F ÖRKLARING AV VARIABLER

4.2.1 Regressionen

Processen med att skapa regressionen med syfte att besvara frågeställningen togs fram genom att flera variabler ingick i datamaterialet från start för att successivt testa fram den bästa möjliga modellen. Under korrelationsmatrisen i senare del av rapporten framgår alla variabler. För att förenkla läsningen presenteras här den slutgiltiga modellen så att dess variabler kan förklaras. Den slutgiltiga modellen som används för att besvara den första frågeställningen lyder enligt följande:

Indexerad kurs = 𝛽0 + 𝛽1 Investmentbolag + 𝛽2 BNP + 𝛽3 Bolagsskatt + 𝛽4 Reporänta + 𝛽5 𝐵𝑒𝑡𝑎𝑣ä𝑟𝑑𝑒

4.2.2 Variabeln kurs

Variabeln kurs består av investmentbolagen och fondernas aktie- och NAV-kurs. Ett problem med detta är att företagen har olika mängd aktier utestående samt att alla fonder och investmentbolag som studien innefattar startade eller börsnoterades inte samtidigt och inte till samma kurs, vilket leder till att det inte går att jämföra dem sinsemellan utan vidare justering. För att göra en jämförelse av utvecklingen hos investmentbolagen och sverigefonderna indexeras alla tillgångsslag med 100 som bas år 1999. Det gör att det blir möjligt att jämföra mellan olika typer av aktier och fonder. Kurs är den beroende variabeln i modellen. Bilden nedan visar den indexerade kursen över hela tidsperioden för var och en av investmentbolagen samt fonderna.

Fig. 9, indexerade kurser per identitet

4.2.3 Variabeln bruttonationalprodukt

Bruttonationalprodukt eller BNP är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. Det kan förklaras som värdet av total konsumtion av varor och tjänster, bruttoinvesteringar samt export minus import. Enligt ekonomisk teori är BNP högst relevant vid jämförelse av historisk avkastning mellan olika tillgångsslag.

Anledningen till detta är för att om ett lands, i det här fallet Sveriges BNP ökar mellan två år innebär detta med andra ord att den ekonomiska aktiviteten i Sverige har ökat gentemot föregående år. Ökar den ekonomiska aktiviteten för ett helt land indikerar det tydligt att marknaden går bättre eftersom företag i Sverige säljer mer, investerar mer och lite slarvigt förklarat tjänar mer pengar i genomsnitt.

Om BNP inte finns med i en regression som försöker förklara historisk avkastning betyder det att regressionen kommer att visa BNP-tillväxt som avkastning i tillgångsslaget och därmed krävs det att regressionsmodellen kontrollerar för landet, i detta fall Sveriges bruttonationalprodukt.

Datamaterialet sträcker sig över 20 år där två konjunkturcykler passerat vilket medför stora fluktuationer i BNP vilket ytterligare talar för att modellen bör kontrollera för BNP. BNP är en oberoende variabel. Diagrammet nedan visar Sveriges nominella BNP i miljarder kronor under mätperioden, 1999 till 2018.

Fig. 10, Sveriges nominella BNP mellan år 1999 - 2018

4.2.4 Variabeln betavärde

Betavärdet beskriver hur ett tillgångsslag svänger gentemot börsen, som ses som ett jämförelseindex för alla tillgångar (Avanza, 2020). Betavärdet är således ett mått på risk.

Om en aktie eller en fonds betavärde antar värdet 1 innebär detta att tillgången följer index.

Ett betavärde över 1 betyder att tillgångsslaget har svängt mer än jämförelseindex och tvärtom om beta antar ett värde under 1. Betavärdet är därför med i modellen som en oberoende variabel då den kan tänkas vara en del i förklaringen av skillnaden mellan fonder

och investmentbolags kursutveckling, då den systematiska risken (beta) skiljer sig mellan de olika tillgångarna.

4.2.5 Variabeln bolagsskatt

Bolagsskatten är något som hittas från årsredovisningen på den sista raden innan årets resultat. Bolagsskatten uppgick till 28 procent till och med 2008, därefter sänkte regeringen Reinfeldt skatten till 26,3 procent och 2013 sänktes skatten ytterligare till 22 procent (Ekonomifakta, 2019). Eftersom skatten påverkar vinsten i stor utsträckning och vinster i sin tur påverkar företags kursutveckling förs argumentet att bolagsskatten ska medverka som oberoende variabel i modellen då en skattesänkning medför högre vinster vilket i sin tur medför högre pris per aktie.

Av denna anledning ska modellen kontrollera för bolagsskatt så att ingen eventuell historisk avkastning kommer från att regeringen sänkt skatten, eftersom detta inte har något med varken fonden, företaget eller förvaltaren i fråga att göra.

4.2.6 Variabeln reporänta

Reporäntan är räntan som riksbanken sätter, det vill säga räntan som affärsbankerna får låna pengar till. Denna påverkar i allra högsta grad affärsbankernas ränta som företag får låna pengar till. Reporäntan påverkar alltså vilka investeringar som företagen kan göra. Galí och Gambetti (2015) visade till exempel att en penningpolitisk kontraktion påverkar aktiemarknaden negativt på kort sikt.

På grund av detta kan reporäntan ses som en samlingsränta för hur ränteklimatet i ett land är. Priset företag får låna pengar till påverkar tillväxt i företagen och därmed aktieprisernas utveckling. Av denna anledning finns reporäntan med i regressionsmodellen som skapas i studien. Bilden nedan visar reporäntan under perioden 1999 till och med 2018.

Fig. 11, Sveriges reporänta 1999–2018

4.2.7 Variabeln sharpekvot

Sharpekvoten är som nämnt under tidigare forskning ett sätt att mäta olika portföljer sinsemellan. Med Sharpekvoten mäts en portföljs avkastning, utöver den riskfria räntan, i relation till den risk man tagit. Den risk man tagit definieras som investeringens volatilitet, som betyder prisrörligheten i portföljen. Enkelt beskrivet betyder volatilitet hur mycket priset på den finansiella tillgången (i detta fall portföljen i fråga) svänger eller varierar. Ju mer portföljens värde rör sig upp och ner, desto högre volatilitet har tillgången.

Desto högre sharpekvot, desto bättre har portföljen presterat. Förenklat kan man säga att Sharpekvoten visar hur mycket avkastning man skapar, per enhet risk man exponerar sig emot. I studien nyttjas sharpekvoten som en variabel för att besvara den andra frågeställningen och sharpekvot är därmed inte med i regressionsmodellen men med i studien för att besvara den andra frågeställningen.

Som nämnt under kapitel 3.3 på sidan 13 så är Sharpe (1994) noggrann med att påpeka att Sharpekvoten blir bättre desto kortare tidsperiod den mäts över. Det ideella för en studie som den som genomförs vore att ta sharpekvoten för varje dag i 20 år för att sedan slå ihop det till ett genomsnitt. Eftersom varken den typen av data eller tid finns tillgänglig har i studien en glidande sharpekvot används. Sharpekvoten är genomsnittet av månadsvis sharpekvot under tre år för respektive sverigefond samt investmentbolag.

Att sharpekvoten är glidande innebär att tidshorisonten ständigt förskjuts framåt i tiden i och med att tiden går.

4.2.8 Variabeln KPI

KPI står för konsumentprisindex och är ett jämförelsetal som mäter den generella prisnivån i Sverige. SCB samlar varje månad in prisuppgifter gällande ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. Priserna sammanställs sedan för att göra en uppskattning av den genomsnittliga prisutvecklingen, vilket kallas konsumentprisindex (KPI) (SCB, 2019).

Riksbanken har ett uttalat mål om att nå en inflation om två procent, vilket i praktiken innebär att 100 kronor idag är 98 kronor om ett år. Eftersom inflationen är omkring en till två procent betyder detta att om en kurs står oförändrad under tidsperioden ett år, sjunker indirekt kursen eftersom 100 kronor idag inte är 100 kronor om ett år. Den nominella kursen över tid visar därmed inte en utveckling som går att förlita sig på lika bra som om regressionsmodellen kontrollerar för inflationen, vilket regressionsmodellen gör genom att innehålla KPI som en oberoende variabel.

Riksbanken bytte år 2017 till att använda KPIF istället för KPI som inflationsmått, vilket framgår av SCB (2019). Eftersom riksbanken använt KPI under majoriteten av tidsperioden studien baserar sig på används KPI istället för KPIF i studien. Nedan framgår Sveriges KPI under den aktuella mätperioden.

Fig. 12, Sveriges KPI 1999–2018 (1999 = 100)