J. M. (2006). A och O i samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur. Lund.
Ryan, E. K., Ryan, M. A., Arbuthnot, K., & Samuels, M. (2007). Students’ Motivation for Standardized Math Exams. Educational Researcher, 36(1) 5-13.
Sadler, D. (1989). Formative assessment and the design of instructional systems. Instructional Science,18:119-144. Från:
http://pdf.truni.sk/e-ucebnice/iktv/data/media/iktvv/Symposium_LTML_Royce%20Sadler_BFormative_Assessment_and_the_desi gn_of_instructional_systems.pdf
Sackerud - Kling, L. (2012). Framgångsrik undervisning med fokus på undervisningsformer. I Skolverket.
Utökad undervisningstid i matematik. Rapport 378. Från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2884
Sexton, M. (2010). Using Concept Cartoons to Access Student Beliefs about Preferred Approaches to
Mathematics Learning and Teaching. Paper presented at the Annual Meeting of the Mathematics Education
Research Group of Australasia. Freemantle, Western Australia. Från:
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED520967.pdf
SFS 1993:100. Högskoleförordningen. Från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/#K2
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? En multimetodstudie av elever med
matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Umeå universitet. Institutionen för matematik, teknik och
naturvetenskap.
Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1148
Skolverket (2007). Matematik – en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning.
52
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lgr11. Stockholm: Fritzes. Från:
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan
Skolverket (2012). Utökad undervisningstid i matematik. Rapport 378. Från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2884
Skolverket (u.å). Bedömningsportalen, om Matematik och begreppsbubblor. hämtad 15 mars, 2015, från Skolverket. https://bp.skolverket.se/web/bs_gr_grgrmat01_4-6/information
Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I: B. Starrin & P-G Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Studentlitteratur. Lund.
Sullivan P., McDonough A., & Turner Harrison R. (2004). Students' Perceptions of Factors Contributing to Successful Participation in Mathematics. International Group For The Psychology Of Mathematics Education July 1, 2004, Från: http://www.eric.ed.gov/contentdelivery/servlet/ERICServlet?accno=ED489584
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.
Säljö, R. (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I S. Selander (Red.) Kobran, nallen och majjen:
tradition och förnyelse i svenska skola och skolforskning. Stockholm. Myndigheten för skolutveckling Från:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1820
Westling Allodi, M. (2010). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur, p. 49-71.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Vetenskapsrådet.Från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wibeck, V. (2010) Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, 2a upplagan, Malmö: Studentlitteratur
Wiliam, D. (2013). Att följa lärande - formativ bedömning i praktiken. Lund. Studentlitteratur.
Wistedt, I. (2005). En förändrad syn på matematikbegåvningar. Nämnaren, Nr 3 2005, s. 53–55.
von Wright, M. (2001). Det relationella perspektivets utmaning. En personlig betraktelse. I Skolverket (Red.), Att arbeta med särskilt stöd. Några perspektiv. s. 9-19. Stockholm: Skolverket.
53
Bilagor
Bilaga 1 – Enkät
Enkätfrågorna presenteras utan sitt grafiska sammanhang. Syftet har varit att istället ge plats åt förtydliganden som skett, exempelvis beskrivande texter och listval från mer slutna frågor samt kommentarer om frågorna behövt förtydligas.
1. Är du en tjej eller kille? *
Val: Tjej, Kille
2. Vilket är ditt favoritämne? *
3. Vad tycker du om ämnet matematik?
Beskriv med flera ord eller meningar vad du tycker om matematik
4. Är matematik viktigt för dig *
Val: Ja, Nej, Ibland
5. Varför är det viktigt? Eller varför inte? *
6. Hur upplever du matematikuppgifterna på lektionerna? *
Val: Alltid svåra,, Ofta är de svåra, Lagom för mig, Ofta är de lätta, Alltid lätta
7. Hur är en bra matematiklektion för dig? *
Beskriv med flera ord eller meningar
8. Beskriva med egna ord, hur känns det göra uppgifter på matematiklektionen?
Frågan fick förtydligas i samspel med eleverna
9. Hur uppfattar du dig själv under matematiklektionerna? Beskriv med egna ord.
(Ex: Jag frågar och förklarar i helklass/grupp, jag säger inte så mycket, jag hjälper andra, jag tar hjälp av andra)
10. Vad gör det lättare för dig att lära på en matematiklektion?
För att lära dig, vad behöver du för att det ska gå lätt?
11. Vad kan göra att matematiklektionen kan kännas svår för dig? *
Finns det något som hindrar?
12. Förstår du det som sägs på mattelektionen, när matematik förklaras och pratas om
Val: Ja alltid, Ofta, Nej, inte så ofta, Nej inte alls
13. Hur ska en matematiklektion vara för att du skall vilja vara med i det som sker? *
14. När är man delaktig i något tycker du? *
Frågan fick förtydligas i samspel med eleverna
15. Känner du att du kan lära dig det du vill på matematiklektionen? *
Val: Ja, Nej
16. Hur tänker du här? Varför inte /varför?
17. Vilken hjälp eller vilka utmaningar skulle du behöva på mattelektionen för att lära
dig mer? *
18. Hur ska bedömningar se ut för att du ska kunna visa vad du kan? *
Frågan fick förtydligas. Eleverna gav egna exempel i helklass vad bedömningar kan vara som: prov, berätta muntligt, längre tid, bild, filmer, hjälpmedel, material
19. Törs du visa om du inte kan? Vågar du svara fel under matematiklektionen? *
Val: ja, ibland, nej
20. Hur trivs du med dina kamrater på matematiklektionerna?
Förklara hur du tänker
21. Vet du vad du skall lära dig i matematik? (Vilka mål du har och hur du skall nå dem)
Val: ja, nej
22. Ge något exempel på vad du lär dig på matematiken just nu?
23. Kan du vara med i klassens matteaktiviteter? *
Val: ja, nej, ibland
24. Vill du vara med i klassens matteaktiviteter? *
Val: ja, nej, ibland
25. Om jag säger att du kommer att vara jättebra på matematik om ett år, håller du
med? *
54
55
Bilaga 3 - Medgivande
Hej föräldrar och elever i klass xxxxx.Jag heter Helene Bragsjö och arbetar sedan en tid tillbaka på xxxxxxxx som speciallärare.
Under vårterminen 2015 kommer jag skriva en uppsats på Stockholms universitet och som ett led i detta planerar jag en studie inom ramen för klassens normala verksamhet i början av mars månad. I studien intresserar jag mig för elevers upplevelser av delaktighet i klassens matematiska praktik. För att få svar på mina frågeställningar vill jag därför i samband med 3-4 matematiklektioner observera arbetet i klassen. Jag kommer även att genomföra korta intervjuer med elever i form av gruppsamtal samt använda mig av en enkät. För ditt barn är jag inte helt obekant och det är min avsikt att alla aktiviteter skall bedrivas som naturliga inslag i barnets skolvardag. Jag baserar mitt arbete utifrån vedertagna etiska regler och principer. Inget enskilt barn fokuseras. Det material som samlas in kodas för att barn och skola skall vara anonyma. Inga namn förekommer på något sätt. Materialet behandlas konfidentiellt, den enda med tillgång till materialet kommer att vara jag själv. Resultatet används enbart i denna studie.
Det är frivilligt att delta i studien. Studien bygger på att jag får tillåtelse från dig som målsman. Jag ber därför om ert medgivande att få använda det som observeras och sägs i studiens aktiviteter där ert barn är med. Ni kan avbryta ert barns deltagande när som helst, då används inte de resultat som berör ert barn.
För att möjliggöra min studie ber jag er därför fylla i svarstalong nedan och lämna tillbaka till skolan så snart som möjligt efter lovet.
Har ni några frågor så kontakta mig gärna på e-post xxxxxxxx Vänliga hälsningar
Helene Bragsjö
---
Förfrågan om medgivande , studie mars månad 2015
__ Mitt barn får delta i studien __ Mitt barn får inte delta i studien
Barnets namn:
Förälders underskrift:
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se