Faktorer som påverkat beteendet

Alla respondenter anser sig ha kontroll över kortsiktiga impulsköp. Hur detta förändrats över tid har uppfattats olika av respondenterna. Respondent D tycker att det ökat med åldern, medan respondent E tycker sig ha haft detta tankesättet redan under tonåren. Respondent D säger: “det är ju en inre kamp ibland som kan vara jättesvår att motstå, men jag tycker väl ändå att jag har kommit till en hyfsat bra punkt där jag verkligen ser till behovet”. De flesta av respondenterna anser inte att de använt sig av någon strategi för att hantera detta, exempelvis skulle respondent H aldrig låta kortsiktiga impulser påverka pensionssparandet. Respondent I känner att det är den personlighet som denne har och därför inte har svårt att stå emot impulser till att konsumera, detta är är i linje med vad respondent E säger.

Respondenterna fick möjlighet att svara om de tror att de kommer ha överskattat eller underskattat någon aspekt avseende pensionssparandet, om de exempelvis överskattat eller underskattat när de ska börja pensionsspara eller hur mycket som behöver sättas av. Flera respondenter (A, D, E och I) tycker det är svårt att i dagsläget fundera över om de underskattat eller överskattat något. Men både A och D har aningar om att de kan ha överskattat den summa som de tror kommer att fås ut. Även F och H har liknande tankar, medan respondent G känner sig istället ha sparat för mycket och säger följande:

“Kanske inte har fått full effekt på allting, bara för att man kanske har varit lite för försiktig. Man har sparat lite för mycket, satt av lite för mycket. Så det kanske inte är helt optimalt det heller.”

Respondent C tror sig varken ha överskattat eller underskattat någonting och tror sig få ut ungefär det som är planerat. Respondent I menar att det beror på vad som händer i framtiden, om det måste tas från sparande i förtid kommer respondenten önskat att denne pensionssparat mer och därmed ha underskattat hur mycket som

borde ha sparats. Men om inget oförutsett skulle hända framöver tror sig respondenten ha sparat tillräckligt. Både respondent C och I menar att det faktiska utfallet också beror på förändringar i pensionssystemet. Några av respondenterna (C, E, G och I) menar att det pensionssystemet som finns idag är mindre lönsamt än det som funnits tidigare, då avsättningar till pensionssparande tidigare var avdragsgilla.

5.5 Självkontroll

Alla respondenter tror att självkontroll har stor betydelse för pensionssparandet. Flera av respondenterna (C, D och I) tror att detta är ett problem på grund av att många är frestade av att göra andra saker och prioriterar detta istället. Respondent E och I tror istället att det beror på personligheten och om en individ planerar mycket. Respondent I beskriver det som följande:

“Man har svårt med impulskontrollen. Man upplever att det är viktigt att få tillfredsställelse här och nu för att ha en livskvalitet med resor, köpa ny bil, köpa ny soffa, köpa ny tv. Om man har ett annat perspektiv, att behålla en jämn standard, kommer man fokusera på att vara mer nöjd nu men med det man har, fast man har möjlighet att köpa det här andra [Exempelvis resor, bil, soffa, tv].”

Respondent A tycker sig inte ha problem med att överkonsumera, utan att det snarare är svårt att stå emot resor med sina barn. Två av respondenterna, B och E, som började spara tidigt anser sig haft en relativt god självkontroll hela tiden, men att den ökat något på senare tid. Detta känner respondent I igen sig i, trots att denna respondent börjat spara senare. Flera respondenter (A, C, D, F och G) uttrycker att de fått bättre självkontroll med tiden. G, som började spara tidigt, tror att detta främst beror på att individer vid yngre ålder tycker pensionen är långt fram i tiden och att den är svår att relatera till sig själv. Flera av respondenterna, bland annat A och C, menar att det beror på att en bildat familj och har fler än sig själv att ta hand om. Detta bidrar till att en blir mer eftertänksam med tiden, menar respondenterna

D och F. Respondent I menar dock att självkontrollen kan förändras i samband med hur den ekonomiska situationen ser ut, har individen just nu en god ekonomisk situation kan många tillåta sig själv att släppa på självkontrollen.

Återigen är det ingen av respondenterna som anser sig ha problem med att hantera kortsiktiga impulser, de menar att de tänker igenom köpet innan de konsumerar. Däremot är det flera som menar att andra saker prioriterats i livet och därför påverkas pensionssparandet negativt. Dock anser inte respondent B att denne låtit andra prioriteringar påverkat möjligheten att spara och tycker därför sig inte ha underskattat hur mycket som behöver avsättas heller. För respondent I har sparandet snarare blivit lidande av andra faktorer och inte på grund av underskattning. Flera respondenter, bland annat C och E, kan känna igen sig i att ha bortprioriterat och minskat utrymmet för pensionssparande genom att istället prioritera boende och barn. Trots minskat utrymme har E och dennes partner ändå sett till att alltid skapa sig möjligheten att pensionsspara något. Det tas även upp att prioriteringar kan bero på dagens konsumtionssamhälle, att många vill visa en bättre sida utåt genom att resa, äta ute på restaurang och renovera huset, vilket då i sin tur bidrar till att många inte har det faktiska utrymmet att spara. Detta är något som flera respondenter (B, D, E och F) påpekar.

För att öka graden av självkontroll använder sig respondenterna av olika knep, utan att de uttrycker det som att det är en typ av strategi. Respondenterna A och F ser till att först sätta av pengar för alla fasta kostnader. B har, sedan början av sparandet vid 18 års ålder, alltid pensionssparat minst 10 procent av inkomsten. Denne menar dock inte att konsumtionen har förändrats på grund av detta. Att upprätta flera olika konton för olika ändamål är något som har hjälpt några av respondenterna (C, G, H och I). Respondent G säger dock att denna strategi blivit mindre betydelsefull genom åren, samtidigt som självkontrollen ökade. Ett annat sätt att öka graden av självkontroll är att använda sig av en budget och föra över pengar som sedan inte får röras, detta är något som två av respondenterna, D och H, försöker göra. Även om respondent E också tycker att en budget är ett bra sätt att hålla koll på ekonomin, väljer denne istället att följa upp ekonomin i efterhand. Behovet av att använda sig

av knep för att öka självkontrollen har varierat över tid för respondent F. Denne använde sig av en budget vid en yngre ålder men inte i dagsläget.