Fyndmängden på de sk. detektorplatserna har debatterats under de senaste åren. Många olika förslag har lagts fram. Troligen är det inte en enskild orsak som ligger bakom anhopningarna av metallföremål.
Om man ser på fördelningen av metallfynd från danska detektorplatser framgår det tydligt att fibulor utgör en mycket stor andel och att av dessa en övervägande del tillhör folkvandrings-och vendeltid (Watt 1991:103, Fig. 17; Nielsen 1998:67, Fig. 15). En del av spännena kanna-turligtvis vara tappade eller bortglömda. En väl-bärgad kvinna har kunnat gå omkring med en stor uppsättning fibulor på bröstet (J!llrgensen &
Jj/Jrgensen 1997:Figs. 42-46). Då och då har säkert någon fallit av och i mörka långhus kan det ha varit svårt att hitta det som tappats. En stor del av fibulorna är också nötta och visar tydliga tecken på långvarig användning.
En annan orsak till anhopningen av föremål, kanske den viktigaste, har säkerligen varit metall-hantverket. Ungefär 40% av uppåkrafibulorna är fragmentariska. Ofta är de knäckta på mitten.
Detta har skapat bitar lagom stora att stoppa i degeln. Det finns också flera exempel på fibulor som klipps eller skurits. Återanvändning av metallföremål i hantverket är ett välkänt feno-men. På Kontinenten utvanns i stor utsträckning skrotmetall från övergivna byggnader och gra-var. Återanvändning av metall framgår också av metallanalyser som visat att metallen i t.ex. ett fibulapar kan skilja sig åt betydligt (Aufleger 1996:618 ff.; Roth 1986:50 ff.). Hos merovingi-ska hantverkare spelade metallskrot en avgö-rande roll. Inte ens för riktigt stora arbeten, som t.ex. bronsdörrarna till Pfalzkapellet i Aachen tycks man ha använt nybruten koppar (Roth 1986:75). Också från Skandinavien är fenome-net känt. Genom detektorsökningar i Gudme har ett omfattande material av romerska
bron-NÄBB FIBULAN - ETT VENDELTIDA VARDAGSSPÄNNE 159
I I I
0 • 0 •
.
100
•
200
\
\
\
. \ \
\
\
\
\
\
\
~~ \
~ \
~
N 300 400
A
•
~
500 m
Fig. 13. Fragmentariska näbbfibulor. De inramade partierna anger koncentrationer där huvuddelen av de påträffade fibulorna är fragment. Cirklar anger fibulor som uppfattats som avsiktligt skadade.
ser, bl.a. delar av statyer, framkommit (Petersen 1994:31 ff.). Uppenbarligen har de importerats som fragment.
Callmer ger en rad exempel på romersk skrot-metall från olika skandinaviska fyndplatser.
Bronserna ligger ofta i sena kontexter och anger att romerska bronser använts som råmaterial i metallhantverket i norra Europa fram till 700-talet (Callmer 1984b:72 f.). Ilkj::er pekar på att skrotmetall också ingår i materialet från offer-mossarna och menar att importen av sådan kan ha varit mycket större än vi är medvetna om (Ilkj::er 1993:115 ff.). Efterhand avtar och upp-hör tillflödet av romersk metall till Skandina-vien. Om tillflödet av nyutvunnen metall var sparsamt, som Roth anger, var man i vendeltid mer eller mindre helt hänvisad till återanvänd-ning av egna bronsföremål. Kan det vara så att en centralplats som Uppåkra hade monopol el-ler kontroll över denna viktiga råvarutillgång?
Umf. Petersen 1993:38 f.).
Näsman menar, som anförts ovan, att hant-verket koncentrerats till centrala platser under loppet av 600-talet i och med att hantverket frigjordes från agrar produktion. Kan anhop-ningen av metallföremål från just denna tid vara en följd av detta? Näbbfibulorna är spridda över hela boplatsytan. Fragmentariska fibulor visar däremot en mer avgränsad spridning. Det är särskilt två koncentrationer, väster om kyrkan respektive söder om kyrkan, som bör uppmärk-sammas (Fig. 13). I dessa koncentrationer är de fragmentariska fibulorna i stark majoritet. Kan dessa ange verkstadsplatser? Särskilt koncen-trationen söder om kyrkan är intressant i detta sammanhang. I närheten har spår av olika slags hantverk från olika perioder registrerats, bland dessa några degelfragment.
Den närmaste parallellen till kulturlager-bildning och allmän fyndbild till Uppåjaa är Sorte Muld på Bornholm. Här finns samma slags tjocka kulturlager, där det är svårt att urskilja strukturer. Fynd av olika slag är spridda över stora ytor utan tydliga samband med anlägg-ningar. Sorte Muld är ju främst känt för de över 2000 guldgubbarna. Dessa har tolkats som offer-gåvor, ett slags tempelpengar. På uppåkra-boplatsen har, liksom på Sorte Muld, material framkommit, som kan tolkas som boplatsoffer
nämligen guldgubbar och medvetet skadade lans-och spjutspetsar. Kanske ska en del av metall-smyckena ses på samma sätt? På en liten del av näbbfibulorna har, som ovan nämnts, nålfästet tagits bort. Det är svårt att se något praktiskt skäl till detta. Kanske har man istället på detta sätt velat göra spännet obrukbart. De avsiktligt skadade näbbfibulorna har påträffats på andra platser än dem, som utpekats som möjliga verkstadsplatser, kanske en indikation på att de ska tolkas på ett annat sätt (Fig. 13). Också på fibulor av andra typer har borttagna nålfästen konstaterats. På Sorte Muldboplatsen ligger guld-gubbarna vitt spridda i ploglagret på samma sätt som vendeltidsfibulor i Uppåkra. Kan det vara så att bronsspännen fått ersätta guld som offer-gåva i en tid när guldet blivit mer sällsynt?
Not
1. Ett stort tack till Natalie Becker och UV-Syd, som låtit mig ta del av materialet från Dagstorp nästan innan det kommit ur jorden.
Jag vill rikta ett varmt tack till alla kolleger och vänner på Nationalmuseet, Köpenhamn; Bornholms Museum, Rpnne; Ålborgs Museum och Vendsyssels Museum, Hjprring samt sist men inte minst kolle-gerna på LUHM. Utan ert tålamod och all hjälp hade denna undersökning varit omöjlig.
Referenser
Aufleger, M. 1996. Metallarbeiten und Metall-verarbeitung. Die Franken. Wegbereiter Europas.
Mainz.
Axboe, M. 1991. Meta! og magt? Detektorfund fra jernalderbopladser. Arka;ologiske udgravninger i Danmark 1991. Kpbenhavn.
Callmer, J. 1984a. Aspects of production and style:
an essay with reference to the Merovingian and Early Viking Period material of Scandinavia. Uni-versitetets Oldsaksamlings skrifter. Ny rekke 5.
- 1984b. Recent work at Åhus: Problems and Obeservations. Offa Band 41.
- 1995. Hantverksproduktion, samhällsförändringar och bebyggelse. Produksjon og samfunn. Varia 30.
Universitetets Oldsaksamling.
- 1997. Beads and bead production in Scandinavia and the Baltic Region c. AD 600-1100: a general outline. Per/en. Archäologie, Techniken, Analysen.
Akten des lnternationalen Perlensymposiums in
NÄBBFIBULAN - ETTVENDELTIDA VARDAGSSPÄNNE 161
Mannheim. Hrsg. von Freeden, U. & Wieczorek, A. Bonn.
Hedegaard, K. R. 1990. Strpbning af yngre german-ertids bronzefibler. Manuskript.
- 1991. Strpbt? Eksperimental bronzestrpbning af fibulatyper fra yngre germanertid og tidligste vikingetid i Sydskandinavien. Hovedfagspeciale.
Kpbenhavn.
Hpilund Nielsen, K. 1987. Zur Chronologie der jiingeren germanischen Eisenzeit auf Bornholm.
Acta Archaeologica 57.
- 1988. Correspondence analysis applied to hoards and graves of the Germanic Iran Age. Multivariate Archaeology. Numerical Approaches in Scandina-vian Archaeology. Ed. Madsen, T. Aarhus.
Jensen, S. 1991. Ribes vikinger. Ribe.
Jprgensen, L- & Nprgård Jprgensen, A. 1997. Nrprre Sandegård Vest. A Cemetery from the 6th - 8th Centuries on Bornholm. Kpbenhavn.
Nielsen, H. 1997. Et regionalt rigdomscenter i Sydvestsjrelland. "Gick Grendel att söka det höga huset..." Slöingeprojektet 1. Halmstad.
Näsman 1991. Det syvende århundrede - et mprkt tidsrum i ny belysning. Hrpvdingesamfund og Kongemakt. Fra Stamme til Stat 2. Aarhus.
Petersen, P. V. 1991. Nye fond af metalsager fra yngre germansk jemalder. Hrpvdingesanifund og Kongemakt. Fra Stamme til Stat 2. Aarhus.
- 1993. Excavation at Sites of Treasure Trave Finds at Gudme. The Archaeology oj Gudme and Lunde-borg. Kpbenhavn.
Roth, H. 1986. Kunst und Kunsthandwerk imfriihen Mittelalter. Archäologische Zeugnisse von Childe-rich I bis zu Karl dem Grossen. Stuttgart.
Stjernquist, B. 1993. Gård/ösa. An !ron Age Com-munity in its Natura/ and Social Setting Il. Lund.
Strömberg, M. 1961. Untersuchungen zur jiingeren Eisenzeit in Schonen. Lund.
- 1973. Nya fynd av vendeltidsfibulor i Skåne. Honas Ella Kivikoski. FFT 75. Helsingfors.
Watt, M. 1991. Sorte Muld. Hpvdingsrede og kult-centrum fra Bornholms yngre jernalder. Ht,;vdinge-samfund og Kongemakt. Fra Stamme til Stat 2.
Aarhus.
Zachrisson, I. 1960. De ovala spännbucklornas tillverkningssätt. Tar, Val. VI. 1960.
0rsnes-Christensen, M. 1956. Kyndby. Ein see-ländischer Grabplatz aus dem 7.-8. Jahrhundert nach Christus. Acta Archaeologica, Val. XXVI, 1955.
0rsnes 1966. Form og stil i Skandinaviens yngre germanske jernalder. Kpbenhavn.
Fynden i centrum, s. 163-175.