Faktorer som påverkar expertens roll i revisionen

IT-utvecklingen

Att IT-expertens roll blivit allt viktigare under de senaste åren är något som studiens respondenter inte har kunnat missa. Ökningen beror framförallt på att IT-miljön blivit mer komplex och att IT överlag fått ett större inflytande i revisionen. IT kan därför ses som en påtryckning som tvingar byråerna att omstrukturera revisionsarbetet (Janvrin et al., 2008), vilket ökat IT-expertens inflytande i revisionen. Studiens respondenter har framhållit att det främst är hos stora kunder med komplexa IT-system som det finns behov av IT-revision, samt att det blivit vanligare att kunderna själva efterfrågar IT- revision i offertförfrågningarna. Ökningen kan således därför även förklaras med hjälp av tvingande isomorfism (DiMaggio & Powell, 1983), detta då teknologin ständigt förändrar kunders verksamheter, vilket tvingar revisorerna till att använda experter som har den IT-kompetens som krävs för att utföra den IT-baserade revisionen (Biggs et al., 1987). Även Janvrin et al. (2008) beskriver att revisorns användande av IT-experter är beroende av komplexiteten och användningen hos respektive kund. IT-expertens roll i

75

revisionen tycks således bli större i takt med att IT-miljön blir allt mer komplex, eftersom det ställer högre krav på IT-kompetensen.

Revisorns kompetens

Några av studiens respondenter menade också att IT-expertens inflytande i revisionen är personberoende och att det är upp till revisorn att bestämma hur stor roll och hur stort inflytande som lämnas till IT-experten. En revisor med en större erfarenhet eller IT- kompetens är bättre på att se vart och vilka IT-relaterade risker som finns i bolaget och använder därför IT-experten i en större utsträckning. Revisorns erfarenhet och kompetens ger således mer rum för subjektiva bedömningar, då revisorn själv kan identifiera ett behov och därför väljer att ta hjälp av en IT-expert. Genomförandet av revisionen bygger på revisorns professionella och subjektiva bedömningar (Öhman, 2004) och det är viktigt att det finns en balans mellan struktur och bedömning (Power, 2003). Eftersom revisorns kompetens ger mer rum för subjektiva bedömningar kan således revisorns låga IT-kompetens göra att revisorns professionella och subjektiva bedömningar överskuggas av struktur. Revisorns förmåga att göra subjektiva bedömningar huruvida IT-experter behövs eller inte, kan således påverka revisorns användande av IT-experter. Vilket överensstämmer med experternas åsikt, då de menade att mer IT-kompetens gjort att revisorerna hade använt dem i större utsträckning. Den teknologiska utvecklingen har även gjort revisionen mer datorbaserad och strukturerad, vilket också innebär en risk för att struktur i framtiden kan komma att överskugga betydelsen av bedömningar (Broberg, 2013; Fischer, 1996; Öhman et al., 2006). Även Expert F trodde att den manuella substansgranskningen i framtiden kommer avvecklas, vilket också kommer lämna mindre utrymme till revisorns professionella bedömningar. Eftersom möjligheten till att göra subjektiva bedömningar ökar i takt med erfarenhet och kompetens, torde därför en högre IT-kompetens bland revisorerna kunna skapa en bättre balans mellan struktur och bedömning.

76

Revisionens tillvägagångssätt

Det empiriska materialet visar även på att revisionens tillvägagångssätt påverkar IT- expertens roll och inflytande i revisionen, det vill säga om man förlitar sig på intern kontroll eller om man förlitar sig på substansgranskning. Enligt ISA 315 gagnar IT ett företags interna kontroller på flera sätt och de blir enklare för revisorn att övervaka kundernas aktiviteter, riktlinjer och rutiner (ISA 315, p. A63). Ju mer man förlitar sig på interna kontroller desto mindre substansgransking behövs i revisionen och vice versa (Carrington, 2014). Eftersom en av IT-experternas uppgift är att avgöra om revisionsteamet kan förlita sig på respektive bolags interna kontroller, ökar således IT- expertens inflytande och roll beroende på hur mycket interna kontroller som behöver granskas och kontrolleras. Om företagets egna system och interna kontroller inte fungerar som de ska ökar risken för att de inneboende fel som finns i redovisningen inte upptäcks, vilket ökar kontrollrisken samt även upptäcktsrisken (Carrington, 2014; Houston et al., 1999). IT-expertens roll och inflytande i revisionen verkar således öka i takt med hur mycket revisionsteamet förlitar sig på interna kontroller, eftersom de interna kontrollerna behöver granskas för att inte revisionsrisken ska påverkas och öka. Jämförelser mellan studiens teoretiska referensram och empiriska material visar således på att det kan finnas ett samband mellan IT-expertens inflytande i revisionen och huruvida man förlitar sig på substansgranskning eller interna kontroller. Både teori och empiri identifierar ett behov av att med hjälp av IT-experter granska företags interna kontroller, detta för att revisionsrisken inte ska öka.

Konservativ bransch

En av studiens IT-experter (Expert E) utmärkte sig, då han upplevde en ”…

förvånansvärt liten skillnad” i användandet av IT-experter i revisionen under den tid

som han har varit aktiv i branschen. Han kritiserade revisionsbranschen och beskrev den som en konservativ bransch där man inte tar till sig nyheter ”… sådär blixtrande

snabbt”. ”Advokater är ju de som är absolut jättetröga och sega och gör ingenting, därefter så kommer revisorerna”, uttryckte Expert E lite skämtsamt. Anledningen

bakom den långsamma förändringen torde ligga i att revisionsbranschen är en riskbaserad bransch. Eftersom förändringar kan öppna upp för nya risker, fortsätter man

77

därför gärna i gamla spår och mönster, då man vet att det fungerat bra tidigare. Det är alltså kontrollrisken som kan komma att påverkas, vilket kan innebära att de inneboende fel som finns i redovisningen inte upptäcks av företagets egna system för intern kontroll (Carrington, 2014; Houston et al., 1999). Den konservativa revisorn är således försiktig när det kommer till förändring då det kan påverka revisionsrisken, det vill säga risken för att revisorn gör ett felaktigt uttalande i revisionsberättelsen (Carrington, 2014).

Flera av studiens respondenter såg en skillnad mellan yngre och äldre revisorer gällande deras IT-kompetens. De yngre revisorerna har i de flesta fallen ett större intresse för IT och en vilja att lära sig mer inom området, medan de äldre revisorerna var mer konservativt inställda till det. Expert G uttryckte att de är ”… rädda för den här typen

av frågeställningar och kanske även rädda för att ens anlita oss för en IT-revision för att de förstår inte riktigt vad det handlar om”. En anledning till att revisionsbranschen

anses vara en konservativ bransch kan således vara att de äldre i professionen ”håller tillbaka” hela professionen och försvårar omfamnandet av förändringar. Ovanstående resonemang kan kopplas till Brante (2009) om profession och utbytbarhet. Med utbytbarhet menar Brante (2009) att det inte ska gå att skilja på enskilda utövare i professionen och att alla inom kompetensområdet ska kunna utföra uppgiften ifråga. Det ska enligt Brante (2009) således inte vara någon skillnad mellan yngre och äldre revisorer, utan alla inom professionen ska kunna utföra samma uppgifter.

Budgetfråga

Många av de svar som samlades in under empiriinsamlingen stämmer väl överens med studiens teoretiska referensram (Janvrin et al., 2008), att revisorn väljer att ta in och använda sig av en IT-expert när till exempel kunden har komplexa IT-system, gör ändringar i sitt IT-system, delar data mellan system eller använder sig av elektronisk handel. En IT-expert tas således med i revisionen när revisorn ser att det finns IT- relaterade risker med kundens verksamhet, när det är ett transaktionstätt bolag eller ett större bolag.

Vid ett flertal tillfällen under empiriinsamlingen nämndes dock ytterligare någonting som kunde påverka IT-expertens roll och inflytande i revisionen, nämligen budget. Det

78

empiriska materialet visar på att det är dyrt att använda sig av en IT-expert i revisionen, Expert G uttryckte exempelvis att ”[d]e tittar lite liksom utifrån budgetperspektivet då,

hur mycket kommer det att kosta? Så det styr ju lite vad de väljer, tyvärr”.

Budgetfrågan märks tydligast när det handlar om revision av mindre bolag och Expert F förklarade att hans insats som IT-expert blir så pass dyr för kunden att revisorn gör bedömningen att de kan klara av revisionen utan hjälp från en IT-expert. Han framhöll också att i dessa fall är det många gånger som kunden inte heller blir informerad om att IT-revision är ett alternativ, utan revisorerna är ofta de som avgör om en IT-expert ska användas eller inte. Expert F nämnde dock att det blivit allt vanligare att kunderna i sina offertförfrågningar till byrån skriver att de vill ha IT-revision, särskilt inom vissa sektorer där IT-revision kan användas ur ett marknadsföringssyfte, då det ger säkerhet till kunden. Att användning av en IT-expert i revisionen kan vara en budgetfråga är inget som tar stöd i vår teoretiska referensram. I samtal med Expert E beskrev han att revisionsbyråerna idag ”tävlar” om sina kunder där lägst offert vinner. Den höga konkurrensen bland revisionsbyråerna kan vara en anledning till att budgeten i vissa fall får styra valet kring hur mycket IT-experten används i revisionen. Det här kan i sin tur sedan kopplas till institutionell teori och konkurrensmässig isomorfism som förklarar hur organisationer i samma organisatoriska fält konkurrerar om resurser och kunder. Vidare menar Janvrin et al. (2008) att IT blivit viktigt gällande företags överlevnad och för att minska risken att konkurreras ut, vilket istället torde motivera byråerna till att använda IT som en konkurrenskraft, istället för att bara se på det ur ett budgetperspektiv.