• No results found

4. RESULTAT OCH ANALYS

4.6   Förtroende/kvalité

4.6.1  Förtroende

Lenny   har   förtroende   för   Barometern   som   tidning   och   påpekar   även   vikten   av   förtroendet  för  att  han  ska  ta  till  sig  innehållet  i  tidningen.  Han  tar  inte  till  sig  nyheterna   på  samma  sätt  om  de  tidigare  har  slirat  med  sanningen  och  menar  att  han  i  dagsläget  har   större  förtroende  överlag  för  lokala  dagstidningar  än  de  större  tidningarna,  exempelvis   Aftonbladet.  Trots  att  han  ofta  ser  brister  i  Barometern  så  anser  även Håkan att  han  har   ett  stort  förtroende  även  om  det  går  upp  och  ner. Rune pratar  om  att  hans  förtroende  för   Barometern ”inte  är  högre  än  för  några  andra  tidningar”.  Han  redovisar  vissa  brister   han  anser  att  tidningen  uppvisar  men  berättar  avslutningsvis  att  han  har  ett  “ganska  bra  

förtroende”  för  det  som  skrivs  i  Barometern  men  att  det  skulle  kunna  vara  högre. Rudolf

har  inte  större  förtroende  för  Barometern  än  för  andra  kanaler  utan  han  tycker  det  finns   mycket  i  tidningen  han  ifrågasätter.  Han  utvecklar  detta  och  tror  att  det  beror  på  att  vi   tar  till  oss  nyheter  på  så  många  fler  sätt  idag  än  bara  vår  tidning  och  att  han  därför  inte   behöver   förlita   sig   på   tidningen   på   samma   sätt   som   tidigare. Bettan har   ett   stort   förtroende   för   det   som   står   i   Barometern.   Hon   berättar   att   det   som   skulle   kunna   få   förtroendet   att   sjunka   är   om   Barometern   skulle   bli   mer   som   skvallerpress. Karin förklarar  att  hon  läser  allt  med  en  nypa  salt.  Hon  förklarar  att  hon  är  lite  arbetsskadad   och  därför  ser  nyheter  med  kritiska  ögon  och  kan  därför  bli  extra  skeptisk.  Hon  förklarar   även  att  i  ämnen  hon  är  extra  insatt  i  som  exempelvis  skoldebatten  blir  det  lättare  att  se   brister. Karin avslutar  med  att  förklara  att  hon  har  förtroende  för  Barometern  och  att  det   är  för  att  hon  är  så  insatt  som  det  låter  som  att  hennes  förtroende  brister.

Förtroendet   skiljer   sig   väldigt   mycket   från   respondent   till   respondent.   Två   av   respondenterna   berättar   att   de   har   samma   förtroende   för   Barometern   som   för   andra   nyhetsmedier.  Ingen  av  de  teoretiker  vi  studerat  talar  om  förtroende  som  ett  behov  för   att   välja   ett   visst   medium. Dock har Rubin (2009) presenterat   att   personer   med   stor   kunskap  om  medier  är  mindre  beroende  av  vad  ett  specifikt  medie  skriver.  Däremot  så   bygger  Elliots   (1997)  studie  på  att  människors  behov  är  en  faktor  som  påverkar  vilket  

förtroende  de  faktiskt  har  för  medierna. Detta  stämmer  överens  med  expectancy-value-teorin   (McQuail,   2010)   vilken   ser   att   medievalet   och   förtroendet   påverkas   av   hur   väl   olika behov tidigare uppfyllts.

4.6.2  Kvalité

Lenny  anser  att  Barometern  idag  både  har  bra  journalister  och  bra  journalistik och han kan inte  komma  på  någon  gång  då  han  blivit  extra  besviken  på  tidningen.  Han  anser  att   tidningen  är  tillräckligt  snabb  med  sina  nyheter  och  detta  är  viktigt  för  honom  eftersom   att   det   är   ointressant   att   läsa   gamla   nyheter. Rune berättar   att   han   anser   att   det   finns   vissa  brister  i  hur  noggrant  reportage  görs  och  hur  noggrant  research  görs.  Han  baserar   detta  på  artiklar  som  handlar  om  hans  arbete  där  han  har  bra  information  om  vad  som  är   korrekt   och   därför   ser   felen.   Han   berättar   även   att   han   ibland   tycker   att   tidningen  

”andas  en  stress,  en  slarvighet  och  en  alltför  slimmad  organisation  som  inte  har  tid  för   detaljer”. Trots detta anser Rune att   det   inte   finns   något   bättre   alternativ   för   att  

tillfredsställa   sitt   behov   av   lokala nyheter. Bettan anser   att   Barometern  är   innehållsrik   för  att  vara  en  lokaltidning  i  jämförelse  till  andra  hon  har  läst. Anna är  mycket  nöjd  med   Barometern  och  tycker  att  det  är  en  bättre  tidning  än  konkurrenten  Östran.  Hon  jämför   den   även   med   lokala   tidningar   i   Skåne   och   menar   att   Barometern   är   lättläst   och   en   lagom  tidning.  Hon  berättar  även  att  hon  aldrig  blivit  besviken  på  själva  tidningen  utan   de  gånger  hon  reagerat  negativt  har  istället  varit  på  nyheten  i  sig. Karin förklarar  att  hon   inte  har  något  intresse  av  att  läsa  någon  annan  lokal  dagstidningen  än  Barometern,  dels   eftersom  att   hon   i   sitt   arbete   vill   veta   vad   som   står   där   och   hur   hon   kan  använda   det,   men  även  för  att  Barometern  känns  proffsigare  än  lokala  konkurrenter.  Hon  säger  dock   att  den  lokala  konkurrenten  är  bättre  på  att  vara  ”lite  mer  edgy”. Karin förklarar  att  hon   anser   att   Barometern   ibland   arbetar   för   mycket   med   sensationsjournalistik   och   att   det   kan  vara  dålig  med  research.  Även  språket har  brister  i  tidningen.  Hon  anser  dock  att   kvaliteten  över  lag  är  ganska  bra  i  jämförelse  med  många  andra  lokaltidningar  hon  har   läst.

Rudolf tycker   att   Barometern   idag   är   en   snygg   tidning, ”Det   är   en   snygg   produktion  

som   skiljer   sig   där   från   TT   eller   från   rikstidning.” Rudolf menar   att   det   är   viktigt   att  

tidningen  inte  blir  slätstruken  utan  att  journalistiken  vågar  granska  och  ha  egna  åsikter.   Han  påpekar  även  vikten  av  att  Barometern  har  den  bästa  rapporteringen  när  det  gäller   lokala   händelser.   Händer   det   någonting   i   Kalmar   som   råkar   bli   en   riksnyhet   ska   inte   Aftonbladet,  DN  eller  Text-TV  vara  de  som  skriver  bäst  om  händelsen.  Överlag  är  han   nöjd   med   tidningen   som   den   ser   ut   idag,   det   han   hade   önskat   mer   av   Barometern   är   istället   deras   digitala   lösningar. Håkan är   inte   nöjd   med   kvalitén   på   Barometern   idag.   Han  anser  att  det  är  en  för  tunn  tidning  och  därmed  för  lite  läsning.  Istället  hade Håkan önskat  att  det  fanns  mer  nyheter  och  mer  text  men  han  inser  att  detta  kan  bero  på  att  det   inte  händer  så  mycket  i  Kalmar. Håkan menar  även  att  det  är  för  mycket  fel  i  tidningen,   både  språkmässigt  och  faktamässigt.  Många  gånger  anser  han  att  de  har  för  dålig  koll  på   det  de  skriver  om  och  att  det  är  för  dålig  bredd  på  vissa  nyheter. Samtidigt tycker Håkan att  det  är  en  snygg  tidning  och  han  blev  glad  när  Barometern  gjorde  om  layouten.  För   honom  är  det  viktigt  med  en  snygg  tidning  för  att  han  ska  orka  läsa  den. Sune anser  att   det   är   bristande   kvalitet   på   Barometern   eftersom   att   det   enligt   honom   är mesigt.   Han   efterfrågar   djupare   och   mer   ifrågasättande   nyheter.   Han   anser   även   att   Barometern   ibland  framstår  som  partiska  och  har  valt  vilken  vinkel  de  ska  ha  på  en  artikel  i  förväg. Vidare anser   även Sune att   det   saknas   ett   bredare   perspektiv   på   ledarsidorna   där   han   tycker  att  det  är  mycket  pajkastning  över  de  politiska  blocken.

Våra  respondenter  uttrycker  att  de  har  ett  behov  av  att  deras  lokala  dagstidning  ska  ha   kvalité.   Några   av   våra   respondenter   är   mycket   nöjda   med   Barometerns   kvalité   medan   andra   tycker   att   det   finns   brister   både   i   journalistiken   och   i   språket.   Respondenterna   väljer  Barometern  trots  att  vissa  av  dem  anser  att  den  har  bristande  kvalité. Detta styrks av McQuail  (2010)  som  med  grund  i  uses  and  gratifications  menar  att  användaren  gör   ett  medvetet  val  och  aktivt  väljer  medier  efter  behov  och  begär. Enligt McQuail (2010) skiljer man på gratifications sought och gratifications obtained och förklarar att detta kan påverka framtida val av medier. Respondenterna önskar kvalité hos sin lokala dagstidning men får till viss del inte detta behov uppfyllt.

4.6.3 Pris

Alla respondenter förutom Håkan var  nöjda  med  priset  på  tidningen  i  dagsläget. Håkan menade att han  inte  var  villig  att  betala  då  kvalitén  inte  är  tillräcklig  i  nuläget.  Priset  var   även   en   faktor   som   hos   flera   av   respondenterna   kunde   vara   avgörande   för   om   de   ska   fortsätta   prenumerera   på   tidningen.   Skulle   Barometern   höja   priset   var   det   många   av   respondenterna   som   skulle   fundera   över   huruvida   de   skulle   ha   kvar   tidningen. Bettan tillägger   även   att   hon   efterfrågar   ett   förmånligt   pris   om   hon   endast   skulle   vilja   prenumerera  på  helgerna.

Priset är idag tillfredsställande hos majoriteten av respondenterna vilket kan kopplas till McQuails (2010) expectancy-value-teori om gratifications sought och gratifications obtained. Skulle priset höjas i framtiden skulle inte gratifications obtained tillfredställas och respondenterna skulle omvärdera sitt medieval.

4.7 Interaktivitet

Lenny  anser  att  det  är  viktigt  att  andra  röster  får  komma  till  tals  i  Barometern  eftersom   att  det  då  inte  bara  blir  journalisterna  som  får  komma  till  tals.  Han  anser  att  det  finns   goda  möjligheter  att  komma  till  tals  i  Barometern  och  han  har  själv  använt  det  genom   att bli publicerad. Lenny använder  sig  dock inte  av  de  digitala  kanalerna  och  har  därmed   inte  heller  något  behov  av  att  kunna  komma  till  tals  där. Anna tycker  att  det  är  viktigt  att   hon har möjligheten   att   komma   till   tals   i   tidningen   genom   insändare   och   att   hon   har   detta  i  Barometern.  Det  är  dock  ingenting  hon  själv  använder  sig  av,  hon  menar  att  det   inte   är   hennes   personlighet.   Hon   tycker   det   är   viktigt   med  möjligheten   att   komma   till   tals,  något  hon  förklarar  med  att  alla  ”har  rätt  att  säga  vad  de  tycker.” Bettan anser  att   det  är  möjligt  att  skriva  en  insändare  till  tidningen  men  hon  har  aldrig   gjort  det  själv.   Samtidigt  anser  hon  att  det  är  viktigt  att  hon  har  möjligheten  att  faktiskt  komma  till  tals.   Hon   säger   även   att   hon   kanske   skulle   kommentera   om   det   var   lättare   att   göra   exempelvis  på  Facebook. Rune anser  att  det  är  viktigt  att  möjligheten  att  komma  till  tals   finns  och  att  det  är  viktigt  med  debatt  och  lokal  debatt.  Han  tycker  att  det  är  en  viktig  

roll  för  tidningarna  att  fylla.  Vidare  förklarar Rune att  han  tycker  det  finns  möjlighet  att   komma  till  tals  i  Barometern  och  att  han  skrivit  både  insändare  och  debattartiklar  som   publicerats,  både  som  privatperson  och  i  relation  till  arbete.  Han  anser  dock  att  om  det   handlar   om   att   kommentera   eller   kritisera   saker   som   barometern   själva   skrivit,   exempelvis  en  ledarsida,  så  blir  det  svårare. ”Det  är  lite  såhär:  Jaja,  tyck  du  det.” Rune har   inte   använt   sig   utav   kommentarsfunktioner   på   internetupplagan   av   tidningen   och   han  anser  att  han  inte  brukar  kunna  hitta  något  konstruktivt  där. Karin anser  att  hon  har   möjlighet   att   komma   till   tals   i   Barometern   och   hon   redogör   att   det   är   viktigt   att   den   möjligheten   finns. ”En   lokaltidning   ska   ju   spegla   människorna   i   staden   eller   i   lilla  

orten,   det   är   ju   vi   människor   där   som   ska   få   vår   röst   hörd.   Om   vi   har   någonting   vi   tycker  är  fel  eller  så  då  ska  vi  få  säga  det  i  tidningen.  Det  är  demokrati.”

När  det  gäller  att  kunna  komma  till  tals  i  tidningen  menar Rudolf att: ”Det  känns  nästan  

viktigare   idag   att   skapa   samtalet,   debatten   med   de   man   har   som   vänner   i   vissa   sammanhang.  Om  man  tar  på  jobbet,  på  Facebook  eller  på  Twitter,  man  tar  nästan  det   utrymmet  istället  för  att  kommentera  till  journalisten  eller  att  vara  med  i  ett  flöde  på  en   kommentatorssida.” Sune känner  att  han  har  möjlighet  att  komma  till  tals  i  Barometern  

och  om  han  inte  skulle  ha  det  så  känner  han  att  han  kan  ventilera  sina  åsikter  även  på   andra medier. Håkan känner  inte  att  han  har  möjlighet  att  komma  till  tals  i  Barometern,   att  de  är  för  stora  så  att  de  inte  behöver  ta  hänsyn  till  den  lilla  människan.  Han  tror  att   han   säkert   hade   kunnat   få   en   insändare   publicerad   om   han   hade   arbetat   lite   med   den   men  det  är  heller  ingenting  som  han  har  haft  ett  behov  av  att  göra.  Istället  menar Håkan att   han   använder   det   han   kallar   ”backstab-tekniken”,   att   han   istället   lägger   ut   det   på   Facebook  och  skriver  att  de  är  idioter. ”Istället  för  att  vara  konstruktiv  så  hugger  jag  

dem  i  ryggen.  Vilket  jag  hoppas  är  vanligt.  Jag  tror  att  det  är  många  som  gör  det.”  Ett

problem Karin ser  är  att  inte  alla  artiklar  finns  på  internet,  vilket  gör  att  om  hon  läser   något  hon  vill  dela  på  sociala  medier  så  finns  inte  alltid  den  möjligheten.

Ruggerio (2000) utvecklar uses and gratifications genom att poängtera vikten av interaktivitet. Mer   än   hälften   av   respondenterna   anser   att   det   är   viktigt   att   de   har  

möjligheten   att   komma   till   tals   i   Barometern.   Några   av   våra   respondenter   poängterar   även  att  de  anser  att  Barometern  har  ett  samhällsuppdrag  att  fylla  och  att  möjligheten  att   komma  till  tals  är  en  del  av  det.  Trots  att  respondenterna  kommenterar  vikten  av  att  få   komma   till   tals   är   det   få   av   dem   som   faktiskt   skriver   insändare   eller   skriver   debattartiklar.  De  använder  sig  heller  inte  av  kommentarsfunktionen  på  hemsidan. Detta styrks av Larsson (2011) som i sin studie kom fram till att uppskattningen av interaktivitet   är   högre   än   vad   användandet   av   den   är.   Anledningen   att   vissa   av   respondenterna   har   större   behov   av   att   komma   till   tals   än   andra   beskrivs   av   Rubin (2009)   som   förklarar   att   sociala-   psykologiska-   och   miljöfaktorer   kan   påverka   hur   en   person svarar   till   mediet   och   meddelandet.   Ett   par   av   respondenterna   väljer   att   skriva   insändare,  ett   par   kommentera   på   exempelvis   Facebook   medan  andra   endast   väljer   att   diskutera det i sociala sammanhang.

5. DISKUSSION

Avslutningsvis kommer vi här diskutera det vi kommit fram till i vår analys av vårt empiriska material och vår teoretiska referensram. Vi kommer även besvara vår frågeställning och sammanfatta de slutsatser vi dragit. Slutligen kommer vi även ge förslag på vidare forskning inom ämnet.

5.1 Diskussion

Syftet   med   vår   forskning   har   varit   att   få   förståelse   om   varför   människor   läser   en   dagstidning   och   vilka   behov   som   dagstidningen   som   medium   fyller   hos   läsarna   idag.   För  att  uppfylla  detta  syfte  har  vi  besvarat  följande  frågeställningar.

 Vilka   behov   vill   prenumeranter   och   regelbundna   läsare   få   tillfredsställda   vid  

konsumtion av en lokal dagstidning idag?

 Hur  tillfredsställs  dessa  behov?

Utifrån  vår  analys  ser  vi  att  Barometerns prenumeranter och regelbundna läsare i åldern 30-40  har  ett  stort  behov  av  rutin  och  struktur  i  vardagen.  Att  läsa  en  lokal  dagstidning   på  morgonen  bidrar  därför  till  att  uppfylla  detta  behov.  Genom  att  konsumera  de  lokala   nyheterna   på  morgonen   kan   de   även   uppfylla   sitt   behov   av   lokal   information.   De   kan   därmed   använda   den   informationen   för   att   vara   del   av   de   diskussioner   som   skapas   i   sociala  sammanhang.  Vi  har  kommit  fram  till  att  sociala  relationer  är  mycket  viktigt  för   våra respondenter   och   det   finns   ett   ständigt   behov   av   att   uppfylla   och   utveckla   dem.   Genom  att  läsa  sin  lokala  dagstidning  får   de  samtalsämnen  och  har  därmed  underlättat   skapandet  av  nya  relationer  och  bibehållandet  av  existerande.  Speciellt  viktigt  har  vi  sett   att  detta  är  för  personer  som  är  nyinflyttade  i  Kalmar  eftersom  att  det  är  ett  bra  sätt  för   dem  att  snabbt  komma  in  i  samhället  och  knyta  nya  kontakter.  Vi  har  kommit  fram  till   att   det   är   svårt   att   få   tillgång   till   denna   information   från   annat   håll,   vilket   gör   att   Barometern  är  en  viktig  del  i  att  känna  social  tillhörighet  och  därmed  även  tillhörighet  i   samhället.  Viktigast  för  de  som  konsumerar  Barometern  är  att  läsa  om  det  som  händer  

lokalt   men   de   har   även   ett   intresse   av   att   läsa   om   de   kranskommuner   som   de   har   en   relation till.  Vi  har  dock  sett  att  det  inte  finns  ett  övergripande  behov  av  att  läsa  in-  och   utrikesnyheter   i   Barometern   då   vi   ser   att   dessa   vanligen   konsumeras   i   andra   medier. Något  som  är  intressant  att  se  är  att  de  flesta  av  respondenterna  inte  hade  förväntningar   att   Barometern   skulle   utveckla   dem   som   individer,   men   att   det   i   deras   svar   tydligt   märktes  att  så  ändå  var  fallet.  Individutvecklingen  blir  alltså  en  effekt  av  tidningen  som   användaren   inte   aktivt   söker.   Detta   innebär   att   individutveckling   inte   är   någonting   Barometern  behöver  arbeta  aktivt  för,  istället  bör  barometern  arbeta  för  att  tillfredsställa   de  lägre  behoven  i  behovstrappan.  Vi  ser  att  individutvecklingen  kan  ses  som  en  bonus   istället  för  ett  behov  våra respondenter vill få  tillfredsställt.

Då ett par av våra respondenter ansåg sig ha kunskap om medier kan vi härleda detta till att de inte är lika beroende av ett visst medie som respondenterna utan samma kunskap. Vi har dock sett att trots detta är beroendet av det lokala nyhetsmediet högt. Vi  kan  se   att   även   om   förtroendet   i   många   fall   är   bristande   för   Barometern   så   fortsätter   respondenterna  att  läsa  och  prenumerera.  Utifrån  detta  drar  vi  slutsatsen  att  förtroendet   för  Barometern  inte  är  ett  behov  hos  deras  läsare.  Vi  har  i  vår  analys  kommit  fram  till  att   kvalité   är   viktigt   för   Barometerns   läsare. Dock anser vissa av respondenterna   att   det   finns   många   brister   i   denna   kvalité   men   trots   detta   fortsätter   de   läsa   tidnigen.   Detta   anser  vi  delvis  bero  på  att  det  inte  finns  något  alternativ  till  Barometern  som  uppfyller   detta  behov  på  ett  bättre  sätt  och  som  även  fyller  resten  av  respondenternas  behov.  Vi   drar  även  slutsatsen  att  andra  behov  än  kvalité  väger  tyngre.  Vi  drar  utifrån  vår  analys   slutsatsen   att   kvalité   är   ett   behov   hos   Barometerns   läsare   som   de   inte   får   uppfyllt   av   tidningen.

Interaktivitet   innebär   att   användaren   ska   ha   möjlighet   att   vara   delaktig   i   medierna.   Majoriteten  av  respondenterna  menar  att  det  finns  goda  möjligheter  att  komma  till  tals  i   Barometern   vilket   de   även   anser   är   viktig.   Detta   innebär   att   det   finns   ett   behov   av   interaktivitet  och  att  detta  blir  tillfredsställt  av  Barometern.  Vi  har  dock  sett  vissa  brister  

på  interaktiviteten. Allt material finns inte  på  hemsidan  vilket  leder  till  att  det  inte  går   att   dela   allt   material   de   läser   i   papperstidningen   på   exempelvis   Facebook.   Vissa   av   respondenterna   saknar   även   att   det   finns   en   interaktivitet   med   redaktionen   på   andra   plattformar   än   Barometerns   hemsida,   exempelvis   sociala   medier.   Vi   drar   därmed   slutsatsen  att  användarna  har  ett  behov  av  interaktivitet  men  att  det  inte  krävs  mycket  av   Barometern  för  att  detta  behov  ska  tillfredsställas.

5.2 Sammanfattning

Berelson  (1949)  menar  att  människor  använder  medier  på  två  olika  sätt;;  rationellt  och   irrationellt.   Vi   har   ur   vår   analys   dragit   slutsatsen   att   Barometerns   läsare   använder   tidningen  på  båda  dessa  sätt.  Detta  är  intressant  då  Berelsons  forskning  utfördes  för  över   60  år  sedan  men  att  användarna  använder  tidningen  på  liknande  sätt  idag  som  då.  Precis   som  McQuail,  (2010)  redogör  för,  i  expectancy-value-teorin,  så  skiljer  vi  mellan  behov   Barometerns  läsare  söker  tillfredsställelse  för  och  behov  de  faktiskt  får  tillfredsställda.   Vår   forskning   har   resulterat   i   att   sökt   tillfredsställelse   och   upplevd   tillfredsställelse   i   princip   överrensstämmer   hos   Barometern   vilket   innebär   att   deras   läsare   vill   fortsätta   läsa  tidningen  för  att  få  dessa  behov  uppfyllda.

De behov som respondenterna  vill  få  tillfredsställda  av  Barometern  idag  är  behoven av lokala nyheter och information,   samhällstillhörighet,   interaktivitet,   sociala   relationer,   kvalité  och  rutin. Behovet av lokala nyheter och information tillfredsställs  idag  genom   en  kontinuerlig  konsumtion  av  det  senaste  som  hänt  lokalt  men  även  det  som  är  aktuellt   i samhället.   Genom   att   behovet   av   lokala   nyheter   tillfredställs   så   möjliggörs   även   att   behovet  av  samhällstillhörighet  tillfredsställs. Detta  genom  att  tidningen  rapporterar  om   det   aktuella   i   samhället   på   ett   sätt   som   läsarna   kan   förstå   och   ta   till   sig,   vilket   gör   läsarna   medvetna   och   därmed   kan   vara   delaktiga   i   samhället.   Behovet   av   sociala   relationer  tillfredsställs  genom  att  tidningen  erbjuder  information  om  samhället  som  på   olika  sätt  bidrar  till  samtalsämnen.  Behovet  av  interaktivitet  blir  inte  helt  tillfredsställt   men  för  att  detta  ska  bli  tillfredsställt  ska  tidningen  erbjuda  möjligheten  för   läsarna att

komma till tals   och   komma   med   konstruktiv   kritik   till   tidningen.   Användarna   har   ett   starkt   behov   av   rutin   vilket   tillfredsställs   genom   att   tidningen   utkommer   regelbundet   och  vid  samma  tid  varje  dag  samt  att  innehållet  följer  viss  struktur.  Användarnas  behov   av kvalité  tillfredsställs  i  dagsläget  inte  av  Barometern  men  genom  att  arbeta  med  detta   och   förbättra   journalistiken   i   tidningen   och   även   minska   antalet   fel   så   kan   en   lokal   dagstidning  även  uppfylla  detta  behov.

Vi har kommit fram till att flera av dessa  behov  är  relaterade  till  varandra  och  att  vissa   av  dem  inte  kan  tillfredsställas  innan  andra  gör  det.  Vi  ser  att  behovet  av  lokala  nyheter   och   information   är   grundläggande   och   att   det   ingår   i   behovet   av   rutin.   Tillfredsställs   dessa   öppnas   möjligheten   för   social   interaktion,   samhällsdelaktighet   och   interaktion.   Kvalitet   är   inte ett betydande behov och därför inte relaterat  till   de   andra   behoven   på  

Related documents