5. Resultat
5.5 Finns det skillnader på vad pojkar respektive flickor leker ute på skolgården?
När vi gjorde vår undersökning kunde vi se att det fanns skillnader mellan pojkars respektive flickors lek ute på skolgården. Flickornas rollekar var mer lugna och handlade om häst, ”mamma – pappa – barn” osv. Pojkarnas rollekar var det mer fart i och handlade om krig, Star Wars osv. Överlag kan vi inte säga att pojkarnas lek var mer aktiva än flickornas, utan alla barnen var fysiskt aktiva ute på skolgården.
37
Från våra observationer kan vi se att många pojkar och flickor leker var för sig, men barnen själva säger att de gärna leker med det motsatta könet.
Jag kan leka med flickor, det är inget äckligt. (Pojke årskurs ett)
Ibland brukar jag leka med ”Calle”. Vi leker många saker. Ibland klättrar vi i träden. (Flicka årskurs ett)
Ja, ibland. (Pojke årskurs två)
Ibland till exempel i de perioder där man ska spela kula och sånt då är vi mycket både pojkar och flickor. (Flicka årskurs tre)
Pedagogerna bekräftade det vi såg ute på skolgården, att barnen leker gärna med samma kön som de själva. Anledningen till att barnen svarade att de gärna lekte med både pojkar och flickor, beror nog på att de ser inget konstigt med att leka tillsammans. Utan det är aktiviteten och intresse för leken som styrde om vilka kön som deltog, vilket även Forsgård (1987) säger. De lekar som båda könen var med på var dunkgömme, jaga och tafatt, tävling vid gungorna där de dels hoppade och dels kastade iväg en sko för att se vem som kom längst.
Utifrån vår aktivitetskarta (bilaga 1) kunde vi se att kullen och bandyplanen var populära platser för flickorna respektive pojkarna, men överlag befanns sig barnen över hela skolgården. Detta är också något som framkommer i intervjuerna med barnen att en plats har inte bestämts att den är enbart till för pojkarna eller flickorna utan alla barn rör sig på skolgården. Även pedagogerna på skolan upplever att det inte finns några lekar eller platser som är könsbundna, bandy har tidigare enbart spelats av pojkar men nu när flickorna i trean kan regler är de gärna med och spelar. En pedagog (C) säger så här om barnens lek utifrån frågan om det finns könsbundna lekar ute på skolgården.
Egentligen inte, det gör det inte från första början, det är vi som formar. Utan det är vi människor och samhället som påverkar hela tiden.
38 Pedagog B har sagt ett motsatt svar på samma fråga
Ja, i stort sett. Krig är mest killar som leker, händer att en tjej är med ibland. Flickorna bygger hus i buskarna med löven.
Hirdman (2001) säger att vuxna och samhällets värderingar och normer påverkar barnen och deras lek, vilket vi bör var varsamma över för barnen tar till sig de normer och värderingar som vi sänder ut.
5.6 Hur ser barnen respektive pedagogerna på skolgårdsmiljön?
Det finns alltid bra och dåliga saker att säga om en skolgård, men tyvärr upplevde pedagogerna och barnen att denna skolgård inte tillfredställer alla barn och deras lek. Några barn hade svårt för att säga vad som var bra respektive dåligt med deras skolgård men en del barn var medvetna om att skolgården ska göras om och hoppas på att den blir bättre. Detta säger en pedagog (B) då vi frågar vad som är bra med skolgården:
Bra med skolgården? Jätte bra att asfalten spricker [ironi], vi ska ju få en helt ny skolgård alldeles snart. Denna är inte så mycket att hänga i julgranen. Det kommer att bli bättre.
Både pedagoger och barn verkar ha stora förväntningar om hur den nya skolgården kommer att se ut och hoppas på att den ska bli bättre. Det finns nästan alltid positiva och negativa aspekter på asfalt och så här säger pedagog C om den, och samtidigt börjar pedagogen tala om att det saknas möjligheter för barnen till att kunna klättra.
… Det är både gott och ont med asfalt kan jag känna, som nu denna årstid här i Skåne så är man rätt glad att man har asfalt och man kan göra mycket hoppa hopprep, hoppa hage för det är gyttjigt och geggigt i gräset. Det finns alldeles för lite möjligheter att klättra till exempel, det borde finnas mer klättermaterial och det kan vara i form utav liggande träd och detta
39
vet jag att barnen har önskar fler gånger och det behöver inte vara höga träd… (Pedagog C)
Citatet avslutas med att pedagogen säger att de vet att det kommer att få mer klätterredskap, och nästa citat gäller också om vad som kommer att ske med skolgården
Det kommer att komma en ny bandyplan. Det kommer att komma lite nya lekredskap, det kommer att dräneras och asfalteras om, där som det behövs. Det kommer att komma ett nytt bollplank här ute, eventuellt basketkorg. (Pedagog B)
Både pedagoger och barn talar väldigt mycket om hur den nya skolgården kommer att se ut och vilka redskap som ska komma, skolgården har inte förändrats sedan den byggdes på 60– talet, så den behöver rustas upp. Detta säger pedagog A om skolgården:
… vi vill att det ska bli bättre, vi har ju en ritning, den ser trevlig ut, vi hoppas på att det blir bra. Den [skolgården] är ganska liten för så många barn.
Då alla barnen är ute samtidigt på skolgården blir den ganska trång och liten till det antal barn som finns på skolan. I detta sammanhang saknas det olika fasta lekredskap, t.ex. fler gungor men även fler träd som barnen kan klättra i, detta var något som framkom i intervjuerna med barnen.
Det saknas lite fler gungor och det saknas fler klätterträd, för jag tycker om att klättra. Klätterträden är ofta upptagna av andra barn. (Flicka årskurs ett)
Pedagogerna uttryckte även att de saknade smårum där barnen kan vara för sig själva och inte bli störda av andra samt att gruppera sig efter intresse till leken.
40
Ja det är att det finns många olika platser där barnen kan dela upp sig på här bakom huset, gröningen på skolgården. För det är många barn och man behöver många olika. Sedan har vi … vår skolgård är ju nu i gång och ska renoveras, där kommer vi att få ytterligare sådana här smårum, bordtennis hörnan. Det är viktigt att ha många olika små ställen för barnen att vara på. Fast ändå ha mycket grönt och att de får klättra i träden. (Pedagog C)
Då vi ställde frågan vad som är det bästa med att leka ute på skolgården till barnen fick vi dessa svar:
För att få röra på sig, slipper sitta still i bänken och får frisk luft. (Flicka årskurs två)
Man får vara med sina kompisar och leka. (Pojke årskurs två)
Man slipper arbeta och lite så, om man har spring i benen får man rast. (Pojke årskurs tre)
5.6.1 Barnens användning av material
Då barnen lekte under klätterställningen och byggde en koja använde de sig av spadar och hinkar, de lösa materialen är viktiga i barnens lek för de berikar leken. Barnen använde även naturmaterial t.ex. i flickornas hästlek där de använde gräs som avgränsningar till boxarna.
Vi trodde att pojkarna som lekte krig skulle använda pinnar till vapen men de använde sin egen kropp och gestaltade gevär samt att de använde en grill till stridsvagn. Detta kan beror på att det inte var tillåtet att leka med pinnar, men samtidigt var pojkarna fantasirika i leken och tillverkade vapen på annat sätt.
41