4. RESULTAT OCH ANALYS
4.6 Förtroende/kvalité
4.6.1 Förtroende
Lenny har förtroende för Barometern som tidning och påpekar även vikten av förtroendet för att han ska ta till sig innehållet i tidningen. Han tar inte till sig nyheterna på samma sätt om de tidigare har slirat med sanningen och menar att han i dagsläget har större förtroende överlag för lokala dagstidningar än de större tidningarna, exempelvis Aftonbladet. Trots att han ofta ser brister i Barometern så anser även Håkan att han har ett stort förtroende även om det går upp och ner. Rune pratar om att hans förtroende för Barometern ”inte är högre än för några andra tidningar”. Han redovisar vissa brister han anser att tidningen uppvisar men berättar avslutningsvis att han har ett “ganska bra
förtroende” för det som skrivs i Barometern men att det skulle kunna vara högre. Rudolf
har inte större förtroende för Barometern än för andra kanaler utan han tycker det finns mycket i tidningen han ifrågasätter. Han utvecklar detta och tror att det beror på att vi tar till oss nyheter på så många fler sätt idag än bara vår tidning och att han därför inte behöver förlita sig på tidningen på samma sätt som tidigare. Bettan har ett stort förtroende för det som står i Barometern. Hon berättar att det som skulle kunna få förtroendet att sjunka är om Barometern skulle bli mer som skvallerpress. Karin förklarar att hon läser allt med en nypa salt. Hon förklarar att hon är lite arbetsskadad och därför ser nyheter med kritiska ögon och kan därför bli extra skeptisk. Hon förklarar även att i ämnen hon är extra insatt i som exempelvis skoldebatten blir det lättare att se brister. Karin avslutar med att förklara att hon har förtroende för Barometern och att det är för att hon är så insatt som det låter som att hennes förtroende brister.
Förtroendet skiljer sig väldigt mycket från respondent till respondent. Två av respondenterna berättar att de har samma förtroende för Barometern som för andra nyhetsmedier. Ingen av de teoretiker vi studerat talar om förtroende som ett behov för att välja ett visst medium. Dock har Rubin (2009) presenterat att personer med stor kunskap om medier är mindre beroende av vad ett specifikt medie skriver. Däremot så bygger Elliots (1997) studie på att människors behov är en faktor som påverkar vilket
förtroende de faktiskt har för medierna. Detta stämmer överens med expectancy-value-teorin (McQuail, 2010) vilken ser att medievalet och förtroendet påverkas av hur väl olika behov tidigare uppfyllts.
4.6.2 Kvalité
Lenny anser att Barometern idag både har bra journalister och bra journalistik och han kan inte komma på någon gång då han blivit extra besviken på tidningen. Han anser att tidningen är tillräckligt snabb med sina nyheter och detta är viktigt för honom eftersom att det är ointressant att läsa gamla nyheter. Rune berättar att han anser att det finns vissa brister i hur noggrant reportage görs och hur noggrant research görs. Han baserar detta på artiklar som handlar om hans arbete där han har bra information om vad som är korrekt och därför ser felen. Han berättar även att han ibland tycker att tidningen
”andas en stress, en slarvighet och en alltför slimmad organisation som inte har tid för detaljer”. Trots detta anser Rune att det inte finns något bättre alternativ för att
tillfredsställa sitt behov av lokala nyheter. Bettan anser att Barometern är innehållsrik för att vara en lokaltidning i jämförelse till andra hon har läst. Anna är mycket nöjd med Barometern och tycker att det är en bättre tidning än konkurrenten Östran. Hon jämför den även med lokala tidningar i Skåne och menar att Barometern är lättläst och en lagom tidning. Hon berättar även att hon aldrig blivit besviken på själva tidningen utan de gånger hon reagerat negativt har istället varit på nyheten i sig. Karin förklarar att hon inte har något intresse av att läsa någon annan lokal dagstidningen än Barometern, dels eftersom att hon i sitt arbete vill veta vad som står där och hur hon kan använda det, men även för att Barometern känns proffsigare än lokala konkurrenter. Hon säger dock att den lokala konkurrenten är bättre på att vara ”lite mer edgy”. Karin förklarar att hon anser att Barometern ibland arbetar för mycket med sensationsjournalistik och att det kan vara dålig med research. Även språket har brister i tidningen. Hon anser dock att kvaliteten över lag är ganska bra i jämförelse med många andra lokaltidningar hon har läst.
Rudolf tycker att Barometern idag är en snygg tidning, ”Det är en snygg produktion
som skiljer sig där från TT eller från rikstidning.” Rudolf menar att det är viktigt att
tidningen inte blir slätstruken utan att journalistiken vågar granska och ha egna åsikter. Han påpekar även vikten av att Barometern har den bästa rapporteringen när det gäller lokala händelser. Händer det någonting i Kalmar som råkar bli en riksnyhet ska inte Aftonbladet, DN eller Text-TV vara de som skriver bäst om händelsen. Överlag är han nöjd med tidningen som den ser ut idag, det han hade önskat mer av Barometern är istället deras digitala lösningar. Håkan är inte nöjd med kvalitén på Barometern idag. Han anser att det är en för tunn tidning och därmed för lite läsning. Istället hade Håkan önskat att det fanns mer nyheter och mer text men han inser att detta kan bero på att det inte händer så mycket i Kalmar. Håkan menar även att det är för mycket fel i tidningen, både språkmässigt och faktamässigt. Många gånger anser han att de har för dålig koll på det de skriver om och att det är för dålig bredd på vissa nyheter. Samtidigt tycker Håkan att det är en snygg tidning och han blev glad när Barometern gjorde om layouten. För honom är det viktigt med en snygg tidning för att han ska orka läsa den. Sune anser att det är bristande kvalitet på Barometern eftersom att det enligt honom är mesigt. Han efterfrågar djupare och mer ifrågasättande nyheter. Han anser även att Barometern ibland framstår som partiska och har valt vilken vinkel de ska ha på en artikel i förväg. Vidare anser även Sune att det saknas ett bredare perspektiv på ledarsidorna där han tycker att det är mycket pajkastning över de politiska blocken.
Våra respondenter uttrycker att de har ett behov av att deras lokala dagstidning ska ha kvalité. Några av våra respondenter är mycket nöjda med Barometerns kvalité medan andra tycker att det finns brister både i journalistiken och i språket. Respondenterna väljer Barometern trots att vissa av dem anser att den har bristande kvalité. Detta styrks av McQuail (2010) som med grund i uses and gratifications menar att användaren gör ett medvetet val och aktivt väljer medier efter behov och begär. Enligt McQuail (2010) skiljer man på gratifications sought och gratifications obtained och förklarar att detta kan påverka framtida val av medier. Respondenterna önskar kvalité hos sin lokala dagstidning men får till viss del inte detta behov uppfyllt.
4.6.3 Pris
Alla respondenter förutom Håkan var nöjda med priset på tidningen i dagsläget. Håkan menade att han inte var villig att betala då kvalitén inte är tillräcklig i nuläget. Priset var även en faktor som hos flera av respondenterna kunde vara avgörande för om de ska fortsätta prenumerera på tidningen. Skulle Barometern höja priset var det många av respondenterna som skulle fundera över huruvida de skulle ha kvar tidningen. Bettan tillägger även att hon efterfrågar ett förmånligt pris om hon endast skulle vilja prenumerera på helgerna.
Priset är idag tillfredsställande hos majoriteten av respondenterna vilket kan kopplas till McQuails (2010) expectancy-value-teori om gratifications sought och gratifications obtained. Skulle priset höjas i framtiden skulle inte gratifications obtained tillfredställas och respondenterna skulle omvärdera sitt medieval.
4.7 Interaktivitet
Lenny anser att det är viktigt att andra röster får komma till tals i Barometern eftersom att det då inte bara blir journalisterna som får komma till tals. Han anser att det finns goda möjligheter att komma till tals i Barometern och han har själv använt det genom att bli publicerad. Lenny använder sig dock inte av de digitala kanalerna och har därmed inte heller något behov av att kunna komma till tals där. Anna tycker att det är viktigt att hon har möjligheten att komma till tals i tidningen genom insändare och att hon har detta i Barometern. Det är dock ingenting hon själv använder sig av, hon menar att det inte är hennes personlighet. Hon tycker det är viktigt med möjligheten att komma till tals, något hon förklarar med att alla ”har rätt att säga vad de tycker.” Bettan anser att det är möjligt att skriva en insändare till tidningen men hon har aldrig gjort det själv. Samtidigt anser hon att det är viktigt att hon har möjligheten att faktiskt komma till tals. Hon säger även att hon kanske skulle kommentera om det var lättare att göra exempelvis på Facebook. Rune anser att det är viktigt att möjligheten att komma till tals finns och att det är viktigt med debatt och lokal debatt. Han tycker att det är en viktig
roll för tidningarna att fylla. Vidare förklarar Rune att han tycker det finns möjlighet att komma till tals i Barometern och att han skrivit både insändare och debattartiklar som publicerats, både som privatperson och i relation till arbete. Han anser dock att om det handlar om att kommentera eller kritisera saker som barometern själva skrivit, exempelvis en ledarsida, så blir det svårare. ”Det är lite såhär: Jaja, tyck du det.” Rune har inte använt sig utav kommentarsfunktioner på internetupplagan av tidningen och han anser att han inte brukar kunna hitta något konstruktivt där. Karin anser att hon har möjlighet att komma till tals i Barometern och hon redogör att det är viktigt att den möjligheten finns. ”En lokaltidning ska ju spegla människorna i staden eller i lilla
orten, det är ju vi människor där som ska få vår röst hörd. Om vi har någonting vi tycker är fel eller så då ska vi få säga det i tidningen. Det är demokrati.”
När det gäller att kunna komma till tals i tidningen menar Rudolf att: ”Det känns nästan
viktigare idag att skapa samtalet, debatten med de man har som vänner i vissa sammanhang. Om man tar på jobbet, på Facebook eller på Twitter, man tar nästan det utrymmet istället för att kommentera till journalisten eller att vara med i ett flöde på en kommentatorssida.” Sune känner att han har möjlighet att komma till tals i Barometern
och om han inte skulle ha det så känner han att han kan ventilera sina åsikter även på andra medier. Håkan känner inte att han har möjlighet att komma till tals i Barometern, att de är för stora så att de inte behöver ta hänsyn till den lilla människan. Han tror att han säkert hade kunnat få en insändare publicerad om han hade arbetat lite med den men det är heller ingenting som han har haft ett behov av att göra. Istället menar Håkan att han använder det han kallar ”backstab-tekniken”, att han istället lägger ut det på Facebook och skriver att de är idioter. ”Istället för att vara konstruktiv så hugger jag
dem i ryggen. Vilket jag hoppas är vanligt. Jag tror att det är många som gör det.” Ett
problem Karin ser är att inte alla artiklar finns på internet, vilket gör att om hon läser något hon vill dela på sociala medier så finns inte alltid den möjligheten.
Ruggerio (2000) utvecklar uses and gratifications genom att poängtera vikten av interaktivitet. Mer än hälften av respondenterna anser att det är viktigt att de har
möjligheten att komma till tals i Barometern. Några av våra respondenter poängterar även att de anser att Barometern har ett samhällsuppdrag att fylla och att möjligheten att komma till tals är en del av det. Trots att respondenterna kommenterar vikten av att få komma till tals är det få av dem som faktiskt skriver insändare eller skriver debattartiklar. De använder sig heller inte av kommentarsfunktionen på hemsidan. Detta styrks av Larsson (2011) som i sin studie kom fram till att uppskattningen av interaktivitet är högre än vad användandet av den är. Anledningen att vissa av respondenterna har större behov av att komma till tals än andra beskrivs av Rubin (2009) som förklarar att sociala- psykologiska- och miljöfaktorer kan påverka hur en person svarar till mediet och meddelandet. Ett par av respondenterna väljer att skriva insändare, ett par kommentera på exempelvis Facebook medan andra endast väljer att diskutera det i sociala sammanhang.
5. DISKUSSION
Avslutningsvis kommer vi här diskutera det vi kommit fram till i vår analys av vårt empiriska material och vår teoretiska referensram. Vi kommer även besvara vår frågeställning och sammanfatta de slutsatser vi dragit. Slutligen kommer vi även ge förslag på vidare forskning inom ämnet.
5.1 Diskussion
Syftet med vår forskning har varit att få förståelse om varför människor läser en dagstidning och vilka behov som dagstidningen som medium fyller hos läsarna idag. För att uppfylla detta syfte har vi besvarat följande frågeställningar.
Vilka behov vill prenumeranter och regelbundna läsare få tillfredsställda vid
konsumtion av en lokal dagstidning idag?
Hur tillfredsställs dessa behov?
Utifrån vår analys ser vi att Barometerns prenumeranter och regelbundna läsare i åldern 30-40 har ett stort behov av rutin och struktur i vardagen. Att läsa en lokal dagstidning på morgonen bidrar därför till att uppfylla detta behov. Genom att konsumera de lokala nyheterna på morgonen kan de även uppfylla sitt behov av lokal information. De kan därmed använda den informationen för att vara del av de diskussioner som skapas i sociala sammanhang. Vi har kommit fram till att sociala relationer är mycket viktigt för våra respondenter och det finns ett ständigt behov av att uppfylla och utveckla dem. Genom att läsa sin lokala dagstidning får de samtalsämnen och har därmed underlättat skapandet av nya relationer och bibehållandet av existerande. Speciellt viktigt har vi sett att detta är för personer som är nyinflyttade i Kalmar eftersom att det är ett bra sätt för dem att snabbt komma in i samhället och knyta nya kontakter. Vi har kommit fram till att det är svårt att få tillgång till denna information från annat håll, vilket gör att Barometern är en viktig del i att känna social tillhörighet och därmed även tillhörighet i samhället. Viktigast för de som konsumerar Barometern är att läsa om det som händer
lokalt men de har även ett intresse av att läsa om de kranskommuner som de har en relation till. Vi har dock sett att det inte finns ett övergripande behov av att läsa in- och utrikesnyheter i Barometern då vi ser att dessa vanligen konsumeras i andra medier. Något som är intressant att se är att de flesta av respondenterna inte hade förväntningar att Barometern skulle utveckla dem som individer, men att det i deras svar tydligt märktes att så ändå var fallet. Individutvecklingen blir alltså en effekt av tidningen som användaren inte aktivt söker. Detta innebär att individutveckling inte är någonting Barometern behöver arbeta aktivt för, istället bör barometern arbeta för att tillfredsställa de lägre behoven i behovstrappan. Vi ser att individutvecklingen kan ses som en bonus istället för ett behov våra respondenter vill få tillfredsställt.
Då ett par av våra respondenter ansåg sig ha kunskap om medier kan vi härleda detta till att de inte är lika beroende av ett visst medie som respondenterna utan samma kunskap. Vi har dock sett att trots detta är beroendet av det lokala nyhetsmediet högt. Vi kan se att även om förtroendet i många fall är bristande för Barometern så fortsätter respondenterna att läsa och prenumerera. Utifrån detta drar vi slutsatsen att förtroendet för Barometern inte är ett behov hos deras läsare. Vi har i vår analys kommit fram till att kvalité är viktigt för Barometerns läsare. Dock anser vissa av respondenterna att det finns många brister i denna kvalité men trots detta fortsätter de läsa tidnigen. Detta anser vi delvis bero på att det inte finns något alternativ till Barometern som uppfyller detta behov på ett bättre sätt och som även fyller resten av respondenternas behov. Vi drar även slutsatsen att andra behov än kvalité väger tyngre. Vi drar utifrån vår analys slutsatsen att kvalité är ett behov hos Barometerns läsare som de inte får uppfyllt av tidningen.
Interaktivitet innebär att användaren ska ha möjlighet att vara delaktig i medierna. Majoriteten av respondenterna menar att det finns goda möjligheter att komma till tals i Barometern vilket de även anser är viktig. Detta innebär att det finns ett behov av interaktivitet och att detta blir tillfredsställt av Barometern. Vi har dock sett vissa brister
på interaktiviteten. Allt material finns inte på hemsidan vilket leder till att det inte går att dela allt material de läser i papperstidningen på exempelvis Facebook. Vissa av respondenterna saknar även att det finns en interaktivitet med redaktionen på andra plattformar än Barometerns hemsida, exempelvis sociala medier. Vi drar därmed slutsatsen att användarna har ett behov av interaktivitet men att det inte krävs mycket av Barometern för att detta behov ska tillfredsställas.
5.2 Sammanfattning
Berelson (1949) menar att människor använder medier på två olika sätt;; rationellt och irrationellt. Vi har ur vår analys dragit slutsatsen att Barometerns läsare använder tidningen på båda dessa sätt. Detta är intressant då Berelsons forskning utfördes för över 60 år sedan men att användarna använder tidningen på liknande sätt idag som då. Precis som McQuail, (2010) redogör för, i expectancy-value-teorin, så skiljer vi mellan behov Barometerns läsare söker tillfredsställelse för och behov de faktiskt får tillfredsställda. Vår forskning har resulterat i att sökt tillfredsställelse och upplevd tillfredsställelse i princip överrensstämmer hos Barometern vilket innebär att deras läsare vill fortsätta läsa tidningen för att få dessa behov uppfyllda.
De behov som respondenterna vill få tillfredsställda av Barometern idag är behoven av lokala nyheter och information, samhällstillhörighet, interaktivitet, sociala relationer, kvalité och rutin. Behovet av lokala nyheter och information tillfredsställs idag genom en kontinuerlig konsumtion av det senaste som hänt lokalt men även det som är aktuellt i samhället. Genom att behovet av lokala nyheter tillfredställs så möjliggörs även att behovet av samhällstillhörighet tillfredsställs. Detta genom att tidningen rapporterar om det aktuella i samhället på ett sätt som läsarna kan förstå och ta till sig, vilket gör läsarna medvetna och därmed kan vara delaktiga i samhället. Behovet av sociala relationer tillfredsställs genom att tidningen erbjuder information om samhället som på olika sätt bidrar till samtalsämnen. Behovet av interaktivitet blir inte helt tillfredsställt men för att detta ska bli tillfredsställt ska tidningen erbjuda möjligheten för läsarna att
komma till tals och komma med konstruktiv kritik till tidningen. Användarna har ett starkt behov av rutin vilket tillfredsställs genom att tidningen utkommer regelbundet och vid samma tid varje dag samt att innehållet följer viss struktur. Användarnas behov av kvalité tillfredsställs i dagsläget inte av Barometern men genom att arbeta med detta och förbättra journalistiken i tidningen och även minska antalet fel så kan en lokal dagstidning även uppfylla detta behov.
Vi har kommit fram till att flera av dessa behov är relaterade till varandra och att vissa av dem inte kan tillfredsställas innan andra gör det. Vi ser att behovet av lokala nyheter och information är grundläggande och att det ingår i behovet av rutin. Tillfredsställs dessa öppnas möjligheten för social interaktion, samhällsdelaktighet och interaktion. Kvalitet är inte ett betydande behov och därför inte relaterat till de andra behoven på