39. Other / Free
1
1 Peter the Great Museum of Anthropology and Ethnography (Kunstkamera)
My paper presents some preliminary results of formula analysis as well as some notes about metrics of Russian epic religious verse. At my disposal there is a
corpus of epic religious verses (duhovnye stihi
-lomorskie stariny i duhovnye stihi» by A. Markov, «Neizdannye materially expediciy B.M. i Yu.M.Sokolovyh. 1926–1928. Po sledam Rybnikova i Gilferdinga») and several texts from «Arhangel’skie byliny I istoricheskie pesni» by A. Grigoryev).
A technique of formula analysis already has been worked out for the Yugoslav oral epic tradition by M. Parry and A. Lord. Russian oral epic (bylina) already was the subject of this type of analysis (see P.Arant “Compositional Techniques of the Russian Oral Epic,
corpus of Russian epic verses (duhovnye stihi). It discovered that these texts (duhovnye stihi) contains comparatively inconsiderable number of formulas.
we can found only in the different variants of one motive. In the matter of metrics, the most interesting thesis about it is the compatibility of such properties as a non-dactylic clause and dactylic clause. There are two groups of epic religious verse — with dactylic
clause (Golubinaya kniga, Yegoriy
Mucheni-ya Yegorija)) and non-dactylic (Aleksei chelovek Bozhij, Anika Voin, Boris I Gleb, Voznesenie). Final conclusion from mentioned features is the fundamentally different way to adopt/learn these texts by the singer.
39. Other / Free Rui Liu1
1 Department of Service Management and Service Studies, Lund University
yet may actually cause harm to individual health. Their pervasiveness on the global market, combined with their deceptive nature, poses a practical problem, an ethno-graphic challenge but also an analytical interest.
medicines. Empirical data was obtained through a qualitative survey among the Swed-ish public.
seeking behaviours. The following questions will be addressed: How do individuals perceive the safety of obtaining medicines through different channels? How do they evaluate the quality of medicines? How is health information sought after? What strat-egies are deployed by the individuals when they decide on which medicines to obtain and where to do so?
Participatory Research in a Post-Factual World + Institutions and Ethnography: Methodological,
Theoretical and Empirical Matters
Tytti Steel1 2
1 University of Helsinki, Helsinki, Finland
2 University of Jyväskylä, Jyväskylä, Finland
In this panel we shall discuss the forms of participatory, embedded or en-gaged research in Ethnology and Folklore Studies. In its strictest meaning, participatory research is understood as a process in which the participant (the ‘object’ of the study) takes part in the whole research process from planning to analysis and dissemination.
-tive agency of the participants, rendering ‘objects’ into ‘subjects’.
In the panel we discuss the implications of such research in a post-factual world. What is the relation of the researcher to the participants? What consequences can the agency of the participants have to the research process? What makes participation successful?
We would like to encourage researchers to share examples of collaborative and
partici-Likewise, we encourage the participants to deliberate upon the different aspects of par-ticipatory research in a post-factual world. What is the way forward with parpar-ticipatory or collaborative research?
1, Maria Björklund2
1 Södertörn University, Ethnology, Stockholm, Sweden
2 Stockholm University, Ethnology, Stockholm, Sweden
-and medical anthropology. This panel address questions of methodological -and theoret-ical character in the ethnographtheoret-ical study of institutions. We welcome empirtheoret-ical con-tributions on institutions such as – but not limited to – schools, hospitals, psychiatric facilities, prisons or treatment homes. Suggested themes are:
-multidisciplinarity in the studies of institutions; what contribution can ethnologists -cine dominate the knowledge production?
-method and methodology in the studies of institutions; do studies of institutions re-quire special methods, and what are the limits of ethnography in institutional settings?
What kind of empricial material do ethnography of institutions produce?-ethical ques-tions in the studies of instituques-tions; what are the critical ethical quesques-tions to be asked in the ethnography of institutions, and how do we ensure consent from highly vulnerable research subjects suffering from incarceration and/or illness of some kind?
-theoretical questions in the studies of institutions; what theoretical tools are relevant in current studies of institutions? For many years the theories of Michel Foucault have been dominating institutional studies, is that still the case or do we see other theoretical tendencies today?
15. Institutions and Ethnography: Methodological, Theoretical and Empirical Matters Kalle Ström1
1 Stockholms Universitet
Den första mars 2017 beslutade regeringen att återinföra värnplikten i Sverige. Detta innebär att den tidigare frivilliga utbildningen, där personer självmant ansökte för att göra “lumpen”, har återgått till ett system baserat på tvång, eller ”plikt”
mellan å ena sidan värden som plikt och tvång, å andra sidan frivillighet, valfrihet och självbestämmande. Detta spänningsfält utgör fokus för mitt avhandlingsprojekt. Med
om ovanstående värden kommer till uttryck hos värnpliktiga rekryter inom den militära grundutbildningen.
I min presentation kommer jag att beskriva avhandlingsprojektet, med särskilt prob-lematiserande fokus på relationen till tidigare forskning inom ett ”institutionsetnolo-giskt” fält. Bland exemplen på ”institutionsetnologi” som presenterades i panelbes-krivningen, fanns den militära institutionen inte med. Jag vill väcka frågor om på vilka sätt den militära grundutbildningen kan förstås, eller inte förstås, som en del av en mellan denna studie och exempelvis etnologiska vårdstudier? Den militära grundut-bildningen kräver exempelvis inga formella förkunskaper, vilket öppnar för möjligheter att som forskare delta i hög utsträckning, men vilka metodologiska implikationer får det? På vilket sätt skiljer sig etiska överväganden här i relation till andra institutioner?
Slutligen är militären ett tvärvetenskapligt fält som beforskas inom en rad ämnesom-råden, men hur förhåller sig denna studies potentiella humanvetenskapliga kunskaps-bidrag till den mer nyttoinriktade forskningen som bedrivs inom ramen för exempelvis Försvarshögskolan?
15. Institutions and Ethnography: Methodological, Theoretical and Empirical Matters Maria Björklund1
1 Stockholm University, Institutionen för etnologi, religionshistoria och ge-nusvetenskap, Stockholm, Sweden
15. Institutions and Ethnography: Methodological, Theoretical and Empirical Matters Maria Björklund1
1 Stockholms universitet
-lematiska sociala kategorier eller för kroppar som på något sätt anses vara i behov vad utmärker i så fall den som utförs vid låsta institutioner? Med den psykiatriska heldygnsvården som exempel diskuterar jag vilka gemensamma metodologiska
av fält? I ett sammanhang präglat av forskning med andra slags kunskapsideal än de
15. Institutions and Ethnography: Methodological, Theoretical and Empirical Matters
1
1 Södertörn University, Stockholm
antropologen Beatrice Jauregui (2013) som bland annat studerat polisvåld och polisbru -att se och erkänna etiska tvivelaktigheter i fält; även de etiska tvivelaktigheter som både forskare och forskningspersoner navigerar mellan multipla krav, positioner och motiv, och att sammanblandningar mellan dessa sker i de praktiker som studeras och i själva studiet av dessa praktiker (forskarens egen praktik). Här handlar det om smuts i och därför uppfattas som skadligt, farligt eller orent. För det andra kan smutsig
etnogra -kanta maktobalanser och där etiska frågor blir akuta att hantera.