Förutom den pragmatiska och den kritiska inriktningen inom aktionsforskning eller deltagande forskning som den också kallas, finns också den feministiska som har växt fram i USA. Inom denna inriktning an- ser man att medvetandegörandet har en central betydelse och att man som forskare ska byta perspektiv och lämna patriarkala och hierarkiska strukturen i den etablerade (manliga) forskarvärlden. Kvinnornas traditionella roll med omsorg om barn och hem kan betecknas som ett ansvarsrationellt ansvar. När man överför det till forskning innebär det att de som forskningen handlar om betraktas som subjekt och att de kan göras delaktiga i kunskapssökandet (Starrin & Forsberg 1997 s. 40-41).

Blandformer

Den kritiska inriktningen har ibland kallats för den politiska eller den sydliga då den använts bland annat i alfabetiseringssammanhang i Latinamerika. I Europa och USA är det främst den pragmatiska inrikt- ningen som blivit dominerande som utgångspunkt för aktionsforskning och forskningscirklar. Den har också inspirerat det som kallas för dialogkonferenser där en forskare kan kalla till ett utbyte av idéer och projektplanering. Idag finns dessutom olika blandformer som används i olika sammanhang (Johansson & Lindhult 2008). I Sverige dominerar den pragmatiska av Lewin inspirerade inriktningen men det före- kommer även feministiska inslag t.ex. i de forskningscirklar som genomförts i Göteborg och i Skåne om missbrukande kvinnor (Trulsson 2002a, 2002b, 2005).

En ansats som teoretiskt ligger nära till hands i forskningscirkelsammanhang är det som kallas för empo-

werment som innebär att bemyndiga individer och grupper så att de kan förstärka sig själva och förändra

och uppmärksamma förhållanden i samhället som påverkar dem (Askheim & Starrin 2007). Omsatt till forskningscirkel kan empowerment innebära att deltagandet i en sådan kan ge ny kunskap som i sin tur ger redskap för att påverka organisationsmönster och strukturer. En del forskare vill gå så långt att de anser att den demokratiska kunskapsprocessen, som forskningscirkeln är en del av, till och med kan förändra inriktning inom samhällsvetenskapen.4 Demokratisering av forskningsprocessen med flera deltagare än

forskare kan vitalisera och utveckla forskningen och ge mer användbar kunskap än den som produceras under vissa villkor inom forskningen. Detta ställer dock höga krav på forskare som måste kunna bjuda in till dialog deltagare som kommer från icke- akademiska sammanhang (Starrin & Forsberg 1997 s. 47 ff.; Holmstrand 2008 s. 199 ff.).

gränsobjekt

Vad är det som händer när forskare och praktiker möts i en forskningscirkel? När företrädare för den praktis- ka verksamhetens olika företrädare och forskarvärlden möts krävs det sammanjämkning för att samarbetet ska fungera. Ingen deltagares synpunkt förutses ha företräde när det gäller synen på kunskap. Gränserna

4 Här menas ett s.k. paradigmskifte då vetenskapen ändrar inriktning och påverkas av nya teorier och forsknings- resultat (Holmstrand 2008 s. 200).

öppnas, i alla fall delvis: praktikerna vill lära sig att se sin verksamhet i ett nytt ljus med hjälp av teorier och begrepp, och forskarna korrigera sina teorier med hjälp av kunskapen från deltagarnas praktiska verksamhet. När en forskningscirkel fungerar väl innebär det att samarbete tvärsöver olika sociala världar uppstår. Det sker inte för att någon i förväg har planerat det utan genom arbetsprocessen i gruppen. I detta samarbete skapas enligt Susan Star och James Griesemer gränsobjekt (Star & Griesemer 1989 s. 408). Dessa består av objekt från olika sociala världar och tillfredsställer informationskrav i respektive värld. Gränsobjekt är smidiga nog för att anpassas till lokala behov och krav från de olika parterna. Samtidigt är de tillräckligt robusta för att behålla en gemensam identitet för dem som deltar i sammanhanget, som här i forsknings- cirkel. De är vagt strukturerade för allmänt bruk, men blir starkt strukturerade i enskilda fall. De är både konkreta och abstrakta. De har olika betydelser i olika sociala världar, men deras struktur är tillräckligt vanlig för mer än en värld för att de ska kännas igen hos deltagarna (Star & Griesemer 1989 s. 393). Bland gränsobjekt som Star & Griesemer (1989) ger exempel på och som har förekommit i forsknings- cirklarna i projektet kan nämnas:

1. Idealtyp som Star & Griesemer anser kan vara t.ex. diagram, atlas eller andra beskrivningar som inte

exakt återger alla detaljer av alla ting och är i stället en mera abstrakt beskrivning från alla domäner. Den fungerar som en symbolisk kommunikation som är tillräcklig för alla parter (Star & Griesemer 1989 s. 410). Ett exempel som alla i forskningscirkeln i Landskrona kunde förstå var Antonovskys teori om KASAM, känslan av sammanhang, som är en grundläggande förutsättning för att förstå meningen i livet. Deltagarna i forskningscirkeln använde den för att beskriva vad ungdomarna i ett område delvis saknade men som deltagarna kunde arbeta med. För en forskare fungerar teorin som en övergripande förklaring av de problem som cirkeldeltagarna möter i arbetet.

2. Sammanfallande gränser är gemensamma objekt som har samma gränser men olika interna innehåll.

Ett exempel från forskningscirklarna i Malmö och Helsingborg är de stadsdelar och områden som cirkeldeltagarna arbetar med för att konkret förbättra med hjälp av till exempel områdesprogram. För både cirkeldeltagare och forskare innebär de avgränsade områdena dessutom kunskap om socioekono- miska förhållanden, fysisk struktur, befolkningsstruktur, det civila samhällets kapacitet eller brister o.s.v. För praktiker handlar det om att konkret lösa de problem som finns i områdena. För forskare kan ett område dessutom erbjuda möjligheter till analys av data, applicera teorier och begrepp och finna nya forskningsområden.

Ett annat gränsobjekt med sammanfallande gränser är Systematisk Social Observation, SSO, av om- råden i Landskrona och Helsingborg. Med hjälp av kamera dokumenterades skadegörelse, nerskräp- ning, bristande underhåll. De placerades sedan i en karta med hjälp av Geografiskt Informationssys- tem, GIS, för att göra data överskådlig. För cirkeldeltagarna innebar det en konkretisering t.ex. visade det sig att det var det kommunala fastighetsbolaget i Landskrona som hade mest brister i underhåll. För forskare kan resultaten ge underlag till en vetenskaplig tolkning av kriminalitet, otrygghet och rörelsemönster i ett område.

3. Standardiserade former - metoder för gemensam kommunikation tvärsöver olika arbetsgrupper. En

sådan form kan en social risk- och sårbarhetsanalys vara när den väl har standardiserats och som forskningscirklarna både i Malmö och Helsingborg har arbetat med. Ett annat är just de konkreta kartorna som SSO skapade. De kan dessutom spridas till andra utanför forskningscirkeln.

na på objekt som har olika betydelse för var och en av dem. Att konstruera och hantera dessa objekt sker bara när olika samarbetspartners arbete sammanfaller. Dessa objekt formar därför gemensamma gränser mellan världar och hör hemma i båda samtidigt (Star & Griesemer 1989 s. 410 ff.). Innan konkreta råd för arbete med forskningscirklar beskrivs, presenteras först några utvärderingar av vad detta slags kunskapsin- hämtande har haft för betydelse för deltagarna.

I dokument Att laga revor i samhällsväven : om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden (sidor 149-151)