Förutsättningar för förbrukarflexibilitet

Mätning och avräkning med en tillräcklig tidsupplösning är en grund-förutsättning för att kunderna ska kunna reagera på prissignaler eller andra faktorer t.ex. miljöpåverkan som kunden värderar. Utrullning av smarta mätare och introduktion av timmätning har av detta skäl ofta lyfts fram som en nyckelfråga vid introduktion av smarta elnät.

Av detta skäl redovisas här de insatser som hittills gjorts i Sverige för introduktion av smarta mätare och timmätning för alla kunder.

Smarta elnät gör det också lättare för kunden att få mer informa-tion om sin faktiska elförbrukning, möjlighet till kontroll över elför-brukningen, uppföljning av miljöpåverkan etc. Sedan väljer kunden

hur han eller hon vill hantera informationen – energieffektivisera, spara eller kanske investera i egenproducerad el.

6.4.1 Introduktion av månadsvis avläsning

Den 1 juli 2009 infördes månadsvis avläsning av elförbrukningen för alla kunder med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere. Re-formen genomfördes i två steg. Några år tidigare, den 1 juli 2006, in-fördes timvis mätning för uttagskunder med en huvudsäkring över-stigande 63 ampere.

Syftet med månadsvis avläsning var bl.a. att elanvändarna skulle få en bättre information om den egna elförbrukningen och mer direkt koppling mellan förbrukning och fakturering. Det skulle också med-föra en utveckling mot användning av fjärravlästa mätare och därmed underlätta avläsning med tätare intervall.

De investeringar som elnätsföretagen genomförde för att uppfylla lagkraven på månadsvis avläsning innebar att nästan alla elnätsföretag installerade en mer avancerad mätutrustning än vad som behövdes för att leva upp till lagkraven och som klarar såväl tvåvägskommu-nikation som registrering av elanvändarnas förbrukning per timme.

Mätsystem och system för datahantering är dock i många fall inte anpassade för timregistrering och timavräkning. För att utföra detta krävs ytterligare investeringar.

6.4.2 Timmätningsreformen

Den 1 oktober 2012 infördes möjligheten för en elanvändare, med en säkring om högst 63 ampere, att få timmätning utan att betala någon särskild merkostnad för detta.

I propositionen Timmätning för aktiva elkonsumenter (sidan 7)² lämnas en kortfattad redogörelse för motiven för införandet av tim-mätningsreformen bl.a. enligt följande. ”En övergång till timmätning bidrar till att uppfylla målsättningarna både när det gäller minskad energianvändning och minskade koldioxidutsläpp. En allt större andel vindkraftsproducerad el kommer att ställa större krav på systemet.

När elproduktionen blir svårare att förutse och reglera, blir frågan om utökad flexibilitet på efterfrågesidan allt viktigare. Viktigast är dock elkonsumentens ökade möjligheter att stärka sin ställning på

2 Regeringens proposition 2011/12:98: Timmätning för aktiva elkonsumenter.

elmarknaden och minska den egna elkostnaden. En möjlighet för elkonsumenten att ingå nya former av elavtal som förutsätter att för-brukningen mäts per timme innebär ett viktigt steg i den riktningen.

Den elkonsument som är beredd att anpassa sin förbrukning på ett sätt som närmare följer priset på elbörsen, bör ges den möjligheten utan att debiteras någon merkostnad för detta”.

Timmätningsreformen innebär att en elanvändare, med en säkring om högst 63 ampere, kan få timmätning av sin elförbrukning utan någon merkostnad för detta. En förutsättning är att elanvändaren har ett elavtal som kräver timmätning. Reformen utgår ifrån att elhandels-företagen erbjuder elanvändarna elavtal som förutsätter timmätning av elanvändarnas förbrukning. Fram till den 1 april 2013 har kunder som valt rörliga timavtal i avräkningen hanterats som dygnsvis tim-avräknade eller månadsvis schablontim-avräknade. Från den 1 april 2013 finns möjligheten att avräkna kunder som väljer rörliga timavtal månadsvis, baserat på timvärden.

6.4.3 Uppföljning av timmätningsreformen

Ei har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att kontinuerligt följa upp hur olika aktörer på elmarknaden har reagerat på reformen. De ska bl.a. undersöka vilka avtal som finns på marknaden som förut-sätter timmätning och hur många elkonsumenter som har gått över till timmätning.

En delrapport ”Uppföljning av timmätningsreformen”³ överläm-nades till Näringsdepartementet i april 2013. En sammanfattning ges nedan av denna uppföljning, som avser perioden 1 oktober 2012 till och med 28 februari 2013.

Få kunder har än så länge valt timavtal. Efter reformens införande har cirka 6 300 kunder, med en säkring om högst 63 ampere, rörligt timavtal. Av de kunder som har rörligt timavtal är det också en del som inte aktivt själva valt avtalet, då det finns elhandelsföretag som har fört över befintliga kunder med rörligt månadsavtal till rörligt timavtal.

Detta bör ställas i relation till kundaktiviteten under perioden och vilka kunder som potentiellt haft möjlighet att byta avtal. Sett till hur kunderna väljer avtal i dag så har 32 procent av kunderna rörligt av-tal, vilket motsvarar 1 450 000 kunder. Ei gör bedömningen att det

3 Energimarknadsinspektionen, 2013: Ei R2013:05: Uppföljning av timmätningsreformen – en delrapport.

i första hand är denna kategori av kunder som skulle övergå till rör-liga timavtal. Aktiviteten på marknaden har under perioden varit hög.

Cirka 800 000 kunder har bytt elhandelsföretag eller omförhandlat sitt nuvarande elavtal under perioden oktober 2012 till mars 2013.

Det är således en mycket liten andel av de aktiva kunderna som valt timavtal.

Under den undersökta perioden har prisnivån för rörliga avtal legat under eller på samma nivå som priserna för fasta avtal. Detta bör generellt ha gett kunderna incitament att välja rörliga avtal i och med att den undersökta perioden sträcker sig över vintermånaderna.

En förklaring kring det låga intresset för rörliga timavtal hos kun-derna kan vara att knappt hälften av alla elhandelsföretag erbjuder rörliga timavtal. Det krävs också en del insatser av kunden för att få information om avtalen. Än så länge redovisas inte heller rörliga tim-avtal på Elpriskollen eller de kommersiella prisjämförelsesajterna.

Det är i dag få företag som erbjuder utrustningar och kringtjänster för att underlätta anpassningen till rörliga timavtal. Om man som kund inte har tillgång till bra utrustning som underlättar användan-det av rörliga timavtal, är användan-det svårare att styra förbrukningen.

Av enkäten som Ei genomfört framgår att det efter timmätnings-reformens införande finns ett intresse från andra aktörer att komma in på marknaden för att erbjuda tjänster som underlättar för kun-den att påverka sin förbrukning. Det är dock för tidigt att säga hur incitamenten för kunderna har påverkats av detta intresse för mark-naden, eftersom många produkter och tjänster ännu inte har nått kunderna.

Ei konstaterar att analysen har genomförts under en kort tids-period i direkt anslutning till reformens införande, vilket gör att slut-sats och resultat bör tolkas med viss försiktighet, och det är inte möjligt att dra alltför långtgående slutsatser. En förändring kan dock följa av månadsvis timavräkning som infördes den 1 april. Avräk-ningsmodellen innebär en minskad risk för elhandelsföretagen och kan komma att påverka företagens agerande framöver och andelen som erbjuder rörliga timavtal mer aktivt kan komma att öka.