Faktorer som påverkar

Lärarna tar upp flera faktorer som påverkar möjligheten till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De faktorer som tas upp påverkar i positiv riktning när de är tillräckliga och gynnsamma och i negativ riktning när motsatta förhållanden gäller. Lärarna i studien tar främst upp att det behövs tid och en stödjande organisation för att möjliggöra en skola som svarar upp mot Skollagens formulering om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De tar även upp kollegornas betydelse för att kunna utveckla såväl sin egen yrkespraktik som skolans gemensamma praktik. Alla lärarna berättar om olika fortbildningssatsningar som de ser har bidragit till en utveckling av deras verksamhet på flera plan. Läromedel som har sin grund i både i vetenskap och beprövad erfarenhet är ytterligare en central faktor i en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet menar lärarna.

Strukturer

Tydlig organisation. Något som lärarna tar upp som viktigt i en skola på vetenskaplig grund

och beprövad erfarenhet är en tydlig organisation för att ta till sig ny kunskap som bidrar till en utveckling av verksamheten. Flera lärare tar upp rektors ansvar, men även förstelärarens roll när det gäller att driva utvecklingsfrågor på skolorna. Kristin är mer explicit i sina åsikter om vem som är ansvarig och betonar att det är rektors ansvar att skapa förutsättningar och bygga en organisation som stödjer utveckling:

60

- Ja, men jag tänker att det måste vara en ledningsfråga att man verkligen är medveten om detta och vill bygga sin skola utifrån det. för det är ju trots allt skolledningen som sätter ut riktningen, för så där behöver man nog börja. Det hjälper nog inte jättemycket att jag sitter och skriker att jag vill detta utan att man skapar förutsättningar för det.

Här ger Kristin uttryck för en uppfattning om att det är viktigt att ledningen sätter en tydlig riktning, men man kan också skönja ett visst missnöje med att det de facto inte finns någon sådan tydlighet. Kristin tar flera gånger upp att hon önskar ett mer strukturerat arbete kring utvecklingsfrågor. Emma däremot anser att de på hennes skola arbetar mycket med att utveckla verksamheten, men menar att de behöver ha en mer långsiktig organisation för olika projekt. Emma ger en bild av en skola som har mycket olika projekt på gång, vilket hon ser som positivt och nödvändigt. Hon ser dock ett behov av en mer tydligt långsiktig plan för utvecklingsarbetet. Hur denna plan bör utformas och vem som ska vara ansvarig framkommer inte, men mitt intryck är att Emma ser detta som ett gemensamt arbete på skolan. Detta synsätt kan jämföras med Kristins explicita uttryck om rektors betydelse för att sätta riktlinjer för skolans utvecklingsarbete.

Tid. En faktor som lärarna ser som av stor vikt är tiden. Camilla poängterar att det inte enbart

behövs tid till inläsning av texter utan även tid för reflektion, både egen och tillsammans med kollegor:

- Ja men tiden har vi pratat om och jag tror att man underskattar det. Man säger ja men då får ni en halvtimme att läsa det här men jag menar även tid för reflektion och då menar jag inte bara tid med kollegor utan jag menar egen reflektion för den tiden tror jag att man ibland behöver schemalägga att nu ska ni sitta och fundera läsa det här och fundera över det så tid är en jätteviktig faktor.

Camilla pekar här på flera sidor av behovet av tid och av citatet kan man utläsa en inställning att tidsfaktorn ibland behandlas lite för lättvindigt. Camilla poängterar att tidens betydelse behöver synliggöras och kanske till och med schemaläggas. Emma är inne på samma linje och menar om inte tid till läsning av pedagogisk litteratur avsätts av skolledning kan det lätt bli att endast en del av lärarna tar sig tid att läsa och sätta sig in i ny litteratur och forskningsrön. Lärarna lyfter främst tid till läsning och reflektion, men några lärare påtalar även att det behövs tid för det faktiska utvecklingsarbetet.

61

Kollegor

Kollegor som bidrar. Lärarna ger uttryck för att kollegorna har stor betydelse på olika sätt. Att

ha bra kollegor som kan ge stöd och råd framhålls av lärarna, men även vikten av att det i arbetslaget finns en kultur som bidrar till ett utvecklande arbetssätt. Leif poängterar att det är viktigt att det är ”högt i tak” så att alla kollegor får komma till tals och menar att det är genom diskussioner med kollegor som utveckling sker:

Fördelen är väl att vi har ett bra arbetsklimat, att det är ganska högt i tak, att alla får tycka olika för det är ju också viktigt så att det inte blir så att en grupp, kanske rektor på en del skolor, kanske det är lärare som som sätter stämningen som säger vad som är rätt och fel. Så det är ju en fördel vi har och det är ju så att man bibehåller det och en god arbetsmiljö.

I citatet förklarar Leif vikten av att ha ett öppet arbetsklimat där alla känner sig delaktiga i diskussioner och beslut. Flera lärare påtalar kollegor som viktig källa till inspiration och förbättring av verksamheten. Kollegorna finns också som ett stöd i svåra situationer, menar lärarna.

Kollegor som bromsar. Emma tar upp kollegornas betydelse, men visar på en något mer

nyanserad bild. Hon beskriver hur hon som relativt ny lärare ibland upplever att kollegor med längre erfarenhet inte har samma vilja att ta till sig ny forskning:

/…/ de kan nog bli knäckta på mig när jag kommer med någon ny forskning och säger att det här ska vi testa. De kanske vet att det inte funkar. De kanske har den erfarenheten. Så de hoppar ju inte på tåget lika snabbt som jag gör.

Här ser vi Emmas bild av kollegor som kanske inte alltid är lika snabba att vilja testa nya forskningsrön som Emma själv är. I fortsättningen av intervjun kan man skönja en viss frustration från Emmas sida över detta motstånd bland hennes kollegor. Hon resonerar vidare och kommer fram till att det i en arbetsgrupp kanske behövs både de som pushar och de som bromsar. Min tolkning är emellertid att Emma ibland ser att kollegor till viss del är ett hinder i en utveckling som hon ser som önskvärd. Även Kristin menar att det inte alltid är så enkelt att få gehör för sina idéer från kollegorna. I citatet nedan beskriver Kristin hur hon har försökt sprida ett formativt arbetssätt bland sina kollegor. På frågan om hela skolan arbetar med formativ bedömning svarar Kristin enligt följande:

62

- Nej, nej (skrattar lite), jag har nog med mig det för att jag har jobbat med det på tidigare skolor och tycker att det fungerar bra, men det är inget som har spridits här.

Här kan man ana en viss uppgivenhet från Kristins sida gentemot kollegor som inte är mottagliga för att prova ett pedagogiskt förhållningssätt som hon tycker är mycket effektivt. Hur förhållningssättet har diskuterats bland kollegorna kommer emellertid inte fram under intervjun.

Fortbildning

Lärarna tar upp olika fortbildningar, främst Skolverkets fortbildningar t.ex. Läslyftet och Matematiklyftet, som viktiga för en forskningsbasering av verksamheten. Alla lärare är positiva till denna form av utbildning, även om det är några lärare som ger uttryck för mindre lyckade genomföranden av utbildningsinsatser. Det är främst hur utbildningsinsatsen har organiserats som de har åsikter om, medan innehållet som sådant anses varit givande.

Förändrat arbetssätt. Flera av lärarna tar upp att utbildningar som de har deltagit i har

medverkat till att de har fått prova nya metoder som de ser som effektiva och som de använder sig av i undervisningen. Några lärare menar också att fortbildning kan bidra på ett mer övergripande sätt där läsning av texter och diskussioner med kollegor leder till en förändring av undervisningen, inte bara i form av nya metoder utan också på ett mer djupgående plan. I citatet uttrycker Leif följande:

- Nej, men alltså det jag har lärt mig mest om sådana saker är ju via skolans olika utbildningar exempelvis det här Läslyftet och Mattelyftet och det har varit rätt bra får jag ju säga. Det får man till sig lite och så ligger det i bakgrunden och så nya rön och effektiva metoder som är vetenskapligt prövade får man ju anta då att det mer ändrar sin undervisning. Kanske mer sällan som jag läser sånt i någon tidning själv hemma, kanske små grejer. /…/ det här Läslyftet är ju mer större tankesätt som man har under en längre tid i bakfickan eller i bakhuvudet.

Här ges en bild av vilka effekter Leif menar att fortbildningsinsatser kan ge. Längre fram i intervjun återkommer han till att just genomtänkta utbildningar utifrån upplevt behov på skolan är en viktig del i att möjliggöra en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Även Agneta tycker att såväl Läslyftet som Matematiklyftet har inneburit att hon och kollegorna har provat olika metoder och arbetssätt som är effektiva och som de sedan fortsätter använda.

63

Systematiskt förändringsarbete. Patrik resonerar kring skillnaden mellan att delta i en längre

fortbildningssatsning och att gå på enstaka föreläsningar och menar att även om föreläsningen är bra så blir det ofta att man bara plockar någon del. Han menar att det sedan är lätt att den nya kunskapen faller bort. Under en längre fortbildning blir den nya kunskapen mer införlivad i lärarens praktik fortsätter Patrik. Han hävdar också att när fler lärare deltar och bearbetar innehållet tillsammans bidrar det på ett annat sätt till en utveckling av skolan. Detta ger även flera andra lärare uttryck för och Agneta beskriver hur hennes arbetslag systematiskt arbetat med att utveckla verksamheten:

- Ja, då sitter du ju i din arbetsgrupp som ju är lite vidare än din årskursgrupp som du jobbar och planerar i och så utgår man från samma som alla har läst och då diskuterar man det och så får man uppgifter där man prövar och testar i klassen och då utvärderar man vad man gjort. Just de pedagogiska diskussionerna man har, det tycker jag är jättespännande och kul.

Erfarenhet och forskning. Camilla berättar om hur de på hennes förra skola arbetade på ett

systematiskt sätt för att förbättra verksamheten. De hade kontinuerliga fortbildningsinsatser som utgick från upplevda behov. Fortbildningarna innehöll en bred repertoar av aktiviteter:

/…/ när vi jobbade med kooperativt lärande på den skolan så var det också det här upplägget med filmer, texter, övningar och diskussioner och det var givande för man får ju båda delarna, erfarenheten och forskningen.

I citatet ovan beskriver Camilla vad hon upplevde som en relevant och givande fortbildning. Hon pekar på att fortbildningens upplägg bidrog både till en utveckling av den beprövade er- farenheten och en möjlighet att ta del av ny forskning. Min tolkning av citatet är att Camilla är väl insatt i problematiken med en utveckling av en forskningsbaserad skola. Hon berättar också i intervjun att hon själv vidareutbildar sig och att hon vid sidan om sitt lärarjobb deltar i en masterutbildning i pedagogiskt arbete. Hon menar att hon genom sina studier själv har funderat och fått insikt i denna fråga.

Det framkommer tydligt att lärarna till stor del uppskattar de utbildningsinsatser som görs och att de tycker att de bidrar till en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De utbildningar som lärarna berättar om har ett upplägg där forskning och ett vetenskapligt förhållningssätt berörs på ett i första hand implicit sätt. Det är emellertid ingen av lärarna som tar upp ett behov av en utbildning där ett vetenskapligt arbetssätt behandlas på ett explicit sätt.

64

Läromedel

Läromedel som trygghet. Läromedel i någon form är en viktig del i undervisningen, menar

lärarna i studien. Denna inställning bekräftas också under mina fältstudier. Lärarna påtalar att ett bra läromedel med tillhörande lärarhandledning är en viktig bas i en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De lärare som har arbetat länge inom skolan tar upp att det under en period var viktigt att som lärare visa på kreativitet genom att tillverka undervisningsmaterial själv. Att använda färdiga läromedel sågs som förlegat, menar lärarna. Nu är det emellertid mer självklart att ha ett läromedel att utgå ifrån, anser de deltagande lärarna och Leif ger uttryck för en åsikt i linje med den uppfattningen:

/…/ nu är jag väl mer sådär att läromedel är bra som en grund att utgå ifrån och då både att om det då är bra läromedel att det är lättarbetat och intressanta för eleverna då ger det en trygghet att jag vet att det finns i denna boken vet jag att det finns en grundstomme av det som behövs och så arbetar man utifrån den och så kryddar man med lite andra påhitt.

Agneta förklarar att hon ser läromedlet som en grund i undervisningen och menar vidare att det är viktigt att läromedlet stämmer överens med läroplanen. Hon säger emellertid att hon ofta plockar in annat också och känner sig inte styrd av läromedlet. Under mina fältstudier hos Agneta var det tydligt att läromedel användes som en stomme i undervisningen, men att Agneta även har en egen erfarenhetsbank att utgå ifrån. Utdraget nedan är hämtat från en mattelektion i halvklass:

Agneta inleder lektionen med att be eleverna om hjälp med att berätta om veckans matteläxa. Eleverna har sina läxböcker framför sig och en elev läser läxuppgiften som är en problemlösningsuppgift. Eleverna får sedan gå fram och lösa problemet. Agneta uppmanar eleverna att fundera över vilken typ av problem det är och flera elever räcker upp handen och vet att det är ”öppna utsagor” [vilket innebär att problemet har många olika lösningar, min anmärkning]. Agneta tar också upp begreppet ”hälften”. Alla eleverna får gå fram och redovisa sina svar. Det är ett tillåtande klimat och alla eleverna får positiv respons från Agneta. När alla elever har varit framme fortsätter Agneta att diskutera problemet med eleverna och avslutar med ett ”snyggt jobbat!”. Därefter är det dags för eleverna att ta fram matteböckerna. Agneta återkopplar till elevernas läxa genom att använda sig av det digitala hjälpmedlet som hör till mattematerialet. Hon visar en bild på projektorn och eleverna får lyssna till en berättelse som tar upp ett matteproblem som finns i boken. Agneta visar lösningen på tavlan och uppmanar eleverna att skriva av. Sedan får eleverna arbeta själva medan Agneta går runt och hjälper de elever som behöver stöd. Det är arbetsro och alla elever jobbar intensivt med sina uppgifter. Efter en stund är det en elev som undrar hur lång tid det är kvar på lektionen. Agneta ber då eleverna att lyssna och det blir en ”minilektion” om klockan där eleverna får en fem-minuters repetition om

65

klockan. Sedan återgår eleverna till sitt arbete i matteböckerna. Lektionen avslutas med att Agneta ger eleverna positiv respons och uppmuntran för ett bra arbete.

I utdraget ovan ser vi exempel på hur Agneta utgår från läromedel i undervisningen, men samtidigt är hon flexibel och plockar in andra uppgifter som t.ex. läxuppgifter. Agneta berättar vid en observju efter lektionen att läxuppgifterna inte tillhör mattebokens material utan de uppgifterna plockar Agneta och hennes kollegor från andra material. Under de dagar som jag besökte Agneta visar hon på en stor förmåga att ta tillvara elevernas frågor och tankar och hon använder sig ofta av små ”minilektioner” som i fallet ovan där hon går utanför lärobokens innehåll och använder sin egen erfarenhet som grund.

Vetenskapligt förankrade läromedel. Flera av lärarna ger uttryck för vikten av att läromedel

överensstämmer med läroplanen och de utgår också från att läromedlen är vetenskapligt förankrade. När jag ställer frågor om vetenskaplighet i läromedel så uppger lärarna att de tycker att det är viktigt att man kan lita på att läromedel har sin grund i vetenskap både till form och innehåll. Patrik resonerar i följande citat om läromedel:

- Ja, vi bytte nyligen mattebok och då vill man ju gärna kolla det för det jag tycker har saknats innan är ju det här med begrepps, att man lyfter fram begreppen och att man lyfter fram problemlösningen för de förmågorna kanske inte har funnits så mycket innan utan det kanske har varit mycket färdighetsträning alltså mycket mängd av annat som har lyfts fram så det finns alltså med utifrån läroplanen och annat som man vet.

- Ja så du menar att läromedel är en del av en skola på vetenskaplig grund? - Ja, det menar jag att det måste vara.

I citatet förklarar Patrik värdet av att läromedel överensstämmer med styrdokumenten och att de är vetenskapligt förankrade. Även Camilla är inne på samma linje och menar att man som lärare måste kunna lita på att läromedel är vetenskapligt granskade. Sara tänker att det finns en stor erfarenhet bland de som skriver läromedel och kommer fram till att ett bra läromedel även innehåller beprövad erfarenhet i bl.a. lärarhandledningar där det ofta finns tips och idéer om hur man presenterar och arbetar med ett specifikt undervisningsinnehåll.

66

Sammanfattning av resultat

Sammanfattningsvis framträder en bild av skolor där den vetenskaplig grunden och den beprövad erfarenheten finns med i lärares praktik i varierande grad och med olika tyngdpunkter i de två kunskapstraditionerna. Lärarna menar att Skollagens skrivning om en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet inte är något som klart uttalat diskuteras på deras respektive skolor, men ger uttryck för ett intresse för frågor kring en forskningsbaserad skola. Lärarna tolkar främst begreppet vetenskaplig grund utifrån vetenskap som innehåll. Genom intervjuerna och mina fältstudier får jag ta del av flera uttryck för vetenskap som innehåll. Lärarna visar på olika metoder som är forskningsbaserade, men lyfter även att faktainnehållet i undervisningen måste vara väl förankrat i vetenskap. Däremot är det inte lika självklart för lärarna att en vetenskaplig grund även innebär att ha ett vetenskapligt förhållningssätt som

form. Exempel på ett sådant förhållningssätt framkommer dock under intervjuerna där lärarna

ger flera exempel på hur de såväl har ett kritiskt förhållningssätt som ett systematiskt utvecklande arbetssätt i sin praktik.

Begreppet beprövad erfarenhet är relativt svårdefinierat menar flera lärare och en del tolkar begreppet som egen erfarenhet. Lärarna menar också att den beprövade erfarenheten har stor betydelse i verksamheten och framhåller att den ofta är lättare att ta till sig än forskningsbaserad kunskap. En bred bild framträder under studiens gång av betydelsen av lärares såväl egna er- farenhet som den beprövade erfarenheten.

De två kunskapstraditionerna, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, ska enligt Skollagen genomsyra hela verksamheten i en forskningsbaserad skola. I studien ger lärarna uttryck för en positiv syn på kunskap från forskning. Alla lärare ger exempel på nya forskningsrön och forskningsbaserade metoder som de använder sig av i sin praktik. Det kan dock kan skönjas att tyngdpunkten i lärares praktik är erfarenhetsgrundad. Skolans kontextuella faktorer verkar också spela in när det gäller på vilket sätt ny kunskap tar sig uttryck i lärares praktik.

De faktorer som lärarna främst pekar på för att möjliggöra en skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är att det finns en stödjande organisation där tiden är särskilt central. Kollegorna spelar också en viktig roll. Samtliga lärare poängterar utbildningsinsatsers betydelse och de beskrivs somviktiga för att utveckla verksamheten. Slutligen tas läromedels relevans upp och lärarna menar att ett väl utformat läromedel som är vetenskapligt förankrat utgör en viktig bas i deras undervisning.

67

Diskussion

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur ny kunskap från såväl forskning som