Pontus började på högstadiet och fick flera nya lärare. Lärarna tyckte att han styrde och ställde med klasskamraterna, bröt mot regler och var otrevlig mot vissa av de vuxna på skolan. Pontus verkade ha börjat fungera sämre i sina relationer och sitt beteende. För att få en uppfattning om graden av Pontus problem med beteende och relationer gjorde psykologen på nytt Becks ungdoms-skalor med honom och Föräldra-ABAS-II med familjehemsföräldrarna. Resultaten från ABAS visade att de båda familjehemsföräldrarnas uppfattning om hur Pontus fungerade socialt skilde sig dramatiskt åt. Det hade lett till att Pontus fick ett inkonsekvent bemötande hemma, vilket tog sig uttryck i skolan. När chefen för familjehemsenheten fick kännedom om de olika bilder som familjehemsföräldrarna hade av pojkens anpassningsförmåga tillsatte hon en socialsekreterare som fick till uppgift att ge dem förstärkt stöd genom handledning.
10.2 Sista årskurserna i grundskolan
Övergången till grundskolans senare år ställer nya krav i arbetet. Från att teamet tidigare har haft kontakt med ett begränsat antal lärare, blir kretsen nu betydligt större med ett större lärarlag och många olika ämnen. Extra fokus bör läggas på en tidig bedömning av om barnet riskerar att inte få godkända betyg i alla ämnen, vilket kräver att uppgifter från fler lärare än
Steg 1
Obligatoriskt är att teamet fortsätter att kontinuerligt följa upp barnets skolgång till och med årskurs nio. Om Skolfam avslutas tar teamet fram en plan för fortsatt uppföljning under barnets grundskoletid tillsammans med skolan, socialtjänsten och familjehemmet.
tidigare tas med i bedömningen. Detta bör helst ske redan i årskurs sju. Om det finns risk för att barnet inte ska få godkända slutbetyg måste teamet, skolan och familjehemmet mobilisera alla tänkbara insatser för att barnet ska lyckas. Att komma in på gymnasiet är ofta avgörande för hur det ska gå i framtiden (Socialstyrelsen, 2010).
10.3 Om Skolfam avslutas
Om en kommun efter kartläggning 2, på grund av bristande finansiering eller av andra skäl, beslutar att inte fortsätta arbetet med Skolfam bör en plan för fortsatt uppföljning under barnets grundskoletid tas fram tillsammans med skolan, socialtjänsten och familjehemmet.
Planen ska ange hur, när, var och av vem uppföljning ska ske. Det är viktigt att den kunskap som kartläggning 1 och 2 har gett, liksom de senaste två årens arbete med insatser och meto
der, tas tillvara i den fortsatta uppföljningen av barnens skolresultat.
11. Utvärdering
Detta kapitel beskriver hur utvecklingen, framför allt på gruppnivå, följs upp inom organisationen och ger förslag på hur synpunkter från barn, familjehem och skolor kan tas tillvara för att förbättra arbetet i Skolfam.
11.1 Interna utvärderingsdagar
Den löpande uppföljningen av barnens individuella utveckling görs vid de återkommande uppföljningsmötena på skolan (se stycke 8.1). Detta stycke handlar om utvärdering av arbetet med barnen som grupp.
Att avsätta tid för interna utvärderingsdagar är avgörande för styrningen och utvecklingen av arbetet. Syftet med dessa dagar är att, med utgångspunkt i enskilda barns skolresultat, utvärdera hur det har gått för gruppen som helhet. Vid utvärderingen följer teamet, tillsam
mans med ledningsgruppen för Skolfam, upp om barnen har gjort förväntade framsteg i skolarbetet utifrån sina kognitiva resurser och analyserar möjliga orsaker till framgångar och problem. Svaren från intervjuerna med barn, familjehem och skolor kan med fördel gås igenom (se stycke 11.2 respektive 11.3). Denna lägesbild är en utgångspunkt för att hitta generella förbättringsområden och för att tillsammans kunna styra och planera det kommande arbetet.
En till en och en halv dag per halvår kan räcka för att gå igenom alla barn och dra slutsatser.
I stycke 3.8.1 betonas värdet av att forskare finns med i processen och kan bidra med analys av data. Forskardeltagande vid de interna utvärderingsdagarna kan ge stora fördelar i form av kunskap och vetenskaplig stringens i analysen.
11.2 Barnintervju
En intervju med barnet en bit in i arbetet är ett sätt att inhämta hennes eller hans synpunkter om att vara med i Skolfam och förmedla att det är viktigt för teamet vad barnet tycker och tänker. Det kan lämpligen ske när barnet har ingått i Skolfam i cirka ett år. Intervjun genom
förs av teamet och bör ske enskilt och ostört. Själva intervjun läggs upp mer som ett samtal för att barnet ska känna sig fritt att svara öppenhjärtigt. En enkät som skickas in anonymt skulle kanske ge större frihet, men det finns en poäng med att samtalet med barnet löper vidare vid senare möten under åren. Teamet kan då återkomma till yrkesdrömmar och aktualisera frågan om framtiden. Att lägga intervjun i anslutning till ett uppföljningsmöte underlättar det praktiska genomförandet.
Intervjun innehåller flera delar:
• Betyg på Skolfam
Be barnet sätta betyg på hur det upplever att vara med i Skolfam på en tiogradig skala som löper från ”Mycket dåligt” (1) till ”Mycket bra” (10). Svaret stoppar hon eller han i ett kuvert och försluter det. Barnet behöver då inte där och då ”försvara” sitt ställningstagande inför teamet.
• Varför Skolfam
Fråga barnet om det vet vad Skolfam är för något. En del barn är inte så medvetna om detta (ambitionen är ju också att det främst är de vuxna runt barnet som berörs) och då kan teamet
behöva förklara det ännu en gång. Syftet med denna del av samtalet är att säkerställa att barnet är väl införstått med vad arbetet går ut på.
• Barnets drömyrke
Fråga vad barnet helst av allt skulle vilja arbeta med som vuxen. Syftet med denna fråga är att aktualisera positiva förväntningar om framtiden och stimulera barnets funderingar om hur vuxenlivet kan bli. Det är viktigt att ta barnets ambitioner på allvar och resonera seriöst om förväntningar och vilken utbildning som kan vara vägen till det aktuella yrket. Vid senare möten med barnet i olika sammanhang kan det vara en god idé att påminna barnet om dröm
yrket och prata om hur barnet ser på det nu. Är samma yrke fortfarande aktuellt? Räcker de nuvarande skolresultaten till? Vilka utbildningsvägar är möjliga? Även familjehem och lärare bör uppmuntras att fortsätta denna dialog i barnets vardag.
• Mirakelfrågan om skolan
Fråga: ”Om du vaknade en morgon och något hade ändrat sig och blivit bättre i skolan – vad skulle det då vara?”. Syftet med denna fråga är att få en uppfattning om var barnets motivation och lust respektive olustkällor finns i skolan.
Det är viktigt att sträva efter att barnets betyg på Skolfam hamnar på den övre delen av skalan. Den subjektiva upplevelsen av att delta bör vara positiv, även om barnet inte har märkt så mycket av sin medverkan. Om svaret skulle visa att barnet upplever Skolfam som negativt är det nödvändigt att undersöka orsaken. Om något av barnets svar leder till oro måste social
sekreteraren återkoppla till familjehemmet och diskutera hur detta ska hanteras.
Barnens svar kan dokumenteras på gruppnivå i ett stapeldiagram och återkopplas till exempel vid utbildningsdagar eller i informationsbrev till skolor och familjehem. Anteckningar från de enskilda intervjuerna förvaras under sekretess.
I övrigt ligger det på de vuxna kring barnet att hålla kvar den röda tråden i samtal kring barnets drömmar om utbildning, yrke och framtid.