Förvaltningarnas förutsättningar 2015

I dokument Planeringsförutsättningar 2015 (sidor 50-60)

6. Vårdkonsumtion

9.7 Förvaltningarnas förutsättningar 2015

I detta avsnitt ger förvaltningarna sin syn på förutsättningarna inför 2015 års verksamhet. Ge-mensamt för alla förvaltningarna är behovet av en synkroniserad styr- och ledningsprocess, där de beskrivna planeringsförutsättningarna präglar inriktningen i landstingsplanen och där mål för verksamheterna/Regelbok för Hälsoval på ett tydligt sätt för den övergripande landstingsplanens inriktning vidare i konkreta mål och uppdrag för kommande verksamhetsår.

En stor och angelägen fråga är den framtida kompetensförsörjningen. Redan idag råder avsevärda problem med att rekrytera medarbetare inom flera verksamhetsområden och yrkesgrupper, fram-för allt läkare och tandläkare, till exempel är ca hälften av alla läkartjänster inom vuxenpsykiatrin vakanta. Dessa rekryteringssvårigheter kommer sannolikt inte att bli mindre i framtiden. En sam-ordnad långsiktig strategi för att lyckas behålla och nyrekrytera dessa yrkesgrupper är helt avgö-rande för framtidens hälso- och sjukvård i Landstinget Blekinge. Att inte kunna erbjuda Blekinges medborgare en modern diagnostik och behandling kan dessutom innebära en risk för såväl pati-ent- som personalflykt till andra vårdgivare.

Ett annat bekymmer som förvaltningarna lyfter är de krav på dokumentation, administration, samverkan och medverkan som successivt ökar via både lokala och nationella direktiv, vilket har medfört att tid för det direkta patientarbetet har minskat i allt större utsträckning.

Samtliga förvaltningar kommer på ett eller annat sätt att beröras av den nya Patientlagen som förväntas träda ikraft den 1 januari 2015. I avsnitt Styrning och ledning beskrivs de förändrade förutsättningarna mer i detalj.

Sida 51 av 80 Primärvården

Några av de utmaningar som primärvården står inför är en åldrande befolkning, ökad psykisk ohälsa och fler livsstilssjukdomar, vilka kommer att medföra ett större vårdbehov. Inför dessa utmaningar är det viktigt att tillgodose och uppmärksamma patientens totala vårdbehov. Förutom utmaningen kring en åldrande befolkning finns dessutom en politisk viljeinriktning att styra vår-den mot mer kostnadseffektiva vårdformer, med andra ord rätt vård på rätt vårdnivå. Detta kommer troligen att innebära en förskjutning från slutenvård till utökade primärvårdsinsatser, vilket ytterligare ökar kraven på primärvårdens verksamheter och resurser.

Ett arbete pågår i landstinget att se över primärvårdens uppdrag. Inom primärvården noteras att besöken minskar och övriga kontakttyper som t.ex. telefonkontakter ökar. Inom den somatiska vården menar man att primärvårdens bristande resurser leder till ökat tryck på sjukhusets mot-tagningar och akutmotmot-tagningar. För att kunna välja rätt åtgärder är det viktigt att göra en mer grundlig analys av besöksströmmar och vårdbehov. Under kommande planperiod kommer flerta-let vårdcentraler förnya sina avtal för Hälsoval i Blekinge.

Läkarbemanning

Läkarbemanning är en av de största utmaningarna för primärvården. Det pågår ett arbete i lands-tinget för att hitta nya rekryteringsvägar och attrahera nya medarbetare. En viktig faktor är att lyckas rekrytera specialister i allmänmedicin till vårdcentralerna.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Införandet av de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder kommer att innebära ett ökat tryck och större efterfrågan på primärvårdsinsatser de närmaste åren, då stora delar av riktlinjernas rekommenderade åtgärder och bör-krav ligger på primärvårdsnivå.

Den psykiska hälsan

Sedan flera år tillbaka har det i primärvården pågått flera satsningar för att möta den psykiska ohälsan, bland annat med medel från Rehabiliteringsgarantin. Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att erbjuda rehabiliteringsinsatser genom att stödja personer med ångest och depressioner, stress och smärta till att återgå i jobb, eller förbygga sjukskrivning. Primärvården har även satsat på en grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT).

Några av vårdcentralerna har anställt psykiatrisjuksköterskor med KBT-kompetens och på ung-domsmottagningarna har det anställts kuratorer för att möta den psykiska ohälsan bland unga För att öka tillgängligheten till psykoterapeutisk behandling samt erbjuda fler behandlingsalterna-tiv planerar ungdomsmottagningen att starta ett projekt med KBT-behandling via internet. För-hoppningen är denna behandlingsform är ett bra alternativ och kan genomföras i flera verksam-heter.

Primärvården har med stöd av Rehabiliteringsgarantin, anställt en psykiater under en tvåårspe-riod, för att se hur den kompetensen kan utgöra ett komplement i primärvårdens arbete för be-folkningens psykiska hälsa.

När det gäller satsning på barn och ungas psykiska ohälsa har SKL på flera olika sätt stötta lands-ting och kommun att utveckla en första linjens vård för barn och unga. Genom Socialstyrelsens tillgänglighetsmedel och med stöd från Barn- och ungdomspsykiatrin i Landstinget Blekinge har ett tvåårigt pilotprojekt startats upp i Ronneby kommun där en av vårdcentralerna är projektan-svarig. Två psykoterapeuter har projektanställt.

Syftet är ta fram en handlingsplan för hur vårdcentralerna kan ge första linjens vård för barn och ungdomar 0-18 år samt förebygga psykisk ohälsa och möta de barn, unga och vårdnadshavare som är i behov av tidiga insatser och skapa vägar för att vara lättillgängliga, samt ge rådgivning

Sida 52 av 80 och stöd både till ungdomar och föräldrar, men även gentemot personal på vårdcentralerna och elevvårdsteamen.

Barnhälsovård

I nedanstående punkter lyfts områden som kommer att vara viktiga för och påverka barnhälso-vården (BHV) de närmaste åren:

- Ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram – för en jämlik och kvalitativ BHV

Barnhälsovården är en viktig del i Sveriges folkhälsoarbete då den når näst intill alla för-skolebarn och dess familjer, är kostnadsfri och har en hög tillit hos befolkningen. Syftet är att främja barns hälsa och utveckling genom insatser som hälsoövervakning, hälsovägled-ning, vaccination och föräldrastöd. En jämlik hälso- och sjukvård på lika villkor för alla är en övergripande strategi i svensk hälsopolitik. Senare års studier visar att barnhälsovården i Sverige inte är jämlik och rättvis och att det finns stora geografiska skillnader i barnhäl-sovårdens utbud. Nationella riktlinjer har saknats vilket kan medföra att tillgången till barnhälsovårdens universella, selektiva och indikerade insatser kan variera, liksom att verksamhetens innehåll kan skilja sig åt avseende kvalitet och personalens kompetens.

Genom införande av nationella riktlinjer eftersträvas en jämlik hälso- och sjukvård grun-dad i vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen har tagit fram ett väglednings-dokument för barnhälsovård (2014) med syfte att ge kunskaps- och handläggningsstöd för yrkesverksamma i barnhälsvården, beslutsstöd för beslutsfattare, bidra till en mer jäm-lik barnhälsovård över landet samt att bidra till en evidensbaserad praktik inom barnhäl-sovården. Vidare har ett nytt nationellt barnhälsovårdsprogram tagits fram. Det nya pro-grammet förtydligar barnhälsovårdens breda verksamhet med universella och riktade in-satser på befolknings-, grupp- och individnivå. Programmet håller på att implementeras i Blekinge med information och utbildningsinsatser för att införas delvis hösten 2014 och till fullo 2015. Detta kommer innebära en del utmaningar resursmässigt för primärvården.

I dagsläget är det inte klart vad de riktade insatserna kommer innebära i omfattning.

- En datoriserad BHV-journal - för en säker BHV och säker uppföljning

I landstinget Blekinge används fortfarande pappersjournal för barnhälsovården. Samtliga landsting som har datasystemet Systeam cross har gått samman för en gemensam upp-handlingsprocess avseende en datoriserad BHV-journal. Ett system är utvalt och varje en-skilt landsting ska nu ta ställning till om, när och hur implementeringen ska ske lokalt. En förhoppning är att utbildningsinsatser m.m. kan ske i slutet av 2015 och införandet janu-ari 2016. Detta kommer att innebära utmaningar resursmässigt för Landstinget Blekinge.

- Nya vaccinationer

Nya vaccinationer är på gång in i barnhälsovårdsprogrammet och först ut är Hepatit B till alla barn (nu ges det bara till barn som tillhör riskgrupp). Sannolikt kommer detta införas 2015. Andra vacciner på väg in dröjer nog ytterligare ett par år.

Vården av äldre

Nationellt finns en överenskommelse mellan regeringen och SKL ”Sammanhållen vård och om-sorg om de mest sjuka äldre”. Den innebär att kraven höjs på samarbetet mellan kommun och landsting. I Landstinget Blekinge deltar primärvården i ett flertal utvecklingsarbeten och utbild-ningar inom områden.

Rehabilitering

Primärvården ska ansvara för tidiga och allsidiga rehabiliteringsinsatser som medverkar till en sammanhållen sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess kring individen. Utvecklingsarbetet med

Sida 53 av 80 att komplettera vårdenheternas åtagande avseende multimodal rehabilitering (MMR) och behand-ling för patienter i arbetsför ålder (16-67 år) som haft långvarig smärta, (MMR)fortsätter under 2014. Vårdcentralerna ska aktivt medverka till att patienten erhåller sjukgymnastisk och arbetste-rapeutisk bedömning, utredning och behandling samt psykologisk behandling och samtalsstöd.

Folktandvården Barntandvård – folkhälsa

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Blekinge är sämre än nationellt genomsnitt även om för-bättringar har setts i vissa åldergrupper de senaste åren. Precis som allmän hälsa finns ett tydligt samband mellan tandhälsa och socioekonomiska faktorer. Av den anledningen har Folktandvår-den under 2013 genomfört en geografisk kartläggning av tandhälsan för i Blekinge folkbokförda barn och ungdomar 3-19 år. Epidemiologisk tandhälsostatistik och socioekonomiska faktorer har analyserats. Arbetet visar att det är 25 procents högre risk att utveckla karies i vissa områden i länet. Cirka 15 procent av länets befolkning bor i dessa riskområden. Målet är att Folktandvården skall kunna styra mer resurser till områden där risken för att utveckla karies är högre och därmed mer resurser till de kliniker som arbetar i dessa områden.

Sedan några år tillbaka implementerades skolinformation med fluorsköljning i särskilt utvalda årskurser. Skolinformation med fluorsköljning är en viktig del såväl ur individuellt profylaktisk hänseende som populationsmässigt. Att kombinera kost- och munhygieninformation med flu-orsköljning är ur forskningssynpunkt det mest optimala sättet att påverka tandhälsan i en grupp.

Folktandvården i Blekinge i samarbete med samtliga kommuner måste bli bättre på att erbjuda denna service till alla de barn och ungdomar som har rätt till detta. Här har även skolorna ett an-svar när det gäller att avsätta tid för att detta ska kunna genomföras.

Konkurrens om patienter och personal

För Folktandvården kommer den stora utmaningen att bli att kunna behålla personal och patien-ter. Det kommer att bli en stor utmaning att kunna rekrytera personal när de stora pensionsav-gångarna kommer, framförallt inom tandsköterskekåren, där hälften kommer att gå i pension inom en tioårsperiod. Folktandvårdens ekonomiska möjligheter och kommande resultat är helt beroende av tillgång på både personal och patienter. Folktandvården har under de senaste åren haft problem med att kunna tillsätta vakanta tandläkartjänster (vakanser), både inom allmän- och specialisttandvården. Mot slutet av 2012 och i början av 2013 vände denna trend. Från att ha ingen eller någon enstaka sökande till vakanta tjänster, är det nu i genomsnitt 15-20 sökande per tjänst, vilket har inneburit att inför 2014 var i stort sett alla vakanta tjänster tillsatta.

Folktandvården påverkas även av personalsituationen inom privattandvården i Blekinge. Vid pensionering av personal inom privattandvården finns alltid en risk att dessa kategorier rekryteras från Folktandvården. Därför är det oerhört viktigt att fortsätta att vara en attraktiv arbetsgivare, erbjuda utvecklingsmöjligheter, friskvård och bra arbetsmiljö både vad gäller arbetstider, arbets-miljö och modern utrustning.

Om inte Folktandvården på sikt lyckas att behålla och nyrekrytera tandläkare är detta den största risken som framöver påverkar både tillgängligheten för våra patienter och det ekonomiska resul-tatet. Om bristen på tandläkare blir bestående kan inte det antalet vuxna patienter som nu erbjuds vård framöver få detta. Konsekvensen blir för låga intäkter och därmed uppnås inte kostnads-täckning för fasta kostnader, vilket innebär att folktandvårdsverksamheten kommer att drivas med underskott.

Konkurrensneutrala villkor för att bedriva tandvård

Genom åren har Folktandvården haft svårt att konkurrera på lika villkor med privata vårdgivare, som till exempel när det gäller att kunna erbjuda attraktiva personalförmåner samt möjligheten att äga sitt resultat för att långsiktigt kunna planera verksamheten.

Sida 54 av 80 Statskontorets krav på transparens- och särredovisning av landstingens folktandvårdsverksamhet samt att folktandvårdsverksamheten ska kunna bedrivas under konkurrensneutrala villkor, med möjlighet att äga och förfoga över resurser med hög grad av självbestämmande, innebär en rad möjligheter som positivt påverkar Folktandvårdens möjlighet att utveckla och bedriva verksam-heten effektivt. Med en hög grad av självbestämmande kan Folktandvården inom kritiskt viktiga områden fatta de beslut som omständigheterna kräver. Sådana områden är till exempel tillsättning och lönesättning av personal samt konkurrensmässiga personalvårdande förmåner såsom t.ex.

friskvård, kompetensutveckling och arbetstidsmodeller och innebär samma grad av ansvars- och befogenhetsnivå som privata vårdgivare har. Från och med 2014 har Folktandvården en egen balansräkning, vilket kommer att ge förutsättningar för att långsiktigt kunna planera ekonomin när det gäller investeringar och i övrigt långsiktig verksamhetsutveckling. Detta är en del av de förutsättningar som måste gälla för att det ska vara möjligt att verka under konkurrensneutrala villkor.

Tillgänglighet

I takt med ett förbättrat rekryteringsläge har tillgängligheten till allmäntandvården förbättrats. Det är fortsatt viktigt att riskgruppering genomförs på alla patienter så att klinikerna kan planera och använda resurserna optimalt. Även inom specialisttandvården har tillgängligheten förbättrats tack vare att fler vakanta tjänster kunnat tillsättas. Väntetiden är dock fortfarande lång inom framför allt käkkirurgi (oprioriterade), ortodonti och protetik.

Från och med 1 januari började den nya ledningsorganisationen för specialisttandvården att gälla.

Omorganisationen kommer att innebära en rad samordningsvinster, vilket är en fördel för både ekonomin och patienttillgängligheten. Som exempel kan nämnas samordnad remisshantering och gemensam kölista för vissa behandlingar, effektivare patientgenomströmning i vårdprocesserna så patientens resa genom specialisttandvården går smidigare, kortare väntetider mellan respektive specialists delbehandlingar, effektivare administration, samordning av inköp samt effektivare per-sonalplanering. Detta kommer att innebära att Blekinge får en attraktiv specialisttandvård med korta beslutsvägar, bra samarbete mellan specialiteterna samt med omgivande landsting, som i slutändan gagnar patienten.

Frisktandvård

Efter att ha infört frisktandvård enligt nationell modell under 2011 kommer Folktandvården att fortsätta med att sprida information om denna betalnings- och vårdmodell bland Blekinges be-folkning. Det är viktigt att information om detta påbörjas redan i de senare tonåren, då det visar sig att ca 30 procent av de patienter som lämnar den fria organiserade barn- och ungdomstand-vården helt avstår från tandvård efter 19 års ålder. Frisktandvårdskonceptet är numera öppet för alla åldersgrupper och är i sig både ekonomiskt fördelaktigt och bra ur folkhälsosynpunkt. Mo-dellen är ett incitament för den enskilde patienten att sköta sina tänder för att hamna i så låg risk-grupp som möjligt och därmed hålla sina kostnader nere. Kan Folktandvården få genomslag med denna information för våra nuvarande och presumtiva patienter, kommer detta att innebära mindre vårdinsatser per patient och därmed större möjligheter att öka tillgängligheten för övriga och nya patienter. Ju fler patienter som är riskgrupperade och vårdplanerade enligt denna modell desto lättare är det för Folktandvården att på ett bättre sätt planera framtida behov av tandvård hos befolkningen.

Psykiatri och habilitering

Befolkningens psykiska hälsa och unga vuxna

Den psykiska ohälsan är dagens och morgondagens stora utmaning. Sjukskrivning för psykisk ohälsa ligger högt i jämförelse med andra sjukskrivningsområden och har hög ökningstakt. Den

Sida 55 av 80 psykiska ohälsan får en allt större utbredning i Blekinge liksom i övriga Sverige. Särskilt märks detta bland unga människor. Detta faktum ställer krav på ökad uppmärksamhet att tidigt möta behovet av behandling av psykisk ohälsa på alla vårdnivåer. Tillströmningen av nya patienter är redan i nuläget stor till förvaltningens olika delar.

Inom vuxenpsykiatrin har antalet nybesök inom åldersgruppen 20-29 år ökat med 26 procent sedan år 2008 och utgör ca 30 procent av patienterna. Avsaknad av avgångsbetyg från årskurs nio/gymnasium, hög arbetslöshet och utanförskap är starkt bidragande orsaker till psykisk ohälsa.

Det krävs tidiga och omfattande insatser i samhället för att förebygga psykisk ohälsa och behov av psykiatrisk vård. Det är således viktigt att få till ett samarbete kring skolgång, arbete, sysselsätt-ning etc. för att begränsa risken för att de unga ska behöva bli patienter inom psykiatrin.

Fördjupade utredningar

Det ställs krav på alltfler fördjupande utredningar för vuxna, som psykiatrin med nuvarande re-surser inte kan genomföra inom rimlig tid.

Ansvar för nyanlända

Landstinget måste ha en beredskap om antalet nyanlända invandrare ökar betydligt. Detta påver-kar hela landstinget och inte bara psykiatri och habilitering.

Läkarförsörjningen

För att bibehålla kvaliteten i vården krävs att läkarsituationen förbättras. Förvaltningen har för närvarande flera hyrläkare, men ambitionen är att kunna rekrytera fast anställda läkare. Det råder framför allt brist på överläkare och brist på budget för ST-läkare.

Jämlik vård

Ett återkommande bekymmer för den psykiatriska heldygnsvården är den långa tiden (30 varda-gar) innan betalningsansvaret för kommunerna träder in gällande utskrivningsklara patienter.

Detta försvårar vårdflödet inom psykiatrin, går direkt ut över patienterna och kan inte betraktas som jämlik vård. Inom somatisk sjukvård gäller fem vardagar.

Psykisk och somatisk ohälsa ska jämställas i alla avseenden. Det ska finnas personal med adekvat kompetens och en vårdstruktur som främjar ett effektivt omhändertagande. Patienter med sam-sjuklighet i somatisk och psykisk sjukdom, får mindre tillgång till viktiga vårdåtgärder i den soma-tiska vården än personer utan psykisk sjukdom.

Nationella utredningar och lagar

Missbruksutredningens förslag antogs inte utan nuvarande ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna kommer att gälla även framöver, dvs. personer med beroendeproblematiksdia-gnos ska inte, som andra personer med diaberoendeproblematiksdia-gnoser, behandlas av landstinget. Samverkan mellan landstinget och kommunerna ska regleras i avtal. Genom en förändring i Hälso- och sjukvårdsla-gen den 1 juli 2013 fick landstinget ett tydligare ansvar för att också ge vård, behandling och stöd åt personer med missbruk eller beroende av läkemedel respektive dopningsmedel.

Det är viktigt att ha beredskap för en ny tvångsvårdslagstiftning som i dagsläget ligger på is. Psy-kiatrilagsutredningens förslag som kom i juni månad 2012, innebär dels en helt ny lag om psy-kiatrisk tvångsvård med nya intagningskriterier, dels förslag om straffpåföljd för psykiskt sjuka lagöverträdare. Psykiskt sjuka lagöverträdare döms idag till rättspsykiatrisk vård. Utredningen förordar att psykiskt sjuka lagöverträdare ska dömas till fängelse. Utifrån behov av psykiatrisk vård under fängelsestraffet så ska vård beredas inom psykiatrin. Om utredningens förslag går igenom kan det innebära en ökad belastning, ökade säkerhetskrav och lokalmässiga förändringar för landstingets psykiatri.

Sida 56 av 80 Ansvarsfördelning mellan psykiatri och somatik

Sommaren 2012 gjordes en överenskommelse mellan psykiatri och somatik gällande

omhändertagande av patienter med behandlingskrävande kombinerad somatisk och psykiatrisk sjukdomsbild, som säger att patienter, efter gemensamt beslut på läkarnivå, ska behandlas inom den verksamhet där patientens huvuddiagnos hör hemma. Grundtesen är att undvika omflyttning av patienten i största möjliga utsträckning.

Blekingesjukhuset

Utifrån den specialiserade somatiska vårdens horisont kan ett antal faktorer urskiljas som kom-mer att påverka landstinget i allt större utsträckning i framtiden. Det är faktorer som måste tas hänsyn till vid organisationen av framtidens vård och samarbetet med andra aktörer, såsom pri-märvården och kommunerna. Blekingesjukhuset står inför ett antal utmaningar 2015 och framåt.

Rekryteringsbehov

Blekingesjukhuset har ett fortsatt rekryteringsbehov av specialistläkare, specialistsjuksköterskor och inom kort undersköterskor. Det finns ett behov av att lönemässigt vara konkurrenskraftig i förhållande till större regioner, vilket framför allt gäller på överläkarsidan och även för vissa pa-ramedicinska grupper som har bättre utkomstmöjligheter på nära håll.

Investeringsbehov

Det föreligger ett avsevärt investeringsbehov inom strategiskt viktiga verksamhetsområden såsom

Det föreligger ett avsevärt investeringsbehov inom strategiskt viktiga verksamhetsområden såsom

I dokument Planeringsförutsättningar 2015 (sidor 50-60)