• No results found

Familjerådgivningen

In document Kvalitetshandboken 0 (Page 88-92)

2. Verksamheter

2.6 Familjerådgivningen

2.6.1. Om Familjerådgivningen

Familjerådgivningen är till för alla – par, familjer el-ler ensamstående – som har någon form av samlev-nadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neu-tral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring.

Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym.

Verksamheten har sitt kontor i Karlshamn. Filialloka-ler finns tre kommuner, Ronneby, Sölvesborg samt Olofström. Mottagningarna finns centralt belägna utan anknytning till myndigheter.

I verksamheten finns två familjerådgivare på hel-tid.

2.6.2. Uppdrag, mål och utvärdering

Uppdrag

Familjerådgivningens övergripande uppdrag är att tillgodose medlemskommunernas (utom Karlskro-nas) behov av familjerådgivning

Mål

 Vi ska ha en god tillgänglighet och kunna erbjuda ett första besök inom två veckor. 90 procent av alla som vill komma till familjerådgivningen ska erbjudas tid inom två veckor.

 Vårt arbete ska präglas av god kvalitet och minst 90 procent av dem som söker rådgivning ska uppleva att de fått den hjälp de efterfrågar alter-nativt fått råd hur de ska kunna få annan hjälp.

Utvärdering

• Genom tidsbokningen får vi en direkt överblick över eventuella väntetider vilka sammanställs en

gång per år.

 I slutet av varje samtal utvärderar vi tillsammans med de/den som sökt rådgivning hur samtalet varit, om man fått den hjälp man tänkt sig och om man vill ha fortsatta samtal. Vid varje avslu-tat ärende görs en muntlig sammanfattning av hela samtalsprocessen där paret/den enskilde får säga om man upplevt sig ha fått den hjälp man efterfrågat av familjerådgivningen. Sam-manställning görs en gång per år.

2.6.3. Personella resurser

Personal

2 Familjerådgivare 100%.

Utbildningskrav

Relevant högskoleutbildning för tjänsten.

2.6.4. Familjerådgivare

Ansvarsområden 1. Första kontakten 2. Behandlingsarbetet 3. Externt arbete

4. Kunskaps- och metodutveckling 5. Administration

6. Kvalitetsarbete 1. Första kontakten

Den första kontakten med klienten sker via telefon.

Familjerådgivarna har telefontid, kockan 08.30-09.30. Övriga tider finns en telefonsvarare. Vid första samtalet lämnas information om familjerådgiv-ningen och dess filiallokaler. Familjerådgivaren får information om vad personen vill ha hjälp med och tar därefter ställning till om denne kommit rätt. Om inte hänvisar familjerådgivaren vidare.

Tid bokas utifrån den sökandes önskemål och fa-miljerådgivarnas möjligheter. Den av

familjerådgi-varna som bokar beslutar vem som tar ärendet. Fa-miljerådgivaren lämnar information om adress och portkod i Karlshamn respektive adress på filialor-terna samt vem de kommer att träffa. Detta noteras i almanackan. Vid nyanmälan noteras det med röd markering.

Ärendet förs därefter in på en statistikblankett.

Första samtalet markeras med löpnummer.

2. Behandlingsarbetet 2.1. Förberedelse

Innan samtalet väljer familjerådgivaren samtalsrum (stora eller lilla) om man är i Karlshamn. Ljudet från telefoner och telefonsvarare stängs av.

Rummet ska vara nyvädrat. Alla almanackor läggs undan. Familjerådgivaren ser till att vara fysiskt och psykiskt förberedd. Eventuella minnesanteckningar från föregående samtal aktualiseras. När båda famil-jerådgivarna är i Karlshamn samtidigt, läggs bok-ningsalmanackan i köket.

2.2. Första samtalet/behovsbedömning

När klienten kommer till ett första samtal på familje-rådgivningen ges först information om familjerådgiv-ningens verksamhet. Därefter får klienten ge inform-ation till familjerådgivaren. Tillsammans formar man sedan uppdraget.

Vad vill du/ni ha hjälp med/arbeta med här?

Denna fråga är central under första samtalet och fa-miljerådgivarnas uppgift är att mjukt hålla fast vid denna och eventuellt benämna det onämnda, tills uppdraget är formulerat. Vid parsamtal får var och en ge sin berättelse och uttrycka sitt behov.

I slutet av samtalet görs en utvärdering. Hur har samtalet idag varit? Vad har varit det viktiga? Är det något som känns ofullständigt eller inte kommit fram? Familjerådgivaren gör en sammanfattning av samtalet och en gemensam överenskommelse görs kring hur fortsättningen ska se ut. Familjerådgivaren försöker ge hopp och visa på möjligheter till föränd-ring. Om det under samtalet framkommer att proble-met klart hör till en annan instans hänvisar familje-rådgivaren vidare (till exempel vid ett omfattande missbruk, psykisk sjukdom).

2.3. Arbetsuppdraget

Familjerådgivaren arbetar under eget behandlings-ansvar tillsammans med klienten. Exempel på upp-drag:

 Reparationssamtal. Arbetet syftar till att paret ska komma vidare tillsammans.

 Separationssamtal. Arbetet går ut på att kunna

 hantera konsekvenserna, praktiskt och känslo-mässigt av separationen.

 Klargörande samtal. När man som par och/eller var för sig är oklar med sina behov och önske-mål.

 Samarbetssamtal. Arbetet går ut på att få till stånd ett fungerande föräldraskap med barnet i centrum.

 Individualsamtal. Stödsamtal med fokus på relat-ionsproblematik. Annat, familjesamtal, andra släktrelationer, styvfamiljproblematik.

2.4. Efter samtalet

Efter samtalet skriver familjerådgivaren ner minnes-anteckningar och pratar vid behov med en kollega för att bearbeta samtalet. Familjerådgivaren reflek-terar på så sätt över samtalet och sitt eget arbete.

Noterar därefter tankar och idéer inför nästa samtal.

Efter det avslutande samtalet förstörs eventuella minnesanteckningar.

2.5. Avslutningssamtalet

Vid det sista samtalet går man igenom hur situat-ionen ser ut just nu samt hur situatsituat-ionen såg ut vid det första samtalet. Tillsammans med klienten går man igenom om man nått de mål man från början kom överens om, har samtalet varit till någon hjälp samt hur kan förändringen hållas vid liv. Familjeråd-givaren frågar också hur det varit att komma till fa-miljerådgivningen.

2.6. Sekretess/anmälningsskyldighet

Familjerådgivarna arbetar under sträng sekretess. I de fall det framkommer att barn far illa har de an-mälningsskyldighet till socialtjänsten.

3. Externt arbete

De till exempel externa arbetet består i att utforma broschyrer och anslag om familjerådgivningen samt lämna ut dessa till berörda parter. Familjerådgivarna ska ge muntlig information till angränsande verk-samheter såsom psykiatri, företagshälsovård, pri-märvård etc.

Familjerådgivarna tar också emot studiebesök i mån av tid.

4. Kunskaps- och metodutveckling

För kunskaps- och metodutvecklingen inom familje-rådgivningen är regelbunden handledning en själv-klarhet. Handledningen sker antingen individuellt el-ler gemensamt. Egna metoddiskussioner sker inom enheten.

Fortbildning sker via studiedagar i yrkesföreningen KFR:s regi tre dagar per år och ibland studiedagar i övriga fortbildningsformer.

Familjerådgivarna håller sig informerade om det utbud som finns av aktuell facklitteratur samt kur-ser/föreläsningar som har betydelse för arbete med par och deltar i dessa utifrån budgetanslag och be-hov.

5. Administration 5.1. Tidbokning

All tidbokning sker via den gemensamma alma-nackan.

5.2. Statistikunderlag/Verksamhetsberättelse

En särskild blankett fylls i vid varje nytt ärende. Fak-tauppgifter som behövs fylls i efterhand. Blanket-terna sparas till årets slut och sammanställs då för att sedan redovisas i familjerådgivarnas verksam-hetsberättelse och i Socialstyrelsens statistik. Sta-tistikunderlaget förstörs därefter.

Årsstatistiken till Socialstyrelsen sker via elektro-nisk inrapportering. Verksamhetsberättelse skrivs gemensamt av familjerådgivarna under januari må-nad.

5.3. Minnesanteckningar

Individuella minnesanteckningar förs för hand och förvaras inlåsta i kassaskåpet. Anteckningarna för-störs efter avslutat uppdrag.

5.4. Arbetsplanering

Familjerådgivarna har sitt huvudkontor i Karlshamn med filialer i Ronneby, Sölvesborg och Olofström, vilka är bemannade en dag per vecka.

Familjerådgivarna erbjuder för närvarande mottag-ning en kväll per vecka genom arbetstids-förskjut-ning. Veckodag kan variera.

På huvudmottagningen finns två samtalsrum, som används av de båda familjerådgivarna.

Dagboksanteckningar görs vid speciella händelser.

Tidningsurklipp och andra minnesmärken sparas.

Semester planeras så att familjerådgivningen inte behöver stänga verksamheten mer än en vecka.

5.5. Verksamhetschef kontakt

Träffar med verksamhetschef sker regelbundet både enskilt med familjerådgivarna och tillsammans med personliga ombud och familjehems- och utrednings-konsulenterna.

Verksamhetschef inbjuder till utvecklingssamtal två gånger per år.

Familjerådgivningen har samma verksamhetschef som personliga ombud och familjehems- och utred-ningskonsulenterna.

5.6. Leasingbil, mobiltelefon och nycklar.

Nycklar till bil och garage samt bensinkort (utan kod) och kvitton förvaras i kassaskåpet. En av familjeråd-givarna har huvudansvar för bilens skötsel.

Mobiltelefoner, laddare samt nycklar till filialmot-tagningarna förvaras i ett kassaskåp. Familjerådgi-varna har en egen nyckel till kassaskåpet och mot-tagningen. Extranyckel till mottagningen finns på Cu-ras kansli.

5.7. Personalfrånvaro

Vid frånvaro under högst fjorton dagar avbokas sam-tal av den familjerådgivare som är i tjänst och nya ti-der erbjuds. Nya klienter bokas in längre fram. Vid frånvaro under längre tid än fjorton dagar kommer väntetiden att överskrida kvalitetsmålets gräns och vid dessa tillfällen kommer tjänstgörande familjeråd-givare att inom en månad planera med klienten om den fortsatta kontakten. De klienter som ska kontak-tas markeras med x på statistikblanketten. Vid lång-varig frånvaro hålls endast mottagningen i Karls-hamn öppen. Verksamhetschef informeras och even-tuell vikariefråga prövas vid längre tids frånvaro.

5.8. Inköp och handkassa

Grundläggande arbetsmaterial m.m. inhandlas med handkassa. Kvitton sparas. Inköp kan även ske via faktura till Curas kansli. Kvitto byts mot ny hand-kassa om 1 000 kronor. Redovisning sker till eko-nomi-ansvarig på Curas kansli.

6. Kvalitetsarbete

Vid arbetsplatsträffar är uppdatering av kvalitets-handboken en stående punkt. Båda tjänstemännen har gemensamt ansvar för att ändringar i kvalitets-handboken görs.

Alla ändringar i kvalitetshandboken skickas till kvalitets- och utvecklingschef för information eller godkännande (policy, mål och organisation). Familje-rådgivarna deltar i de gemensamma träffarna med övriga kvalitetsansvariga inom Cura.

2.6.5. Historik

Familjerådgivningen i Curas (tidigare Vårdförbundet Blekinge) regi startade i februari 1995 på uppdrag av medlemskommunerna Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström. Bakgrunden var en plettering i Socialtjänstlagen som innebar att kom-munerna blev skyldiga att erbjuda familjerådgivning från 950101.

Familjerådgivningen är till för alla – par, familjer el-ler ensamstående – som har någon form av samlev-nadsproblem. Familjerådgivarens roll är att som neu-tral part underlätta samtal om det som är svårt. Vi ser samtalet som en möjlighet till förändring Familjerådgivningen är en fristående psykosocial verksamhet som bygger på frivillighet. Den omfattas av sträng sekretess och möjlighet att vara anonym.

Verksamheten startade med mottagning i Karls-hamn. Filiallokaler finns nu i övriga tre kommuner.

Mottagningarna finns centralt belägna utan anknyt-ning till myndigheter. I verksamheten finns två famil-jerådgivare på heltid.

2.7. Familjehems- och

In document Kvalitetshandboken 0 (Page 88-92)