Förutsättningar för studierna

Tillräckliga förkunskaper

Figur 7. Studiernas framskridande

Majoriteten av alla tre årskurser uppgav att de haft tillräckliga förkunskaper för kurser de deltagit i (ettårsenkäten 84 %, treårsenkäten 78 % och femårsenkäten 88 %). Av tredje årets studerande var det 15 % som tyckte att de inte hade tillräckliga förkunskaper för kurser de deltagit i emedan första och femte årets studerande hade en lägre procent (9 % respektive 6 %) i ”upplevelsen av bristande för-kunskaper”. Det här är glädjande och tyder på att kursbeskrivningarna är informativa så att eventuella förkunskapskraven tydligt framgår. Genom att studerande till största delen upplever att studierna framskrider en önskad takt, medför det också en motivationshöjande faktor.

Studietekniken

En klar majoritet upplevde sig ha en passande studieteknik (ettårsenkäten 60 %, treårsenkäten 71 % och femårsenkäten 76 %) och upplevelsen av ändamålsenlig studieteknik verkar utvecklas under studietiden. Av första årets studerande var det 20 % som uppgav att de inte har passande studieteknik och nästan 1/5 (19 %) som in kunde bedöma om de har passande studieteknik för studierna. Nästan en femtedel av tredje årets studerande och lite mer än en tiondel (12 %) av femte årets studerande uppgav att de inte har för studierna passande studieteknik.

Studiernas framskridande Ta ställning till följande påståenden

1 3 5

Ja Nej ^{Kan inte} _bedöma Ja Nej ^{Kan inte} _bedöma Ja Nej ^{Kan inte} _bedöma Jag har haft tillräckliga förkunskaper

för kurserna jag deltagit i 83,8 9,1 7,1 78,1 15,3 6,6 87,6 6,2 5,3 Min studieteknik passar bra för

studierna 61,1 19,7 19,2 70,8 19,0 10,2 76,1 12,4 11,5

Jag känner glädje av att studera 75,3 13,1 11,6 72,3 14,6 13,1 81,4 8,8 9,7 Jag har hittills uppnått mina egna

målsättningar för läsåret 65,7 24,2 10,1 55,5 36,5 7,3 68,1 25,7 6,2

Studerandes kommentarer

En del av förstaåringarna verkar uppleva att de har bristande studieteknik samt dålig information om hur man borde lägga upp studierna inför de kurser de tar redan första året.

Glädje i studierna (alla högre än i fjol)

Över 70 % av samtliga studeranden uppgav att de kände glädje av att studera. De flesta av femte årets studerande uppgav att de kände glädje över att studera (81 %) och av första årets studerande uppgav

¾ (75 %) och av tredje årets studerande 72 % att det kände glädje över att studera.

Har uppnått sina egna målsättningar för läsåret & fördröjda studier

Första och femte årets studerande är de grupper där nästan 70 % (1:a året 66 % och 5:e året 68 %) upplevt att de uppnått sina egna målsättningar för läsåret. Motsvarande procent för tredje årets studerande är 56 %. När det gäller de studerande som svarat att de inte uppnått sina egna målsättningar för läsåret låg svarsprocenten på 24 % för första årets studerande, 37 % för tredje och 26 % för femte årets studerande. En aning oroväckande är att nästan hälften av tredje årets studerande inte når upp till sina egna studiemålsättningar för läsåret och någon entydig förklaring till detta går inte att vaska ut ur resultaten.

Orsakerna till fördröjda studier kan vara många. I de öppna svaren kan man skönja orsaker som handlar om en kanske för hög individuell ambitiös studieplanering, privata orsaker, hälsoskäl eller svacka i motivationen. Men många lyfter också fram orsaker som handlar om snävt kursutbud, kurser som ändrar tider med kort varsel, föreläsningskrockar och inhiberade kurser.

Fördröjda studier

- om studietakten varit långsammare än planerat, vad beror det på?

På frågan om fördröjda studier kunde studerande välja mellan följande påståenden om vad som fördröjt deras studier: För svåra kurser trots satsningar i tid, krav på språk som fördröjande faktor, förtroendeuppdrag/föreningsverksamhet, lönearbete, familje- eller hälsoskäl.

Av de olika fördröjande faktorerna uppgav 14 % av första årets studerande att hälsoskäl fördröjde studietakten. Lite över 10 % uppgav att lönearbete och kursernas svårighet trots satsningar i tid var fördröjande faktorer för studietakten.

En femtedel (20 %) av tredje årets studerande uppgav att trots satsningar i tid har kurserna varit för svåra vilket fördröjt deras studietakt. Studerandes olika livssituationer kom tydligt fram i svaren om studietakt. Andelen studeranden som upplevde att studietakten blev långsammare på grund av lönearbete ökade från årskurs till årskurs (13 %, 18 % och 31 %). På frågan om förtroendeuppdrag gör studietakten långsammare stod årskurs tre för det högsta procenttalet (24 %) men årskurs fem hade också ett nästan lika högt procenttal på denna fråga (22 %).

Krav på Språkkunskaper verkade i samtliga årskurser generellt inte upplevas som fördröjande faktorer för studietakten. Tittar man på svaren utifrån en indelning i vilket modersmål man har ser resultaten annorlunda ut.

Av första årets studerande med annat modersmål än svenska uppgav 50 % att kraven på kunskaper i svenska varit en fördröjande faktor för studietakten. Ett resultat som man kan förvänta sig att studerande med annat modersmål. Av det finskspråkiga första årets studerande uppgav 19 % och 17

% av tredje årets studerande att kraven på kunskaper i svenska fördröjde studietakten.

Svarsfördelning enligt modersmål

1 3 5

Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt Ja Nej Totalt

Finska 5 21 26 2 10 12 - 9 9

Svenska 0 170 170 1 124 125 - 103 103

Annat 1 1 2 - - - - 1 1

Antal svar 6 192 198 3 134 137 0 113 113

Figur 8. Kraven på kunskaper i svenska

4.1.1 Utvecklingsförslag

Studerandenas kommentarer (finns det andra saker som påverkat studiernas framskridande?) 1:a årets studerande

Första årets studerande beskriver svårigheten med att gestalta hur allt är uppbyggt samt svårigheter med att hitta rätt information, som en faktor som påverkat deras förmåga att vara på rätt ställe på rätt tid.

Studerandena önskade att kurser inte skulle krocka och vara fördelade på enstaka perioder. Kurserna kunde med fördel planeras in med en större spridning under läsåret. Man önskade också scheman som inte skulle komma upp alltför sent vilket ibland lett till svårigheter med planerandet av kursval.

3:e årets studerande

Tredje årets studerande nämner i huvudsak 4 huvudorsaker till studiernas dåliga framskridande. Kurser som krockar eller inte blir av, motivationsbrist, bristande skrivhandledning för kandidatavhandlingen samt struligheter med biämnesstudierna.

Kurser som krockar, flyttas eller inhiberas p.g.a. för få deltagare. För dåligt uppbyggda och opedagogiska kurser samt kurser med höga krav som inte motsvarar mängden erlagda studiepoäng nämndes. Många tog också upp motivationsbristen som påverkande orsak till studiernas framskridande. Bristande information om biämnesstudier, möjlighet att ta biämnet i önskad takt p.g.a.

att kurser ordnas så sällan var en faktor som några lyfte fram.

5:e årets studerande

Bland femte årets studerande kan man likaså skönja 4 olika huvudfaktorer som de upplevt att fördröjt studierna. Kurser som krockar, inhiberas eller går för sällan, bristande motivation, utbytesstudier samt

kursupplägg och utbildningsstrukturen. Deras upplevelse motsvarar långt samma upplevelse som tredje årets studerande har.

Studerandenas kommentarer (Kan ÅA göra något för att underlätta din studiesituation? Andra kommentarer om studiefärdigheter och studieförmåga)

Vad kunde ÅA göra för att underlätta studerandes studiesituation?

1:a årets studerande

Studerandena efterlyste tydlig information om när kurser infaller och att tiderna som uppgetts i MinPlan verkligen skulle stämma.

Föreläsare borde eftersträva samma tentanmälningssätt eftersom olika tillvägagångssätt förvirrar en del och leder till onödig resurs användning för studerandena då de ska hålla reda på de olika föreläsarnas krav på tentanmälningskutym. Tentdatum skulle också behöva koordineras så att de inte krockar med varandra. Vissa kursers dåliga balans mellan uppgifter och arbetsmängd har också påverkat studenters tidsplanering i negativ bemärkelse. Allt för få tenttillfällen upplevdes också bromsa studierna.

Man önskar en bättre och tydligare information om rekommenderade kurser. Detta skulle underlätta första årets studerande att planera sina studier och därmed hålla den förväntade studietakten. Man efterlyste också tydligare och konkretare vägledning och handledning i början av studierna samt information om studiestrukturen. Mera stöd åt första års studeranden och mera ”klassundervisning” i stället för nätundervisning och ensamma självstudier det första året, då man just flyttat till en ny stad och ännu inte hittat så många nya vänner, efterlystes.

Studerandena efterlyste ett vardagsrum att vistas i. Man önskade också ett studierum utan datorer där man kunde sitta i lugn och ro och läsa tillsammans med andra studerande. Därtill önskade man att studiekansliet i Åbo/Gripen skulle vara öppet på lunchen kl 12-13 så man kunde göra sina ärenden där då man har ledigt mellan föreläsningarna. Någon ville lära känna sina lärare bättre för att sedan våga be om hjälp. En del uppgav allmän motivationsbrist utan specifikation som orsak till fördröjda studier.

Av alla öppna svar kunde man också läsa om studerande som varit nöjda med den service de fått. Man har upplevt studierådgivare som mycket tjänstvilliga och vänligt bemötande när man behövde hjälp med sin studieplanering för nästa år. Det fanns också de som varit nöjda med servicen och som upplevde att de själva orsakat stress genom att ta kurser i egen fritt vald ordning. Någon utryckte det som en bra sak att studietakten är fri vilket ger en möjligheter att själv välja den mängd kurser som passar en själv och att det vid problemsituationer nog finns en mängd olika människor man vid behov kan kontakta för att få hjälp med sin situation.

önskade att skulle utvecklas. Klara riktlinjer och krav efterlystes så man inte skulle behöva vara

”tankeläsare”! Mera information om vad som krävs på kandidat nivå för att kunna gå vidare till magisters nivå efterlystes. Men det fanns också åsikter om mera möjligheter till självstudier i form av e-tent, nätkurser mm eftersom kurser och tenter går på varandra och därmed gör studietakten långsammare.

5:e årets studerande

Femte årets studerande lyfta långt fram samma brister som tredje årets studerande. Brister i MinPlan och ändringar i kurser på kort varsel var något man önskade att ÅA kunde förbättra. Man efterlyste också mera engagerade föreläsare med bättre pedagogisk kompetens. Klarare lärandemål i kurserna i början så man kan orientera sig och styra in sin uppmärksamhet på förväntad inlärning nämndes.

Studierna kunde anpassas som helheter och innehålla mera arbetslivsorientering utan att pruta på den vetenskapliga nivån.

Inom vissa ämnen ville man utvidga egenlärares uppgift till att innehålla mera kontakt och vägledning och inte bara studieplans godkännande. Man ansåg också att förändringar i kursutbud (benämningar och innehåll) gör det svårt att veta vilka kurser man skall göra och vilka man redan har gjort. Kraven på studerandena varierar kraftigt för olika kurser vilket också ansågs beklagligt. Vissa kräver alldeles för mycket och andra förvånansvärt lite. Femte årets studerande efterlyste också bättre förutsättningar att studera på ”campus” (=mera läsesalsplatser). Någon svarade också att den upplever sig har blivit väl bemött och lösningar har funnits. En annan kommentar handlade om att man upplevde sin studiesituation som krävande nu som då, men att man klarar den ändå.

Man kan i de öppna svaren se att studerande är mycket olika och att de har olika behov. Individuella skillnader kan vara svåra att i alla lägen beakta men på de punkter man kan förtydliga och enhetliga undervisningen och kursutbudet och beakta studerandes åsikter och förslag torde lösningarna för att stöda studieframgången vara lätta att finna.