Hittills har fokus för diskussionen legat på vad jag valt att kalla för chefskom- petensen och i förlängningen om grunderna för den yrkesmässiga kontrollen. Den andra kompetensen handlar om den formella, inom ramen för professions- utbildningen, förvärvade kompetens. Denna kompetens, som kan kallas vård- och omsorgskompetens, är grunden för den professionella kontrollen. Frågan är vilken kontrollerande betydelse har denna kompetens inför chefernas arbete med mångfald i vardagen? I intervjuerna med cheferna kommer frågan om vad en mångkulturell omsorg och mångfald i omsorgen kan tänkas vara, en fråga som är baserad på idén om en fördjupad service i och med organisationsför- ändringen i mångfaldsriktning i den politiska mångfaldsbeställningen. En chef menar att
Det jag ser, det är egentligen ett samhälle där våra vårdtagare ställer annorlunda krav än idag för idag är ju dock majoriteten svenskar. Mångfald i omsorgen är när vi har 130 nationaliteter i hemmen att ta oss an, det är en väldigt mangrann uppgift att reda ut…
2 I teoretiska termer kan detta förklaras som att ett kollektivt skapande avseende mångfald inte i till-
räcklig utsträckning lyckas skapas i organisationen. Det kollektiva skapandets grund är att upplevelser och erfarenheter från de olika systemen översätts och redigeras i möten mellan chefer (Jfr Czariawska 200). I det kollektiva skapandet kan organisationens övergripande syn på vad mångfald är och bör betyda framkomma via översättningar och redigeringar av upplevelser och erfarenheter från de olika systemens vardag. Möjligheten till och för att detta kollektiva skapande ska kunna utvecklas är att frågan explicit kontrolleras av samtliga chefer – utan för-kontroll ingen efter-kontroll.
2 Under en intern konferens i Malmö stad som arrangerades i och med avslutande av projektet Mång-
fald som personalidé i december 200 framhöll kommunalrådet i staden Malmö stad som en lärande kunskapsorganisation.
En annan chef berättar:
Framtiden kommer ställa än högre krav på personalen. Omsorgsetiken kommer bli ännu tuffare i framtiden. Ställer högre krav, nya utbildningsbakgrunder […] mycket mer mångfacetterat än idag, hur ska vi klara det? För det går snabbt…
Cheferna är överens om att mångfaldsfrågan i framtiden är något av en ödes- fråga för vård- och omsorgsorganisationerna, att mångfaldsfrågorna i framti- den också kommer att ställa nya krav på verksam personal. Chefernas resone- mang, liksom chefernas osäkerhet inför mångfaldsbegreppets kvalitativa betydelse, pekar på den formella kompetensens betydelse för mångfaldsfrågan. Kan chefernas osäkerhet tyda på brister i chefernas och den av organisationen efterfrågade formella kompetensen? En av cheferna berättar att,
[…] utbildningarna idag måste läggas om så att man lägger väldigt stort fokus vid att kunna de etiska värderingarna inom muslimska länder, inom katolska, protestantiska och också lägga en väldigt stor vikt vi de olika nationaliteterna när det gäller vård och omsorg. Så skolorna måste skapa ett större utrymme för dessa frågorna […] Annars kan man inte skapa en god vård, om inte vi kan ge kompetensen, nu är det ju så att vi har detta i kölvattnet, i detta som har skett och vi har inte de färdigheterna, de som har gått de tidigare utbildningarna, det är ju där jag ser…
Omvärldsförändringar av olika dess slag, i detta fall ökad etnisk differentie- ring, har skapat en ny situation i samhället som cheferna och organisationerna har begränsad kunskap om, referensramarna räcker inte till. Den citerade che- fen menar att nya krav måste ställas på de olika vårdutbildningarna, vårdpro- fessionerna idag. Utbildningarna måste läggas om för att de vårdprofessionella på ett förtjänstfullt sätt ska kunna utföra sitt yrkesarbete. Den citerade chefen pekar på brister i den formella kompetensen. Här kan frågan huruvida profes- sionen som sådan kan verka kontrollerande för organisationsutvecklingsarbe- tet som präglas av osäkerhet?
Att vara professionell, att vara medlem av en professionell gruppering, innebär att vara medlem av en yrkesbaserad grupp med bas i ett kunskapsmonopol med funktion att delvis skapa legitimitet inför andra enskilda och kollektiva aktörer (klienter och samhälle etc.). I termer av professionell kontroll handlar den profes- sionella kompetensen om att den professionelle dels ska kunna skapa legitimitet inför exempelvis kollegor eller patienter, dels ger den olika frågor legitimitet.
Den formella kompetensen uttrycks, precis som en reella, i ett görande men i detta fall kan görandet formuleras som ett professionellt sådant. Det profes- sionella uppdraget bör analytiskt skiljas från det chefsmässiga uppdraget. Upp-
dragens kompetensgrund är olika och de kontrolleras av olika faktorer – de olika kontrollerna och kompetenserna syftar till kontroll av olika frågor. Det professionella uppdraget är externt och har kopplingar till produktionen av vård- och omsorg och exempelvis äldre människors livsvillkor och sjukdoms- bild. Det chefsmässiga uppdraget är å andra sidan internt med kopplingar till arbetsgivarefrågor. Medan den professionella kontrollen kan verka kontrolle- rande för verksamhetens externa uppdrag, en direkt kontroll av vård- och om- sorg och exempelvis äldre människors situation, åsyftar den yrkesmässiga kon- trollen också det interna (arbetsgivare)uppdraget. Mångfaldsfrågan som organisations- och verksamhetsutveckling är i främsta rummet en arbetsgivare- fråga. Annorlunda uttryckt kan konstateras att det chefsmässiga uppdraget är överordnat det professionella uppdraget och att den formella kompetensen och professionella kontrollen åsyftar kontroll av den professionella verksamheten, inte chefskapet som sådant.
Professionen syftar till och kan kontrollera det externa uppdraget men kan svårligen, som sådan, kontrollera det internorganisatoriska mångfaldsarbetet, det finns alltså lite som tyder på att den professionella kontrollen och kompe- tensen kan stävja osäkerhet avseende organisations- och verksamhetsutveck- ling som den politiska mångfaldsbeställningen avser. Den professionella kon- trollen kan snarare tämja den intellektuella osäkerheten avseende mångfaldsbegreppet.2