Faktorer för revisionskvalitet

5.2.1.Faktorer enligt FRC

Respondenterna anser att faktorer för att skapa kvalitet är att lagar och regler följs av revisorn. Dessutom ska denne ha god utbildning samt erhålla verklighetstrogna utbildningar på revisionsbyrån för att utvecklas. Vidare för kvalitet i revisionen är det viktigt att revisorn använder de revisionstekniska verktyg som finns. I teorin framkommer att det är viktigt med en kvalitetsskapande kultur på revisionsbyrån där lagar och regler följs samt att det finns en respekt för etik och moral (FRC 2006). Vidare i teorin framkommer precis som i empirin att det är viktigt med utbildningar och att revisorn har erfarenhet för att erhålla den kompetens som krävs (FRC 2006) Respondent 5 menar att det dessutom är viktigt att revisorn får de material som krävs och i rätt tid från företaget som skall granskas. Vilket kan återkopplas till teorin där FRC (2006) menar att för kvalitetsskapandet är det viktigt att revisorn får de uppgifter som behövs i tid, vilket även gör att effektiviteten i revisionsprocessen förbättras.

Kreditgivarna ansåg att en speciellt viktig faktor för revisionskvalitet är att revisorn ser till sitt oberoende gentemot sin klient.

Respondent 1 och 6 anser att det är viktigt att de lagar och regler som finns kring revisionsberättelsen följs och att den utförs på rätt sätt. FRC (2006) menar att revisionsberättelsen är standardiserad och att det visat sig att det är vad majoriteten av intressenterna vill ha.

5.2.2.Storlek på revisionsbyrå

Det framgår av teorin att revisionsbyråns storlek påverkar kvaliteten positivt även då byråerna har samma tekniska förutsättningar. DeAngelo (1981) menar på att när en revisor börjar tjäna kvasi räntor får denne ett högre incitament att försöka hålla hög kvalitet. Eftersom en större byrå har mer att förlora på att inte rapportera fel, då de har en större kundkrets som kan börja misstro dem. Det fungerar då som en motivator för att revisorn ska hålla hög kvalitet och minska risken för fel.

respondenterna att de stora byråerna har en större total kompetens inom byrån. Respondent 3 menar att de stora byråerna har mer interna kontroller än vad de små har och kan då säkerställa att deras revision håller en hög kvalitet. Med tanke på hur mycket regler och direktiv ändras genom åren tror respondent 2, 3 och 6 att de små byråerna har det svårare att ta till sig och tillämpa denna nya information på samma sätt som de stora byråerna. Kvaliteten på större byråer bör vara högre då dessa lägger stora resurser på utbildning vilket enligt teorin är viktigt för kvaliteten eftersom personalens kunskaper och färdigheter ständigt bör utvecklas (FRC 2006). Respondent 3 tror att de stora byråerna kan knyta till sig bättre medarbetare då de kan tillhandahålla personalen med mycket utbildningar samtidigt som arbetssökande helst vill arbeta på de stora byråerna.

För respondent 1, 4 och 5 skiljer sig deras tankar mot övriga respondenter då de tror att mindre byråer kan vara bättre för mindre företag då de har lättare att skapa en god relation med sin klient. Som revisor kan det då bli lättare att kommunicera och det skapas en bättre närhet till klienten. De mindre bolagen är oftast mindre komplexa och behöver inte samma samlade kunskap för att utföra en revision med god kvalitet. Samtidigt hävdar respondent 6 att storlek på byrå egentligen inte figurerar som en presumtion för kvalitet utan det handlar om den enskilda revisorns förmåga att skapa kvalitet.

5.2.3.Längd på relationen och byrårotation

Majoriteten av respondenterna anser att en lång relation mellan byråer och klienter ökar sannolikheten för att en revision håller hög kvalitet, dessutom menade kreditgivarna att kvaliteten på deras egna analyser ökar i och med det. Eftersom revisorn samlar på sig erfarenhet från företaget och får en bättre förståelse för varje specifikt uppdrag. Respondent 1, 2 och 5 tror att den enda nyttan med byrårotation är att det stärker revisorns oberoende ställning och denne kan känna sig mer trygg. Daniels och Booker (2011) undersökte byrårotationens påverkan på kreditgivarnas uppfattning om oberoende och dess påverkan på revisionskvalitet. De kom fram till att byrårotation leder till att oberoendet stärks. Respondent 3 anser att byrårotation kommer missgynna företagen då revisionstjänsten kommer bli dyrare, eftersom revisorn måste lägga ner mycket mer tid de första åren. Dessa år fungerar som prövoår mellan revisor och klient. Det kan kopplas till teorin där Arruñada (1997) diskuterar att om det skulle införas byrårotation kommer kostnaderna för revisionen att öka, då revisorn måste sätta sig in i bolagen på nytt. Författaren menar

dessutom att konkurrensen mellan revisionsbyråerna kan komma att minska vilket leder till ökade revisionsarvoden, eftersom revisorns erfarenhet av företaget försvinner. Dock menar respondent 2 att byrårotations skulle kunna fungera för de stora företagen som då de har en bättre fungerande internkontroll över räkenskaperna.

Respondent 6 går till viss del emot övriga respondenter i denna fråga eftersom denne anser att byrårotation kan vara en god idé, då en kort relation gör att revisorn kommer in med ny energi och engagemang för att överträffa kundernas förväntningar, samt att en lång relation kan göra att revisorn kan bli lite för bekväm i sitt uppdrag.

5.2.4.Kan revisionskvalitet mätas?

Enligt teorin kan kvalitet mätas genom att titta på hur många anmälningar som kommer in mot revisorer. Där mängden anmälningar indikerar på hur hög revisionskvaliteten är (Francis 2004). Förutom det presenteras modeller som är till för att revisionsbyråer skall kunna se vilka faktorer som är viktiga och att de dessutom kan använda dessa modeller för att mäta kvaliteten. Dessa faktorer är beroende av varandra, och saknas eller är en faktor mindre utvecklat hos revisionsbyrån sjunker den totala kvaliteten. Det blir då även ett sätt att mäta kvalitet, genom att kontrollera dessa faktorer och hur väl de stämmer in på revisionsbyrån (Duff 2004).

Respondent 3 håller till viss del med resonemanget i teorin om att titta på rättsliga processer mot revisorer, dock med ändringen att inte dra paralleller till låg kvalitet om antalet anmälningar mot revisorer ökar. Eftersom många anmälningar kan sakna grund. Istället framställer respondent 3 att ett sätt att mäta kvaliteten i revisionen kan vara att titta på antalet fällande domar mot revisorer, där det i dessa fall är bevisat att revisorn brustit i sin kvalitet av revisonen. Respondent 1 och 2 är inne på liknande spår och hävdar att kvaliteten kan mätas genom revisionsbyråernas interna kontroller och revisorsnämndens granskningar. Om dessa granskningar kommer fram till att inga fel har begåtts har revisionen hållit hög kvalitet.

Ett annat sätt att mäta kvalitet i revisionen enligt teorin är att identifiera upplevda kvalitets gap inom revisonen, och att identifierandet av dessa gap är viktigt för att kunna hålla hög kvalitet. För att veta vad intressenter förväntar sig av revisonen och att modellen kan användas för att mäta hur hög kvalitet revisionen håller genom att se hur stora och hur många gap som finns (Duff 2004). Respondent 1, 2 och 6 är överens om att lösningen på förväntningsgapen är bra kommunikation och att det är viktigt för att få nöjda intressenter och för kvaliteten.

Respondent 3 menar att det inte går att förhindra dessa gap på grund av regler som revisorn lyder under. Ett exempel kan vara regeln om revisorns tystnadsplikt, vilket gör att en öppnare revision är omöjlig då revisorn inte får säga något om vad denne har hittat under revisionen. Även om banker säkerligen anser att det skulle göra att revisionen då håller högre kvalitet.

6. Slutsats

I kapitlet ges först en kort sammanfattning av analysen sedan följer ett resonemang kring om syftet med uppsatsen har uppnåtts.

Syftet med uppsatsen var att undersöka revisorers och kreditgivares syn på begreppet revisionskvalitet. Frågeställningarna utifrån detta var:

 Vad anser de att revisionskvalitet är?

 Vad anser de är drivande faktorer för revisionskvalitet?

 Anser de att revisionskvalitet kan mätas?

Respondenternas syn på begreppet kan sammanfattas genom en beskrivning av att revisionskvalitet är ett begrepp med många faktorer som ska samspela för att kvalitet skall skapas.

Mycket faller tillbaka på att revisorn ska vara en person som har hög kompetens, erfarenhet och god social förmåga där långa relationer kan skapas och därigenom även kvalitet. Det är även viktigt att revisorn använder de revisionstekniska verktyg som erbjuds, samt att de används på rätt sätt. Samtidigt som denne följer de lagar och ramverk som finns och ser till sitt oberoende gentemot kunden. Återkommande och verklighetstrogen utbildning gör att revisorerna behåller och utvecklar de kunskaper som de innehar, vilket är viktigt för kvaliteten.

Det som kreditgivarna främst framhöll som avgörande faktor, var vikten av att revisorn ser till att företagets bokslut är korrekta och att inga dolda fel finns. Då många och viktiga beslut inom bankerna baseras på ett företags bokslut. Byrårotation är något som respondenterna i stora drag inte anser vara bra då en revisors erfarenhet av företaget och branschen försvinner, vilket leder till sämre kvalitet och ökade kostnader för revisionen. Som nämnts ovan är långa relationer en viktig del och något som krävs vid skapandet av revisionskvalitet. Storlek på revisionsbyrå är som framgår av undersökningen en bidragande faktor till kvalitet i revisionen. Eftersom de har stora resurser och stor total

Vid mätning av revisionskvalitet framkommer inte här någon entydig modell från undersökningen. Dock kan det sägas att revisionsbyråernas interna kontroller samt revisorsnämndens granskningar är de faktorer som nämnts mest frekvent bland respondenterna i undersökningen i syfte att kunna mäta om revisionen har hållit hög kvalitet eller ej.

6.1.

Slutligen vill vi nämna att samtliga respondenter framhåller att revisionskvalitet är ett begrepp som är intressant och viktigt i dagens läge. Det gör att avsaknaden av en gemensam definition kring vad revisionskvalitet är och hur det skapas känns stor. Dessutom antar vi att det i sin tur kan leda till olika förväntningar kring vad en högkvalitativ revision bör innehålla, vilket kan leda till missförstånd och problem.

Det är svårt att från undersökningen göra generaliseringar om de faktorer vi kommit fram till i vår undersökning är representativa för hela marknaden. Dock anser vi att respondenternas svar kan anses vara tillförlitliga och att detta är faktorer som är bidragande till kvaliteten i en revision. Då vi under hela undersökningen tänkt och arbetat för att undersökningen skall hålla hög validitet och tillförlitlighet.

Som kritik till vårt valda tillvägagångsätt kan sägas att användandet av enbart anteckningar gör att det inte blir lika mycket ögonkontakt med respondenten, samt att vi inte får med ordagrant vad som sägs, som vid användande av bandspelare. Dessutom blir det inte samma flöde i konversationen då det krävdes vissa pauser för att vi skulle hinna anteckna allt som sades i enlighet med Jacobsens (2002) resonemang.

Vissa vetenskapliga artiklar som vi använt oss av kan anses vara föråldrade, men eftersom en bestämd definition av revisionskvalitet ej har framkommit är dessa artiklar fortfarande av värde vid diskuterandet av begreppet.