• No results found

Konstnärsnämndens stöd till filmen är speciellt då allt annat stöd på statlig nivå fördelas av Stiftelsen Filminstitutet och från 2011 även till filmresurscentrum inom

Kultursamverkansmodellen. Medel till konstnärer inom filmen fördelas från budgetpost 5:2 ap. 6 men även från en egen budgetpost under Filmstöd 10;1 ap. 3. Det speciella filmstödet fördelas som projektbidrag till kortfilm, dokumentärfilm och animation. Övriga medel fördelas i huvudsak som arbetsstipendier och då till filmkonstnärer inom alla områden.

Framhållas bör att nämndens stöd till konstnärer inom filmområdet är unikt då det riktas direkt till konstnärerna, dvs. det är inte ett produktionsstöd. Film är trots en teknisk revolution

15 (25)

till stora delar en mycket kostbar konstnärlig form. Filminstitutet har beslutat att ge färre filmproduktioner stöd men med högre belopp. Detta är sannolikt en riktig bedömning men då blir det än mer viktigt att filmområdet även omfattas av konstnärsstöd så att filmare kan överleva mellan produktionerna. Antalet filmansökningar till nämnden har ökat med 13 % från 2009.

Konstnärsnämnden menar att

för att medverka till att svensk filmkonst är av hög konstnärlig kvalitet bör stödet till filmen inom Konstnärsnämnden öka med 4 miljoner kronor.

4 Långtidsstipendier

Långtidsstipendierna löper som mest på en period om 10 år och uppgår årligen till tre

basbelopp (SFS 1976:528), år 2012 till 132 000 kr. Stipendiet skall enligt bidragsförordningen ge aktiv konstnär, med en under längre tid dokumenterat konstnärlig verksamhet av god kvalitet, arbetsmässig trygghet för att utveckla denna verksamhet. Stipendiet är skattepliktigt och nämnden betalar pensionsavgift på beloppet. Antalet tioåriga långtidsstipendier skall enligt regleringsbrev uppgå till 102, därutöver kan stipendier med kortare löptid beviljas.

Stipendierna skall delas mellan Konstnärsnämnden och Sveriges författarfond. I enlighet med överenskommelsen mellan myndigheterna disponerar nämnden 82 och Författarfonden 20 av stipendierna. Inom Konstnärsnämnden beslutar styrelsen om långtidsstipendierna tillika antalet stipendier till varje konstform inklusive bild- och formområdet.

Långtidsstipendierna anses enligt Konstnärsnämndens enkätundersökning 2011 vara effektiva och viktiga stipendier. Stipendiet gör det möjligt att verka på en konstnärligt hög nivå. 90 % av de svarande ser stipendiet som ett erkännande av sitt konstnärskap. 90 % av nuvarande stipendiater respektive 80 % av f d stipendiater anser att stipendiet främjat utvecklingen av deras konstnärskap. 33 % av de före detta långtidsstipendiaterna säger sig ha förbättrat ekonomin efter stipendietiden. I ett större perspektiv kan konstateras att de som innehar ett 10-årigt långtidsstipendium ofta betraktas som de mest framträdande konstnärerna i respektive konstart, att deras konst står i publikt och medialt fokus samt att deras konstnärskap utgör en viktig del av konstartens förnyelse.

Enligt regeringens promemoria Ku2009/2332/KV Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer skall medlen från en avveckling av inkomstgarantierna överföras till

långtidsstipendier. Regeringen visar därmed tydligt att den anser att långtidsstipendier är ett väl fungerande stöd till konstnärer. Nämnden instämmer i regeringens bedömning men menar att formen utöver ökade medel från en framtida avveckling bör utvidgas ytterligare och snabbare.

Fördelningen av antalet långtidsstipendier mellan konstformerna är idag ojämn. Nämnden ser att antalet långtidsstipendier inom områdena teater, dans och film bör öka. Konstnärsnämnden anser därför att en utökning av antalet långtidsstipendier med totalt 40 nya stipendier under perioden är en väl riktad reform. Reformen skulle stärka samtliga Konstnärsnämndens konstområden. De ökade medlen används för att parera en utjämning av fördelningen av långtidsstipendier mellan konstarterna.

16 (25)

Konstnärsnämnden anser

att en utökning med 20 långtidsstipendier bör möjliggöras med en ökning av budgeten med 5,3 miljoner kronor.

5 Statlig inkomstgaranti för konstnärer

Regeringen har i den ovan nämnda promemorian Avveckling av inkomstgarantier för konstnärer föreslagit att inga nya garantier skall fördelas men att de som redan innehar en garanti skall fortsätta att ha en sådan. Konstnärsnämnden har i sitt remissvar visat att garantin därför troligtvis kommer att fortsätta i ca30 år till. Nämnden har i många år i sina

budgetäskanden begärt att garantin skall reformeras och har initierat ett sådant arbete.

Den statliga inkomstgarantin för konstnärer bör utgöra en plattform som ger en

grundläggande trygghet utifrån vilken innehavaren uppmuntras att själv skaffa ytterligare inkomster. Det nuvarande systemet motverkar arbetslinjen, dvs. ett system som skall uppmuntra till arbete och egen inkomst. För den grupp innehavare som har minst egen inkomst gör garantins regler att det i princip inte ”lönar sig” att arbeta. Det är orimligt att dessa garantinnehavares egna inkomster inte alls ökar deras totala inkomster. Vidare är utbytet av den egna inkomsten marginellt också på nivåer då den överstiger ett grundbelopp.

Detta förhållande måste ses som ett principiellt fel i garantins konstruktion. Det kan också bl.a. leda till att konstnärer i vissa fall arbetar utan ersättning eftersom de inte kan tillgodogöra sig någon del av ersättningen, en effekt som skapar ojämlika villkor mellan dem som har och inte har garanti.

Den statliga inkomstgarantin för konstnärer uppgår nu till maximalt fem grundbelopp, under år 2012 till (5 x 44 000) = 220 000 kr. I det nuvarande systemet minskas beloppet med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Konstnärsnämnden har föreslagit att avtrappningsreglerna justeras så att innehavarna får behålla en större del av den egna inkomsten. I samband med genomgång av

bidragsförordningarna som sker i samarbete mellan Kulturdepartementet under 2011-2012 har nämnden lagt fram ett förslag som skulle göra det möjligt att behålla en större del av

inkomsterna samt att marginaleffekterna inte blir så stora som med nuvarande system.

Förslaget moderniserar även förordningen så att konstnärer oberoende vilken juridisk form man agerar i hanteras mer likvärdigt. Förslagets ekonomiska konsekvenser är inte beräknade.

17 (25)

6 Samverkansmodellen och andra regeringsuppdrag

Samverkansrådet

Konstnärsnämnden har till uppgift att delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som hanterar frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Motsvarande myndighetssamverkan sker också i den arbetsgrupp för uppföljning av

kulturplanerna som Kulturrådet initierat. Arbetet ger en ny och kraftfull roll till nämnden att tydliggöra vikten av en medveten konstnärspolitik regionalt och lokalt. Nämnden ser som sin uppgift att sprida kunskap också om konstnärers villkor och kvalitetsbegreppen. Nämnden ser även ett stort behov av nationell analys av konstnärernas villkor för att följa upp modellens verkan.

Kulturella och kreativa näringar

Konstnärsnämnden ska i samverkan med Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd,

Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Stiftelsen Svenska Filminstitutet lämna en gemensam resultatbedömning av arbetet för att främja kulturella och kreativa näringar.

Bedömningen ska avse både insatser inom ramen för handlingsplanen och andra insatser. I uppdraget ingår också att bedöma hur arbetet med att främja kulturella och kreativa näringar kan vidareföras fr.o.m. 2013.

Internationellt kulturutbyte på musikområdet

Konstnärsnämnden ska utveckla en verksamhet för internationellt kulturutbyte på

musikområdet som bygger på erfarenheterna från Iaspis och Internationella dansprogrammet.

Arbetet ska ske efter samråd med berörda aktörer.

Det statliga stödet till arrangörer inom musikområdet

Konstnärsnämnden och Statens kulturråd ska i samråd med Statens musikverk kartlägga och analysera arrangörsverksamheten på musikområdet. Analysen ska bl.a. omfatta uppnådda resultat inom det statliga området samt bedömningar om hur det nuvarande statliga stödet, inom befintliga budgetramar och utifrån de kulturpolitiska målen, kan vidareutvecklas för att öka tillgången a musik av hög kvalitet och för att bättre svara mot behoven inom musiklivet.

Umeå Europas kulturhuvudstad 2014

Konstnärsnämnden ska i dialog med Umeå kommun se över möjligheter att medverka inför och under Umeå Europas kulturhuvudstad 2014.

Representation i OMC-grupp som arbetar med mobilitet för konstnärer

Konstnärsnämnden ska som svensk representant sitta i OMC-gruppen med uppgift att öka mobiliteten för konstnärer i Europa under perioden 2011-2012.

18 (25)

Musiken och jämställdheten

Konstnärsnämnden ska tillsammans med Statens Kulturråd samverka med Statens Musikverk i deras regeringsuppdrag om ökad jämställdhet inom musikområdet. Uppdraget pågår 2011-2014.

Konstnärsnämnden anser att

nämndens anslag bör öka med 500 000 kronor för att regeringsuppdragen ska hanteras på ett kvalitativt sätt.

7 Analysavdelningen med uppdrag att bevaka konstnärernas ekonomiska och sociala villkor

All verksamhet inom analysavdelningen bekostas inom ramen för Konstnärsnämndens förvaltningsanslag. Förvaltningens budget utökades år 2005 med 2 mnkr för att bygga upp verksamheten och utöka uppdraget till att även omfatta konstnärernas villkor inom

trygghetssystemen. 2010 och 2011 utökade regeringen budgeten ytterligare. Uppdraget omfattar nu även att nämnden skall medverka i ett antal uppdrag och samverkansuppdrag, se avsnitt 6 om regeringsuppdragen. Verksamheten omfattar alla konstområden: bild, form, musik, teater, dans, film och ord. Nämndens arbete omfattar ordområdet då Författarfonden pga. sin speciella konstruktion inte kan ges den typen av uppdrag som läggs på nämnden utöver ren stipendie- och bidragsgivning. Arbetet sker dock i nära samarbete med

Författarfonden.

Nämnden har nu byggt upp en struktur för arbetet inom avdelningen. Här hanteras alla övergripande kulturpolitiska frågor samt kulturpolitiska frågor för respektive konstområde, naturligtvis i samarbete med nämnden i övrigt. Avdelningen består nu av tre utredare jämte kanslichefen.

Konstnärsnämndens uppdrag att hålla sig underrättad om konstnärernas sociala och

ekonomiska villkor samt löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet utgör grunden för avdelningens arbete. Detta sker som tidigare genom statistiska och kvalitativa undersökningar, information genom

www.konstnarsguiden.se, samtalsplattformar med andra politikområden och genom

deltagande i möten med andra myndigheter och organisationer. Under senare år har nämndens roll som samverkanspart i olika regeringsuppdrag och som remissinstans förstärkts.

Utgångspunkten för detta arbete är att se frågorna ur konstnärernas perspektiv. Nämnden avser också att vidare utveckla det internationella nätverket för att bevaka konstnärsfrågorna på EU- och internationell nivå. Avdelningen ansvarar för sammanställningar av nämndens styrdokument, årsredovisning, budgetunderlag, remisser och yttranden samt skapar rutiner kring uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten.

Nämnden har under 2011 publicerat rapporten ”Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster” av Marita Flisbäck, den sista i en serie om tre om konstnärers villkor byggt på ett stort statistiskt underlag. Behoven av analyser och beskrivningar av konstnärers förutsättningar att skapa kvalificerad konst är stora i en omvärld med snabba förändringar inom andra politikområden, tekniken, upphovsrätten, publikens/nyttjarnas sammansättningar

19 (25)

och behov samt inte minst konstens egna förändringar och intressen. De mycket snabba förändringarna inom kulturarbetsmarknaden där nu endast en minoritet av konstnärerna har längre eller fasta anställningar, gör att behovet av att Konstnärsnämnden analyserar och bevakar de enskilda konstnärernas situation ökar. Nämndens utredningar har haft stor genomslagskraft medialt men framförallt som grunddokument för en kulturpolitisk

diskussion. Behoven av den här typen av objektiva fakta om förutsättningarna för konstnärligt skapande är omfattande.

Under 2008 lanserades internetportalen Konstnärsguiden som svar på regeringens uppdrag om en rådgivningsfunktion avseende frågor som rör de generella trygghetssystemen och skattesystemet för enskilda konstnärer. Under 2012 utvidgas Konstnärsguiden med mer och nytt innehåll. En självklar önskan och behov av utbyggnad är att informationen även skall omfatta det stora antalet konstnärer som arbetar och verkar över nationsgränserna. Den generella samordningen inom EU handlar i stora delar om arbetskraft som en längre period arbetar på ett ställe utomlands. Det specifika för yrkesgruppen konstnärer är att man ofta har korta kontinuerliga uppdrag eller arbetsperioder utomlands, vilket gör att anpassningen till skatt- och trygghetssystem försvåras.

Konstnärsnämnden arbetar aktivt med frågor inom kulturarbetsmarknaden i nära samarbete med Arbetsförmedlingen Kultur Sverige och Kulturrådet. Nämnden driver aktivt arbetet med en samlad kompetens över myndighetsgränser och politikområden för att diskutera problem som är specifika för området, t.ex. Försäkringskassan.

Inför 2013 anser nämnden

att ytterligare 500 000 kronor behövs för en utbyggnad av Konstnärsguiden när den ska arbeta över nationsgränserna.

20 (25)

8 Konstnärsnämndens förvaltningsanslag

Konstnärsnämnden har under de senaste åren gått igenom en kraftfull förändring, en process som fortfarande pågår. År 2011 utökades personalen för att hantera regeringens nya uppdrag bl.a. inom analysavdelningen med ytterligare en tjänst. Inom avdelningen för stipendier och bidrag anställdes ytterligare en handläggare för området bild och form som omfattar ca 50 % av inkomna ansökningar och över 60 % av nämndens bidragsgivning. Inom Iaspis utökades en tjänst från 50 % till 80 % för att stärka formområdet. Från att ha varit en nämnd som fördelat stipendier och bidrag har nu nämnden ett antal omfattande regeringsuppdrag samt snabbt växande verksamheter inom området internationellt kulturutbyte och bevakning av konstnärers ekonomiska och sociala villkor. Nämnden arbetar även med en omfattande modernisering och genomlysning av stipendie- och bidragssystemet där analys och utvärdering behöver utvecklas bl.a. i samverkan med Statens Kulturråd.

Belastningen på administrationen ökar dramatiskt med de nya uppdragen. De utökade kraven på rapporteringar samt samverkan inom staten gör att den blygsamma personalstyrkan trots utökning är hårt belastad. I samband med förändringarna av nämndens uppdrag och

verksamhet har även behoven utifrån på att nämnden skall vara synlig och medverka i ett betydande och ökande antal offentliga sammanhang och ingå i olika arbetsgrupper m.m.

Huvudparten av de anställda arbetar idag med internationaliseringen. Den begränsade personalstyrkan gör verksamheten vid myndigheten sårbar vid längre sjukdom och personalomsättningar.

Konstnärsnämndens förvaltningsanslag bekostar stipendie- och bidragshanteringen inklusive kostnader för ledamöter i arbetsgrupper, huvuddelen av de administrativa kostnaderna för Iaspis, all verksamhet inom analysavdelningen samt myndighetens än så länge blygsamma administration.

In document Konstnärsnämndens budgetunderlag (Page 14-20)

Related documents