• No results found

5. Slutsatser

5.2 Förslag till vidare studier

Tidigare forskning visar på att ideella föreningar i mycket liten utsträckning använder nyckeltal för att mäta om föreningen går åt rätt håll vilket beror på en okunskap. Vad som vore givande att studera är vilka nyckeltal som föreningar enkelt kan tillämpa för att kunna mäta sina resultat. Det finns många olika branscher även inom föreningsvärlden och där kan en specifik bransch eller branscher som fungerar likartat väljas för att få ett fokus i studien. Om nyckeltal tas fram, mäts och utvärderas kan kunskapen inom det spridas vidare till föreningar i Sverige och inte minst till föreningarna som ingår i empirin.

38 av 61

Referenser

Academic Journal Guide 2018, retrieved 2020-03-15, from

https://facultystaff.richmond.edu/~tmattson/AJG%202018%20Journal%20Guide.pdf

Akingbola, K. (2006). Strategic choices and change in non-profit organizations. University of Toronto, Canada, 15: 265 - 281. Retrieved from https://doi.org/10.1002/jsc.772.

Andersen, B. & Pettersen P. G. (1995). Benchmarking – en praktisk handbok. (1 uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. & Greve, J. (2016). Kalkyl och budget: Grundläggande om kalkylering och budgetering (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Andersson, G. & Greve, J. (2017). Kalkyl och budget: Grundläggande om kalkylering och budgetering (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Ax, C., Johansson, C. & Kullvén, H. (2015). Den nya ekonomistyrningen (5 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Bart, C., Zhu, H. & Wang, P. (2016). Board Processes, Board Strategic Involvement, and

Organizational Performance in For-profit and Non-profit Organizations. Journal of Business Ethics. 136 (2). DOI:10.1007/s10551-014-2512-1

Blomkvist P., Hallin A. & Lindell E. (2018). Metod för företagsekonomer. Uppsats enligt 4- stegsmodellen. Lund: Studentlitteratur.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. 3(2). https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1191/1478088706QP063OA

Bredmar, K. (2015). Strategiskekonomistyrning- Att leda för långsiktigt tillväxt. (1 uppl.). Stockholm: Sanoma utbildning.

Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. (3:1 uppl.). Stockholm: Liber AB.

Camp, R. (1993). Learning from the best leads to superior performance. The Journal of Business Strategy, 13(3), 3–6. DOI: 10.1108/eb039486

Candler, G. & Dumont, G. (2010). A non-profit accountability framework. Canadian Public Administration, 53(2): p. 259. DOI: 10.1111/j.1754-7121.2010.00126.x

Davidson, B. & Patel, R. (1991). Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Deegan, C. (2002). The legitimizing effect of social and environmental disclosures - a theoretical foundation. Accounting, Auditing & Accountability Journal, 15(3). Retrieved from

https://doi.org/10.1108/09513570210435852

Deegan, C. (2019). Legitimacy theory: Despite its enduring popularity and contribution, time is right for a necessary makeover. Accounting, Auditing & Accountability Journal. 32(8), 2307-2329. DOI:10.1108/AAAJ-08-2018-3638

39 av 61 Eugénio, T. P., Lourenco, I. C. & Morais, A. I. (2013). Sustainability strategies of the company TimorL: extending the applicability of legitimacy theory, Management of Environmental Quality, 24 (5). DOI: 10.1108/MEQ-03-2011-0017.

Forslund, M. (2016). Organisering och ledning (2:3., [omarb. och utvidgade] uppl.). Stockholm: Liber AB.

Giva Sverige. (2019). Så kan framtiden se ut för ideella organisationer. Hämtad 2020-04-04, från https://www.givasverige.se/kunskap/sa-kan-framtiden-se-ut-for-ideella-organisationer/

Gratton, P. (2018). Organization Development and Strategic Planning for Non-Profit Organizations. Organization Development Journal, 36(2), 27–38. Retrieved from

http://search.proquest.com/docview/2099388933/

Högskolelagen. (SFS 2000:260). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen. (SFS 2013:119). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434 Högskolelagen. (SFS 2019:505). Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskolelag-19921434_sfs-1992-1434

Isaksson f, M. & Gustavsson, R. (2012). Ekonomistyrning i ideella föreningar En kvalitativ studie med inriktning på ideella idrottsföreningar. (Kandidatuppsats, Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:832437/FULLTEXT01.pdf

Jetmarová, B. (2011). Benchmarking – Methods of raising company efficiency by learning from the best-in-class. E+M Ekonomie a Management, (1), 83–96. Hämtad från

http://search.proquest.com/docview/856829776/

João, F. & Rozelia L. (2018). Strategy in Nonprofit Organisations: A Systematic Literature Review and Agenda for Future Research (2018) VOLUNTAS: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, 29. Hämtad från https://link-springer-

com.ep.bib.mdh.se/article/10.1007/s11266-017-9933-2

Jäger, U. P., Ogliastri, E. & Prado, A. M. (2016). Strategy and structure in high-performing nonprofits: Insights from Iberoamerican cases. Voluntas: International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, 27(1), 222–248. https://link.springer.com/article/10.1007/s11266-015-9560- 8

Eriksson-Zetterquist, U. Kalling, T., Styhre, A. & Zetterquist-Eriksson, U. (2008). Organisation och organisering (2:2). Malmö: Liber.

Kong, E. (2008). The development of strategic management in the non‐profit context: Intellectual capital in social service non‐profit organizations. International Journal of Management Reviews, 10(3), 281–299. DOI: 10.1111/j.1468-2370.2007.00224.x

Larsson, A. (2007). Benchmarking som metod - Ett aktionsforskningsprojekt vid Valdemarsviks bibliotek. (Magisteruppsats, Högskolan i Borås, Borås) Hämtad från http://www.diva-

40 av 61 Leardini, C., Moggi, S. & Rossi, G. (2018). The New Era of Stakeholder Engagement: Gaining, Maintaining, and Repairing Legitimacy in Nonprofit Organizations. International Journal of Public Administration. 42(6). DOI: 10.1080/01900692.2018.1491593.

Linnéstudenterna. (u.å.b). Intervjuer med nya styrelsen. Hämtad 2020-04-02, från https://linnestudenterna.se/intervjuer/

Linnéuniversitetet (u.å.b). Hämtad 2020-04-02, från https://lnu.se/student/under- studierna/studentkaren/

Lösnummer. (2019). Örebro Studentkår slår rekord i antal medlemmar. Hämtad 2020-03-30, från Lösnummer, http://www.losnummer.se/orebro-studentkar-slar-rekord-i-antal-medlemmar/

Moules, N. J., Norris, J. M., Nowell, L. S. & White, D. E. (2017). Thematic Analysis: Striving to Meet the Trustworthiness Criteria. International Journal of Qualitative Methods. 16(1).

https://doi.org/10.1177/1609406917733847

Mälardalens högskola. (2020). Att söka systematiskt. Hämtad 2020-03-30, från https://libguides.mdh.se/c.php?g=672595&p=4778795

Mälardalens högskola. (u.å.a). Om Mälardalens högskola. Hämtad 2020-03-31, från https://www.mdh.se/kort-om-mdh

Mälardalens högskola. (u.å.b). Om Mälardalens högskola. Hämtad 2020-04-29, från https://www.mdh.se/om-mdh

Mälardalens högskola. (2020). Årsredovisning 2019. Sida 50. Hämtad 2020-04-20 från

https://www.mdh.se/download/18.114ed7c617085944129858/1582799243708/%C3%85rsredovisning %202019.pdf

Mälardalens Studentkår. (u.å.) Vår historia, Hämtad 2020-04-29 från https://karen.nu/historik/

Mälardalens Studentkår. (u.å.a). Om oss. Hämtad 2020-03-28, från https://karen.nu/om-oss/

Mälardalens Studentkår. (u.å.b). Välkommen till MDH:s kår. Hämtad 2020-04-01 från

https://karen.nu/

Mälardalens Studentkår. (u.å.c). Föreningar vid campus i Eskilstuna. Hämtad 2020-04-01 från

https://karen.nu/eskilstuna/foreningar/

Mälardalens Studentkår. (u.å.d). Vår historia. Hämtad 2020-04-30 från https://karen.nu/historik/

Nationalencyklopedin. (u.å.). Ekonomistyrning. Hämtad 2020-04-17 från

http://www.ne.se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ekonomistyrning Parment, A. (2016) Marknadsföring kort och gott. (2:1) Stockholm: Liber AB.

Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok I forkningsmetodik. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44- 24851-2

Paton, R. (2015). What Makes an Effective Association: Benchmarking For Performance. Kanada: Society of Association Executives (CSAE). ISBN13: 9781927816066

Röda korset ungdomsförbund. (u.å.) Att skriva en verksamhetsplan. Hämtad 2020-04-23 från https://rkuf.se/8-1-hur-skriver-vi-en-verksamhetsplan/

41 av 61 Sawhill, J. & Williamson, D. (2001). Measuring what matters in nonprofits. The McKinsey Quarterly; New York Iss. 2, (2001): 1 - 11.

Sharan, M. B. (2011) Fallstudien som forskningsmetod. (1:22. Uppl.) Lund: studentlitteratur Skatteverket. (u.å.). Ideell förening. Hämtad 20-02-28 från

https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foreningar/ideellforening.4.6a6688231259309ff 1f800028215.html

Sparrenblad, A. (2020) Akademisk ordlista - vanliga ord och uttryck. Hämtad 2020-04-15 från https://www.lu.se/studera/livet-som-student/ny-som-student/akademisk-ordlista-vanliga-ord-och- uttryck

Stockenstrand, A. (2014). Introduktion till redovisning (2:1). Lund: Studentlitteratur.

Ström, R. & Vendel, M. (2018). Digital marknadsföring (2:1). Stockholm: Sanoma utbildning AB. Suchman, M.C. (1995). Managing legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. Academy of Management Review, 20(3), ss. 571-610.

http://costello.pub.hb.se/login?url=http://search.proquest.com/docview/210941848?accountid Svt NYHETER. (2019). KAU:s studenter utan kårhus. Hämtad 2020-04-15 från

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/kau-s-studenter-utan-karhus

Utbildningsdepartementet. (2009). Förteckning över remissinstanser avseende betänkandet Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11). Stockholm.

Yin, R.K. (2014). Case Study Research- Design and Methods. (5. uppl.). Singapore: SAGE Publications Asia-Pacific.

Visma. (2018) Verksamhetsplan och affärsplan. Hämtad 2020-03-30 från https://vismaspcs.se/ekonomiska-termer/vad-ar-verksamhetsplan

Voluntarius - Ideella Strategier. (2019). Management i ideella organisationer. Hämtad 2020-04-14, från http://www.voluntarius.com/Management-i-ideella-organisationer.htm

Örebro studentkår (u.å.). Vi värnar om dina rättigheter. Hämtad 2020-05-10 från http://www.orebrostudentkar.se/home/utbildning/utbildningsbevakning/

Öberg, C. (2017). Nyckeltal - Verktyg för att analysera, påverka och utveckla verksamheter. Upplaga 1:1. Studentlitteratur AB: Lund.

42 av 61

Bilaga 1 – Organisationsstruktur i studentkårerna

Mälardalens studentkår

Mälardalens Studentkårs styrelse består i hierarkisk följd av ordförande, viceordförande och områdesansvariga enligt ordföranden J. Tallbacka (personlig kommunikation, 28 april 2020). Under den områdesansvarige som hanterar Kåren finns kaféansvarig och därunder finns deltidsanställda som arbetar i Kåren enligt restaurangansvariga J. Häggström (personlig kommunikation, 28 april 2020). Över Mälardalens Studentkår finns det beslutande organet som kallas kårfullmäktige och det tar övergripande beslut för Mälardalens Studentkårs verksamhet. De beslutar bland annat om vem som ska röstas in i styrelsen för Mälardalens Studentkår (J. Tallbacka, personlig kommunikation, 28 april 2020).

Linnéstudenterna

Linnéstudenterna omfattas av elva personer där alla utom verksamhetsledaren röstas in i styrelsen. Till skillnad från Mälardalens Studentkår väljs styrelsen i Linnéstudenterna in av medlemmarna av Linnéstudenterna, och inte av kårfullmäktige som gäller för Mälardalens Studentkår. Hierarkiskt är består Linnéstudenterna av ordförande och verksamhetsledare som tillsammans har ett ytterst ansvar för nio personer. Dessa består av sex deltidsledamöter och fem heltidsarvoderade. Deltidsledamöterna är styrelseverksamma vid sidan av sina studier och får ett litet arvode för att exempelvis hjälpa till vid event och delta vid möten. De heltidsarvoderade är ordförande, två studiesocialt ansvariga och två utbildningsbevakare, en per ort. Utöver de i styrelsen finns anställda som inte berörs av omröstningen utan har en “vanlig” anställning. Dessa är verksamhetsledaren, en internationell koordinator och ett studentombud som hanterar frågor om exempelvis examinationsmoment och examina. Den internationella koordinatorn och studentombudet är hierarkiskt under verksamhetsledaren och ordföranden (R. Esselgren, personlig kommunikation, 5 maj 2020).

Örebro studentkår

Ordförande i Örebro studentkår är idag A. Yusuf Muhamed och han har som uppgift att bland annat ansvara för det övergripande ansvaret för hela verksamheten och ett ansvar för att kårstyrelsen utför sitt uppdrag (A. Yusuf Muhamed, personlig kommunikation, 29 april 2020). Vad som skiljer de andra studentkårerna åt är att Örebro studentkårs ordförande är arbetsgivare åt de i styrelsen. I styrelsen finns totalt nio personer, det är fyra arvoderade och fem anställda. De arvoderade har ingen reglerad arbetstid och dessa består av en ordförande, två vice ordförande som har varsitt fokusområde och en chefredaktör för deras studenttidning “Lösnumret”. De två vice ordförandens fokusområden är utbildningspolitik och den studiesociala verksamheten. De anställda har en reglerad arbetstid och arbetar heltid. De anställdas roller består av en ekonom, en administratör, en kommunikatör, ett studerande doktorandombud och en samordnare kommer anställas i framtiden. Rent hierarkiskt hamnar alla i styrelsen, anställd som arvoderad, under ordföranden eftersom ordföranden är arbetsgivare för dessa (A. Yusuf Muhamed, personlig kommunikation, 29 april 2020).

43 av 61

Bilaga 2 - Studiens tematiska ramverk

44 av 61

Bilaga 3 – Intervjuguide till de benchmarkade studentkårerna

Introduktion

1. Vad har du/ni för roll i studentkåren? 2. Vad ansvarar du/ni över?

3. Vilka roller finns i er studentkår? Hur är er studentkår uppbyggd med de anställda och invalda?

4. Hur går överlämningen till vid verksamhetsårets slut? 5. Hur samarbetar ni med linjeföreningar?

Medlemmar

6. Hur många medlemmar har ni i er studentkår idag? 7. Hur arbetar ni för att värva medlemmar?

8. Vad erbjuder ni era medlemmar?

9. Hur har medlemsantalet ändrats från avskaffandet av obligatoriet 2010? 10. Hur högt valdeltagande i kårfullmäktige har ni generellt sätt?

11. Hur arbetar ni för att öka valdeltagandet?

Prestationsmätning

12. Hur är budgetansvaret fördelat?

13. Hur ofta arbetar ekonomen och studentkåren med budgetavvikelser? 14. Hur ofta skulle ekonomen och studentkåren behöva arbeta med

budgetavvikelser för att kunna nå budgetmålen? 15. Hur tacklas budgetavvikelser?

16. Vad består era intäkter av? 17. Öronmärker ni de bidrag ni får?

18. Arbetar ni med några nyckeltal eller mäter prestationer ni gjort?

19. Anser ni att det skulle finnas någon vinning med att arbeta med fler nyckeltal? 20. Använder ni några nyckeltal för att uppnå verksamhetsmålen (Tydlighet,

effektivitet, långsiktighet)?

21. Sammanställer ni hur nyckeltalen uppfyllts under verksamhetsåret?

Syfte

22. Har ni någon vision?

a. Om ja, hur arbetar ni mot att nå visionen?

b. Förändrar ni er vision allt eftersom eller är den alltid samma? 23. Har ni någon affärsidé?

45 av 61 Mål

24. Vem utformar er verksamhetsplan? 25. Hur tas verksamhetsmålen fram?

26. Vad har ni för fokusområden detta verksamhetsår?

27. Hur har ni formulerat hur de ska nås? Finns det beskrivet någonstans? 28. Byts alla mål ut varje verksamhetsår eller kommer upp för diskussion?

29. Har ni både kortsiktiga och långsiktiga mål? Hur långa är tidsspannen för målen?

Prestationsmätning

30. Av era verksamhetsmål med underliggande mål, hur många mål vet ni att ni uppfyllt hittills detta år?

Medlemmar

31. Kan medlemmar påverka verksamhetsmålen?

Restaurangen

32. Har ni restaurangverksamhet eller liknande? Vill du/ni berätta om den? Följdfrågor, om ja:

a. Hur går det ekonomiskt?

b. Har den en egen verksamhetsplan? Om nej, har ni haft en? c. Vad har restaurangen för utbud?

46 av 61

Bilaga 4 - Mälardalens Studentkårs verksamhetsplan 2019 – 2020

57 av 61

Bilaga 5 – Mälardalens studentkårs statistik

58 av 61

Bilaga 6 - Linnéstudenternas verksamhetsplan 2019 – 2020

60 av 61

Bilaga 7 - Örebro studentkårs verksamhetsplan 2019 – 2020

Related documents