Fallstudier

Det empiriska materialet har i analysfasen organiserats som tre fall. En fallstudie är en begränsning av det empiriska materialet utifrån specifika aspekter eller kriterier, i syfte att konstruera ett studieobjekt som kan studeras i detalj. Fallstudien analyserar det partikulära, specifika och unika för att utveckla kunskap om det generella. Detta innebär alltså att konstruktionen av ett fall reducerar studieobjektet och den kun-skap det potential har att erbjuda, genom att förbise en rad aspekter, egenkun-skaper och företeelser.¹⁸¹ Formellt definieras ett fall som en undergrupp till ett fenomen, förete-else eller tillstånd. Det innebär att det alltid måste finnas flera fall av det studerade fenomenet, företeelsen eller tillståndet för att det skall vara meningfullt att använda begreppet. En fallstudie begränsar sig sålunda till att studera en eller flera, men inte alla, undergrupper, i avsikt att producera kunskap om den mer generella kategorin.

Hur det specifika fallet konstrueras inom ramen för en studie är därför beroende av den generella kategorin till vilket fallet är en undergrupp. Ett fall kan sålunda vara alltifrån en enskild individ, som exempelvis Freuds fallstudier, till hela länder, som vid statsvetenskapliga jämförelser av nationer. Undergruppen som är ett fall måste dessutom vara en avgränsad enhet, vilket innebär att fallets minsta delar förenas av på förhand bestämda kriterier. Dessa kriterier kan vara enkla eller komplexa. Om invånarna i en stad utgör ett fall i en studie förenas exempelvis dess minsta enheter av att de bor eller tillbringar sina dagar inom ett specificerat geografiskt område. Om

180 Layder(1998):47

181 George & Bennet(2005):5; Stake(1998): 90-91



en religiös grupp utgör ett fall är kriterierna mer sammansatta genom att innebör-den av flera kriterier måste specificeras, till exempel vad som krävs för att en individ skall anses tillhöra gruppen, vad som kännetecknar en grupp och vad som definierar religion. Ett fall definieras alltså som en enhet vars minsta delar förenas av på förhand specificerade kriterier, och där denna enhet är en av flera undergrupper till ett mer gene-rellt fenomen, företeelse eller tillstånd. Även om de kritierier som konstituerar något som ett fall är beroende av syftet med studien så är det mer rättvisande att tala om fallstudier om, som Stake uttrycker det, ”studieobjektet är ett specifikt, unikt eller slutet system”.¹⁸²

En av de största fördelarna med fallstudier är deras potential att generera hypoteser och induktivt addera nya kausala faktorer till en teoretisk modell. En annan fördel är att de kan hantera en större mängd faktorer, eftersom de inte behöver en representativ mängd forskningsobjekt.¹⁸³ Möjligheterna att intuitivt spåra faktorer som inte lätt låter sig operationaliseras eller definieras på förhand är en annan styrka med fallstudier.¹⁸⁴ Det sistnämnda är till exempel fallet när helheten eller ett helt block av frågor i en intervju krävs för att utreda vad en person egentligen tänker och känner kring en specifik företeelse, eller med andra ord när svaret på en fråga, så att säga, döljer sig lite här och lite där.

Till nackdelarna med fallstudier hör att det begränsade antalet fall medför att en teoretisk modells giltighet inte kan generaliseras på något direkt sätt. Istället krävs att annan forskning kan upprepa resultaten och därigenom bekräfta giltigheten.

Fallstudier kan även medföra svårigheter att uppskatta graden av betydelse för specifika faktorer, vilket försvårar jämförelser. Det största faran med fallstudier är emellertid att det kan vara svårt att särskilja slumpmässiga relationer och tillfälligheter från kausala relationer.¹⁸⁵ Därför bör analysen alltid vara mekanismbaserad. Dessutom kan andra tekniker, till exempel kausalkedjeanalys, begränsa risken för bias. Både kausalkedjeanalys och mekanismbaserad analys beskrivs senare i detta kapitel.

Studien består av två fall som utgörs av religiösa grupper i Helsingborg, nämligen kristna frikyrkor och en muslimsk grupp. Dessa fall har konstruerats utifrån kriterierna att individerna skall vara aktiva inom respektive samfund och/ eller troende. De binds internt samman av relationer mellan de intervjuade och delade erfarenheter av både migration och religion. De är kringskurna grupper i den meningen att de deltar i samma religiösa sammankomster och aktiviteter och känner varandra som medlemmar i samma samfund. De delar även vissa trosföreställningar, perspektiv och värderingar. Mellan de två fallen finns det däremot inga systematiska relationer och individerna i respektive grupp varken ingår i samma sociala nätverk, deltar i samma aktiviteter eller delar grundläggande trosföreställningar. Studieobjekten har sedan ytterligare reducerats genom att det bara är några aspekter av dessa individers vardag och erfarenheter som fokuseras, framförallt erfarenheter av migration och av att vara migrant i Helsingborg, religion, samt integration och segregation. Dessa aspekter uttömmer förstås på inget sätt den potentiella kunskapen om grupperna

182 Stake(1998): 88

183 George & Bennet(2005):19-22,45 184 George & Bennet(2005):5, 19-22

185 En utförlig diskussion om nackdelar med fallstudier finns i George & Bennet(2005):22-34



och de individer som ingår i dem. Delvis har dessutom skilda aspekter fokuserats i de två grupperna. Tonvikten ligger betydligt mer på religiösa föreställningar och kategoriseringar i de kristna frikyrkorna, och mer på stigmatisering och segregering i det muslimska fallet. Konkret innebär detta att delvis olika frågor har ställts i intervjuerna beroende på vilket fall individerna ingår i, även om vissa ämnen behandlats i båda fallen. Anledningen till att svenska frikyrkor konstruerats som ett fall, snarare än att varje kyrka har studerats för sig, beror för det första på likheten mellan dessa samfund och för det andra på att intervjuade individer tenderar att röra sig mellan dem. Både i teologi, religiös praktik och övriga aktiviteter har dessa frikyrkor betydligt mer gemensamt än vad som skiljer dem åt.

Studien innefattar även ett ytterligare fall som utgörs av migranter i Helsingborg.

Detta fall är i betydligt mindre utsträckning ett eget system med interna relationer. Att migranter i Helsingborg konstrueras som ett fall beror på att migrationssituationen ser olika ut på olika platser. Helsingborg är ett extremfall och det är den huvudsakliga anledningen till att forskningen förlades till den orten. Extremfallet medför en möjlighet att studera sociala mekanismer där de är som tydligast och har den högsta kausala kraften.¹⁸⁶ Därigenom utgör migranter i Helsingborg ett särfall som bortom avhandlingen måste jämföras med andra platser.¹⁸⁷ Att betrakta Helsingborg som ett fall understryker kontextens betydelse för migrationens konsekvenser för individen.

Det empiriska underlaget för detta fall inkluderar de två övriga fallen. Dessutom innehåller det ytterligare intervjuer. Slutligen underbyggs detta fall av observationer och deltagande observationer under flera års tid. Till dessa räknas deltagande i olika integrationsforum och kommunalt finansierade kulturprojekt, till exempel på stadsdelsbibliotek.

Fallet skapas också i analysfasen, genom att specifika frågor fokuseras i respektive fall. I det fall som utgörs av migranter i Helsingborg analyserades de frågor som ställdes i samtliga intervjuer om erfarenheter av migration och av att vara migrant i Helsingborg. Analysen av de två övriga fallen intresserade sig mindre för dessa frågor för att möjliggöra fördjupad analys av andra frågor.

Bruket av fallstudier visade sig mycket användbart i analysfasen. Det möjliggjorde att delar av det empiriska materialet kontrasterades och jämfördes med andra delar, vilket i sin tur gjorde det möjligt att kogni-logistiskt hantera över 30 timmar med inspelat material och många sidor anteckningar och observationer.¹⁸⁸ Genom att kluster med intervjuer analyserades utifrån intern likhet, kunde de olika fallen ställas mot varandra. Likheter mellan kristna samfund och det muslimska samfundet skapade till exempel en generell förståelse av religionens orsaker och konsekvenser.

Samtidigt innebar skillnader mellan de två fallen angående kategoriseringar av det egna samfundets medlemmar eller utomstående, en generell kunskap om religionens betydelse för kategoriseringar och identitet. Det fanns också skillnader som hade stor betydelse för de olika fallen, till exempel gällande stigmatisering och diskriminering.

De tendenser som var tydliga i fallet migranter i Helsingborg skapade en förståelse

186 Sjoberg et al. (1991); Danermark et al. (2003)

187 På vilka sätt Helsingborg är ett extremfall redovisas i ett särskilt avsnitt i kapitel 4.

188 Layder(1998):52 menar att redan efter 20 timmar intervjuer uppstår allvarliga problem med att

”upprätthålla hanterbarheten av data”.



för migration, migrationssituation och kontext, samt migrationens generella effekter på individer, oavsett religion eller tro. En sådan förståelse kunde sedan utgöra en bas utifrån vilken religion analyserades.

Figur 3.1 visar att individerna som ingår i undersökningen är migranter, muslimer eller aktiva inom kristna frikyrkor. Även om samtliga individer som utgör fall två, muslimer, också är migranter, så är det inte så att alla intervjuade inom frikyrkorna, fall tre, är migranter. Det är inte heller så att individerna i fall två och tre tillsammans utgör fall ett, eftersom det finns intervjuade migranter som inte är aktiva inom någon av religionerna. Tillsammans är dessa tre fall konstruerade för att skapa kontraster.

Dels kan kristna jämföras med muslimer, och dels kan religiöst aktiva jämföras med icke aktiva eller troende. Genom ett sådant förfarande kan religionens effekter och konsekvenser tydliggöras i relation till migranter och migration.

Figur 3.1. Fördelning av intervjupersoner.

Inga etniska svenskar, bortsett från frikyrkliga pastorer, intervjuades om deras inställ-ning till religion och migration. Däremot levde jag under flera år i staden som under-sökningen varit inriktad på. Under dessa år gjordes stora mängder observationer och många samtal fördes om dessa frågor med människor i vardagen. I detta syfte fanns ofta ett anteckningsblock nära till hands där observationer och samtal noterades mer eller mindre utförligt, ofta i kombination med kortare analyser. Jag deltog som sagt även i sammanhang där frågor om integration, migration och religion stod i fokus.

Lokal media följdes och vissa lokalpolitiska motioner lästes för att ytterligare få en bild av staden, stadsdelen och invånarnas inställning till migranter.

