Paula arbetade i matematik på en nivå som låg flera årskurser under den årskurs hon gick i.
Hon fick specialundervisning vid ett par tillfällen i veckan. Denna hade dock inte gett mycket resultat och teamet uppmärksammade att mer intensiv träning behövdes. Rektor såg då till att skolan lade om schemat för skolans specialpedagog så att Paula kunde få en mer intensiv, tidsbegränsad specialundervisning vid fyra tillfällen per vecka under åtta veckor. Paula kunde under denna period tillägna sig kunskaper inom algoritmräkning i alla fyra räknesätten som hon inte hade lärt sig under de sex år hon tidigare hade gått i skolan. Paula gick ut nionde klass med godkända betyg i alla ämnen.
7.3.2 Implementering i familjehemmet
Det kan vara en god idé att specialpedagogen visar familjehemmet hur de kan lägga upp barnets läxläsning så att de sedan kan använda samma arbetssätt i vardagen. Att planera läxläsningen, till exempel genom att hjälpa till att bestämma på vilken tid och plats den ska ske, är också ett sätt att förtydliga vikten av struktur i läxarbetet. Det kan vara nödvändigt att påpeka att vissa barn har behov av att föräldern deltar mer aktivt vid läxläsningen. Inlärningen blir ofta mer effektiv med en koncentrerad läxperiod, samtidigt som det gemensamma arbetet kan stärka sammanhållningen mellan barn och förälder.
Socialsekreteraren har en nyckelroll när det gäller att upprätthålla kommunikation och ett gott samarbetsklimat med familjehemmet och eventuella föräldrar/vårdnadshavare. I social
tjänstens ordinarie ansvar ingår att följa barnets skolgång. Med Skolfam får socialsekreteraren ökade möjligheter att vid sina ordinarie möten med familjehemmet och föräldrar/vårdnads
havare fördjupa dialogen om utbildningens betydelse och om insatserna i Skolfamplanen.
Socialsekreteraren bör se till att det inte går för lång tid mellan kontakterna, att prata om skolan vid varje uppföljning i familjehemmet och att fråga familjehemmet vad de tyckte om senaste Skolfammötet, alternativt berätta om mötet för den förälder som inte har varit med.
Tillsammans med familjehemmet kan socialsekreteraren följa upp hur ett träningsprogram har fungerat eller resonera kring eventuella svårigheter med att följa Skolfamplanen. Det kan också handla om att knyta en kontaktperson till barnet för hjälp med läxor eller att ordna stöd till fritidsaktiviteter. Resultaten från den psykologiska kartläggningen kan fungera som utgångspunkt för en diskussion om barnets känslo och beteendemässiga utveckling.
8. Steg 5: Uppföljning
Detta kapitel beskriver hur Skolfam följer upp barnets utveckling under de två år som löper mellan kartläggning 1 och 2. Skolfam-planens funktion i denna uppföljning beskrivs också, liksom vad som är särskilt viktigt att tänka på vid skol- och stadieövergångar.
8.1 Uppföljningsmöte
Mötets syfte: Att följa upp målen i Skolfamplanen och se till att insatserna genomförs på ett framgångsrikt sätt. kurator, psykolog, eventuell resursperson eller annan som rektor bedömer lämplig.
Mötets innehåll
Uppföljningsmöten med skolan och familjehemmet hålls på skolan. Lämplig längd på varje möte är en dryg timme. För att teamet ska kunna träffa lärarna på skolorna behöver uppföljnings
mötena oftast förläggas till eftermiddagen, efter undervisningens slut. Då samma villkor gäller för alla skolor kan det bli trångt om tider för teamet. Därför bör andra aktiviteter och möten helst läggas på förmiddagar.
Frekvensen för uppföljningsmötena varierar utifrån barnets behov och var i processen barnet befinner sig. Direkt efter första kartläggningen bör det inte dröja alltför länge innan teamet följer upp hur Skolfamplanen har omsatts på skolan och i familjehemmet. Det är lämpligt att
Steg 1
Obligatoriskt är att teamet följer upp barnets utveckling under de två år som löper mellan kartläggning 1 och 2. Detta sker genom kontinuerliga möten med skolan och familjehemmet med ett minimum av ett tillfälle per termin. Målen och det övriga innehållet i Skolfamplanen revideras vid behov.
boka in det första uppföljningsmötet en till en och en halv månad efter återkopplingsmötet (se stycke 6.3). Därefter kan uppföljningsmötena äga rum med längre mellanrum, med två månader eller mer emellan. Insatserna på skolan måste få tid att komma igång och pågå under en period innan det är dags att följa upp dem. Om barnet utvecklas bra och allt flyter på som det ska kan det gå ännu längre mellan mötena. Även om utvecklingen mot målen är mycket positiv är ett till två uppföljningsmöten per termin minimum för att upprätthålla en god arbetsallians.
Uppföljningsmötena behöver ta hänsyn till skolans årsplanering med lov, provperioder och individuella utvecklingssamtal samt eventuella stadieövergångar. Var uppmärksam på vissa moment under skolåret då teamet behöver hämta in resultat från till exempel nationella prov.
Undvik att boka in uppföljningsmöten precis efter lov. Det är generellt lättare för lärarna att ge en tillförlitlig bild av läget om de befinner sig mitt i en arbetsperiod.
Ett informellt samförstånd med rektor om vem som leder mötet på skolan kan underlätta.
Rektor hälsar vanligen välkomna, men psykologen eller specialpedagogen i Skolfam håller i genomgången av förra mötets plan med barnets mål. Dessa är utgångspunkten för vad som tas upp på mötet. Teamet lägger bokstavligen planen på bordet och har med kopior till övriga som inte har sina exemplar till hands. Psykologen eller specialpedagogen går igenom planen och ställer frågor om hur barnets mål har uppfyllts.
Vid uppföljningsmötet behöver teamet få ett så säkert underlag som möjligt för att bedöma hur barnet utvecklas kunskapsmässigt. Det är viktigt att ställa frågor om faktiska resultat, till exempel hur det har gått för barnet på olika prov. Om teamet efterfrågar dessa regelbundet blir det en rutin för klassläraren att ta med sådan information till uppföljningsmötena. I högstadiet kan skolan behöva förbereda detta särskilt eftersom eleven har många olika ämnen och lärare. Klassläraren bör vara den som hämtar in och redogör för elevens samlade resultat.
Teamet kan, beroende på vilka mål som finns i barnets Skolfamplan, också vara intresserade av att ta del av till exempel en uppsats, prov på handstil (vid finmotoriska svårigheter), dokumentation från utvecklingssamtal, resultat från skolans egna prov eller rapporter om var eleven befinner sig i ett träningsprogram. Säkerställ med öppna frågor att skolan vet att barnet har gjort de framsteg man talar om. Det är inte säkert att läraren just vid mötet har en samlad bild av hur eleven ligger till utan ger en allmän beskrivning som inte alltid stämmer. Eftersom perioden mellan uppföljningsmötena är relativt lång behöver underlaget finnas på plats så att inte viktig tid för barnets utveckling går förlorad. Det är också viktigt att följa upp eventuella behov som handlar om barnets psykiska hälsa. Detta kan till exempel ske genom att Skolfams psykolog gör om Beck efter en tid eller efter vissa insatser. Psykologen kan också delta vid eventuella uppföljningsmöten med barnpsykatrin.
Ett kompletterande sätt att följa barnet mellan kartläggningarna kan vara att låta läraren/
lärarna och familjehemmet göra en subjektiv bedömning av måluppfyllelsen för vart och ett av Skolfamplanens mål. Klassläraren och familjehemsföräldern får var för sig tänka efter och avgöra med hjälp av plus, noll och minus hur väl ett mål är uppfyllt. Detta är ett sätt att få till stånd en diskussion om hur väl de vuxna har lyckats genomföra de föreslagna förändringarna.
+ + Mycket positiv förändring + Positiv förändring
0 Ingen förändring alternativt barnet har inte haft möjlighet att ägna sig åt detta område sedan förra mötet
– Negativ förändring
Klassläraren och familjehemmet får motivera vad de grundar sina bedömningar på och vad
de tror har orsakat eventuella förändringar. Diskussionen leder ofta till ett konstruktivt reso
nemang mellan familjehemmet och skolan och är ett sätt att sporra de närmaste vuxna – inte Skolfam – att ta ansvar för barnets utbildning. Teamet intar en åhörarroll under diskussionen, sammanfattar bedömningen och ser till att den förs in vid målen i Skolfamplanen. På detta sätt är det möjligt att se om och i så fall hur de vuxnas uppfattning om barnets olika utveck
lingsområden har förändrats.
Barnets Skolfamplan revideras kontinuerligt när det gäller nulägesbeskrivning och vad som är de mest aktuella målen för tillfället. Ibland kan familjehemmet och skolan ha olika bilder av om ett mål är nått. Ofta går det att förena de olika perspektiven, som i sig berikar helhets
bilden av barnet. Det blir teamets uppgift att hitta en medelväg så att en gemensam bedöm
ning kan göras. Efter cirka två positiva bedömningar kan ett mål anses vara uppnått och vid behov kan ett nytt läggas till i planen.
Vid varje uppföljningsmöte bokar teamet en ny tid med skolan och familjehemmet. Med så många samarbetspartners blir det alltför tidskrävande att i efterhand hitta en gemensam tid, och perioden mellan mötena riskerar att förskjutas så att mötesfrekvensen blir alltför gles.
Teamet bör internt ha stämt av förslag på ny tid före mötet.
Specialpedagogen eller psykologen reviderar Skolfamplanen efter mötet och skickar den till samtliga mötesdeltagare, som får veta att de ska kontakta teamet om de tycker att formule
ringar eller liknande inte stämmer med vad man har kommit överens om. Planen ändras i så fall och skickas ut på nytt tills alla mötesdeltagare har godkänt den.