4.1 Markanvändning
I flödesberäkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter, enligt Svenskt Vatten P110 använts. Avrinningskoefficienterna för respektive markanvändningsområde, samt areor för befintlig och planerad markanvändning inom utredningsområdet presenteras i Tabell 4-1.
Dessa areor är baserade på erhållen situationsplan daterad 2017-09-21. Om den slutliga markanvändningen ser annorlunda ut påverkar detta avrinnings- och flödesberäkningarna.
Om till exempel den antaget kraftigt hårdgjorda förgårdsmarken anläggs med plattsättning kommer de dimensionerande dagvattenflödena bli mindre. Den planerade bollplanen
planeras anläggas med konstgräs med underliggande sand (istället för gummigranulat), vilket ger god genomsläpplighet. Inom de hårdgjorda gårdsytorna planeras för en blandning av asfalt och plattor/marksten. Det bör noteras att små förändringar i avrinningskoefficienterna kan ge relativt stora skillnader i dimensionerande flöde. De redovisade flödena bör därför främst ses som indikatorer på hur dagvattenflödet kan förändras vid den planerade markanvändningen.
Tabell 4-1. Använda avrinningskoefficienter, samt befintlig och planerad markanvändning inom utredningsområdet.
Markanvändning Avrinningskoefficient φ Befintlig (m2) Planerad (m2)
Takyta 0,9 60 540
Grönyta/Plantering 0,1 400 365
Parkering 0,8 200
4.2 Erforderlig utjämningsvolym för rening
Enligt krav i Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten ska 20 mm nederbörd på hårdgjorda ytor kunna fördröjas under en period på cirka 12 h. För det aktuella utredningsområdet med planerad markanvändning skulle 20 mm nederbörd generera en total dagvattenvolym på cirka 21 m3, beräknat utifrån areor hos tak, förgårdsmark, betongytor och bollplan. För avtappning under 12 h blir medelutflödet 0,49 l/s.
4.3 Flödesberäkningar
I enlighet med vad som föreskrivs i Svenskt Vattens publikation P110 har ett återkommande 20-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden. Rinntiden har för befintlig markanvändning satts till 10 minuter, som är den lägsta rinntiden som bör användas enligt P110. Rinntiden för planerad markanvändning har satts till 15 minuter, eftersom
utjämningsanläggningarna som konstrueras enligt Stockholms stads åtgärdsnivå kommer att vara fyllda efter denna tid. Dimensionerande regnintensiteter blir då 286,6
liter/sekund·hektar (befintlig) respektive 227 liter/sekund·hektar (planerad). Klimatfaktorn har för planerad markanvändning satts till 1,25. Dagvattenflöden från utredningsområdet vid ett återkommande 20-årsregn, för befintlig och planerad markanvändning, är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och redovisas i Tabell 4-2.
Tabell 4-2. Dimensionerande flöden vid ett 20-årsregn, årsmedelflöden för befintlig och planerad markanvändning och procentuell förändring med planerad markanvändning
Flöde
De förändringar som föreslås skulle, utan ytterligare åtgärder för dagvattenhantering, medföra ett ökat dimensionerande dagvattenflöde med cirka 75 % och ett ökat årsmedelflöde med cirka 47 %.
4.4 Dimensionerande utjämningsvolym
Den dimensionerande utjämningsvolymen för ett 20-årsregn har beräknats med bilaga 10.6 i Svenskt Vattens publikation P110, enligt ekvation 2 i kapitel 2.4. För att fördröja det
dimensionerande flödet så att belastningen på dagvattennätet inte ökar för planerad markanvändning vid ett 20-årsregn krävs, baserat på att rinntiden då uppgår till 15 minuter, en ytterligare fördröjningsvolym på 9 m3, med ett tillåtet maximalt utflöde på 16 l/s.
4.5 Föroreningsbelastning
För beräkning av föroreningshalter i dagvatten, se Tabell 4-3 från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v.17.3.2 använts.
Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
Vid beräkningarna har förgårdsmarken och gång- och cykelytorna på innergården antagits hårdgöras med asfalt och har klassats som markanvändningskategorin ”Gång- och cykelväg”
i StormTacs markanvändningstyper. Om delar av gårdsytan istället anläggs med plattor eller marksten kommer detta resultera i en lägre föroreningsbelastning än den här redovisade.
Grönytorna har angivits som kategorin ”Blandat grönområde”. Eftersom det inte finns schablonhalter motsvarande den planerade bollplanen har istället
markanvändningskategorin ”Gräsyta” använts med en justerad avrinningskoefficient till 0,3,
Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningarna har utförts i StormTac (Larm, 2000). Orange = halten överstiger befintlig halt, Grön = halten understiger befintlig halt.
Förändringen av utredningsområdet beräknas innebära en viss ökning av dagvattnets föroreningsinnehåll. Eftersom det inte planeras för några väg- eller parkeringsytor inom utredningsområdet är det dagvatten som bildas inte heller särskilt smutsigt. Vidtas de föreslagna fördröjnings- och reningsåtgärderna, se vidare Kapitel 5, beräknas
föroreningshalter och årlig belastning, och därmed också recipientpåverkan, minska betydligt för samtliga studerade ämnen.
I Tabell 4-4 redovisas den beräknade årliga föroreningsbelastningen för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening. Beräkningar visar på en minskad föroreningsbelastning efter att dagvattnet genomgått föreslagna reningsåtgärder. Den minskade belastningen är förväntad eftersom detta är målet med Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvatten.
Tabell 4-4. Årlig föroreningsbelastning från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt efter föreslagen rening, beräknat i StormTac (Larm, 2000).
Ämne Enhet
Föroreningsbelastning Befintlig Planerad, innan
rening
Kvicksilver kg/år 0,000010 0,000023 0,000008 Suspenderad
substans kg/år 19 12 4
Olja (mg/l) kg/år 0,11 0,21 0,05
PAH (µg/l) kg/år 0,00051 0,00017 0,00001 Benso(a)pyren kg/år 0,0000085 0,0000057 0,0000004
Beräkningar med schablonhalter är behäftade med stora osäkerheter och resultaten bör därför inte tolkas som exakta siffror, de i StormTac redovisade osäkerheterna i
schablonhalter för respektive markanvändningstyp redovisas i Bilaga 1. Den markant
minskade belastningen efter föreslagen rening som beräkningarna visar bedöms dock ge en hög sannolikhet för att exploateringen leder till en minskad belastning på recipienten. Detta är också vad som kan förväntas eftersom målet med föreslagen dagvattenhantering har varit att uppfylla kraven enligt Stockholms stads åtgärdsnivå, som syftar till att förbättra statusen för vattenförekomsterna i staden.
4.6 100-årsregn och skyfallsmodell
Vid extrema regn, exempelvis ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden som
utredningsområdets dagvattenlösning inte är dimensionerad för att klara. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att dagvattnet kan avrinna via sekundära
avrinningsvägar längs utredningsområdets gångvägar och öppna ytor, och vidare ut på närliggande lokalgator.
Stockholm Vatten har i samarbete med Stockholms stads miljöförvaltning och WSP tagit fram en översiktlig skyfallsmodell för kommunen (Pramsten, 2015). Modelleringen baseras
översvämmas vid ett extremregn. Ett utdrag över maximala översvämningsdjup inom och omkring det aktuella utredningsområdet för skyfallsmodellens scenario c, en typ av worst case-scenario som utgår från ogynnsamma förhållanden för omhändertagande av dagvatten, visas i Figur 4-1.
I utredningsområdets nordvästra del och på vändplanen i norr finns enligt modellen en risk för måttliga översvämningsdjup: 0,1-0,3 meter. På parkeringen och vändplanen söder om utredningsområdet finns risk för betydligt större översvämningsdjup eftersom vändplanen utgör en lågpunkt i terrängen. Den modellerade översvämningen når dock inte marken inom aktuellt utredningsområde.
Figur 4-1. Maximala översvämningsdjup från Stockholms stads skyfallsmodell, scenario c, inom och omkring utredningsområdet. Data är hämtat från Stockholms stad genom deras WMS- tjänst.