Informanterna ombads i början av intervjun beskriva vilka förväntningar och förhoppningar de hade på utvärderingen. Sammantaget är det en komplex bild som framträder i informanternas berättelser om förväntningar och förhopp-
53
ningar. Där å ena sidan förväntningar på utvärderingen och dess genomfö- rande är väldigt stora, men förhoppningen på framförallt implementeringen av utvärderingens resultat är väldigt låga.
Generellt så hoppas informanter från länsstyrelsen att utvärderingen ska visa att aktörerna inom U-Sam upplever att stödet från länsstyrelsen trots allt har varit tillfredsställande. Vidare finns det en allmän förhoppning hos infor- manterna om att utvärdering ska leda till utveckling av U-Sam och stärka framtida samverkan i länet. Informanterna hoppas även att utvärderingen ska visa att de arbetsprocesser som U-Sam har i grunden fungerar tillfredställande.
Jag upplever att det har varit bra samarbete och det har varit tydligt och det har varit strukturerat. Framför allt det. Det har varit en tydlig struktur. Så jag hoppas att utvärderingen kommer att visa att det är ett vinnande koncept. Jag hoppas faktiskt att den här utredningen ska leda till att vi stärker vår sam- verkan i länet. Att vi ser nyttan av att ha varandra.
Tankar om valet av utvärderare
Flera informanter ansåg att det var bra att länsstyrelsen valt att anlita en lokal extern utvärderare. Många informanter gav uttryck för att de ansåg att det var bra att det var just ett lärosäte (och inte en konsultfirma) som ombetts genom- föra utvärderingen. Många informanter uttalade även att de kände sig trygga med valet av utvärderare och att formen för genomförandet upplevdes positivt. Flera informanter påtalade också att det är intressant att utvärderaren även har medverkat i framtagandet av vägledning för utvärdering av inträffade händel- ser (MSB, 2019).
Jag tänker att det är positivt, att [utvärderingen genomförs på det] här viset i intervjuform […] Jag känner mig trygg med att [projektgruppen på MDH] håller i [utvärderingen] och sammanställer det här på ett bra sätt.
Flera informanter tar också upp att de tycker det viktigt att utvärderaren är extern eftersom de anser att det då är troligare att utvärderaren har förmåga att belysa saker som en intern utvärderare skulle välja att bortse ifrån och klargöra saker på ett nytt sätt eller från ett annat perspektiv.
Mina förväntningar på utvärderingen är att framförallt att utvärderingen ska vara oberoende. För jag har haft exempel på […] att man bara försöker […] vara alla till lags och kanske är lite för […] anpassningsbar och lyfter kanske inte på de tyngsta stenarna alla gånger, utan kör någon mellan-variant. […] Kanske också [att utvärderingen inte väljer att fokusera på] självklarheter utan på saker som […] vi själva faktiskt inte riktigt ser.
Det är ju det som är bra nu, att det faktiskt kommer en utredning utifrån. […] Det är ju guld värt tycker jag. Då har [länsstyrelsen] i alla fall tänkt till.
54
Ett bättre och effektivare arbete i framtiden
Flera informanter menar att de brister som framkommit i U-Sams hante- ringen av pandemin även finns i vardagen. Flera informanter påtalar att krävs det att samtliga aktörer bidrar om U-Sam ska utvecklas och de gemen- samt tar ansvar för att skapa ett bättre och effektivare arbete i framtiden.
Man kan inte dansa tango ensam […] Det är ju ett samspel […] Det är jätte- viktigt att vi övriga aktörer, som samspelar med länsstyrelsen, får del av re- kommendationerna [från utvärderingen] […] Jag kan tänka mig att det finns saker som dyker upp utifrån våra uppdrag. Att vi [kommunerna] också behöver vässa upp oss […] så att vi får en kraft tillsammans framåt.
Ett bättre och effektivare arbete tillsammans. […] Det handlar inte om att [det är] dem och vi. […] Ett [gemensamt] förbättringsarbete […] Vad kan vi lära oss av det här av den här utvärderingen? Att vi ska tänka eller arbeta tillsam- mans på ett annat sätt i framtiden.
Förväntningarna är väl faktiskt att det blir något vi kan ta till oss […] Så att vi ska kunna jobba en smidigare och effektivare […] Det handlar inte om att vi är dåliga på att hantera en kris […] Vi tar bra beslut och så. Men vägen till att ta beslutet kan ju göras lite enklare och lättare […].
Flera informanter, särskilt från kommunerna, men även inom länsstyrelsen och i regionen, understryker vikten av implementering av lärdomar från han- teringen av pandemin. En stor majoritet av informanterna anser att det är vik- tigt att utvärderingen leder till konkreta förslag på rekommendationer och pe- kar ut utvecklingsområden.
Informanterna uttrycker med viss skepticism en önskan om att länsstyrel- sen ska ta till sig av synpunkterna som lämnats av dem och att utvärderingen ska bidra till att det sker förändring i praktiken. Flera informanter ger dock uttryck för farhågan att så inte kommer ske.
Flera informanter berättar att deras erfarenheter från tidigare utvärderingar av såväl inträffade som övade händelser, är att de sällan leder till några kon- kreta förändringar. En informant säger att det är just frånvaro av implemente- ring av lärdomar som skapar mycket av den frustration som finns mellan olika aktörer, främst inom länet, men även mellan myndigheter på statlig, regional och lokal nivå.
Det är ju just implementeringen som är [förhoppningen]. […] Om [utvärde- ringen] bara hamnar i en bokhylla, så spelar det ingen roll […] Jag vet inte om alla personer i högre befattning kommer vara ödmjuka nog att ta åt sig av er utvärdering. […] Alltså de kommer inte att protestera [mot det som står i rapporten]. Det kommer bara inte att hända någonting.
55
Förhoppningen är […] att man faktiskt kan ta till sig saker […] Vi har haft utvärderingar från många övningar […] Vi gör utvädringar […] men vi lägger inte in det sen i det här lärandet efteråt. Det är det vi missar. […] Vi har fort- farande inte riktigt tagit till oss allting från utvärderingar [som gjorts av han- teringen av andra händelser].
[Förhoppningen är] att det inte bara blir [ytterligare] en till utvärdering, som säger det vi redan vet inte fungerar, men sen händer det inget mer av det. Det tror jag är det som står för den största frustrationen mellan kommunen och länsstyrelsen. Att vi aldrig kommer framåt!
Man hoppas att man ska ta synpunkterna till sig och att U-Sam utvecklas i positiv riktning. Det är förhoppningen.
Konkreta förslag på rekommendationer och utpekande av områden i behov av utveckling
Två områden pekas ut av informanterna som de hoppas utvärderingen ska bi- dra till att lösa. Det ena handlar om behovet av att klargöra länsstyrelsens roll, ansvar och mandat i olika typer av krissituationer så att det är tydligt för samtliga aktörer i U-Sam (se Förståelse för olika aktörers roller och man-
dat, s. 56 ff.)
[Det finns ett behov av att klargöra] vad länsstyrelsens roll är i olika typer av krissituationer? För det är ju så att länsstyrelsen ska ju vara en tillgång för oss andra aktörer. [Länsstyrelsen] ska ju vara någonting som ser till att ma- skineriet är välsmort.
Det andra området som informanterna hoppas utvärderingen ska bidra till att lösa handlar om att Länsstyrelsen och kommunerna behöver utveckla sin ar- betsrelation så de kan samverka på ett bättre sätt i framtiden. Flera informan- ter påtalar att det finns ansträngda förhållanden mellan en del aktörer i länet som tenderar att påverka samverkan inom U-Sam i stort och således den ge- mensamma krishanteringen (se Samarbetsklimatet, s. 72 ff.).
Först och främst är det samarbetet mellan Västerås stad och länsstyrelsen [som] på något sätt behöver [utvecklas.] […] [Så att de kan] förstå varandra [bättre]. Förståelsen för varandra har man inte idag. […] Antingen öva till- sammans eller på något sätt utbilda sig tillsammans.
Farhågor
I samband med att informanterna berättar om sina förväntningar och för- hoppningar på utvärderingen ger de också uttryck för sina farhågor både kring genomförandet och slutprodukten. Några informanter säger att de hop- pas att deras upplevelser och erfarenheter av hanteringen av pandemin ska få
56
komma fram oförskönat i ljuset, men att de är rädda att resultatet från utvär- deringen ska ändras och urvattnas samt att alla som deltagit i arbetet kanske inte vågar berätta om sina upplevelser.
Att [utvärderingen] inte tvättas utan att den försöker ge en ganska verklig be- skrivning av det som aktörerna tycker sig ha sett och inte blir en försköning eller redigering […]”Sådär kan de ju inte tycka. Det här ändrar vi till såhär.”