I denna studie har vi sett hur stöd till socialsekreterare har betydelse för utveckling samt att uthärda ett överbelastat arbete. Påfrestningar som uppstår i arbete med utsatta människor går inte att avlägsna men problematik som grundar sig i deras arbetsbelastning anser vi borde gå att minska med rätt åtgärder. Vi anser att det behövs forskning i hur man kan uppnå detta minskande genom ett preventivt arbete. Detta då flera av våra intervjupersoner ansåg att den höga arbetsbelastningen och tidsbristen gjorde det svårt för dem att kunna prioritera det befintliga stödet. Det skulle därför vara intressant att se hur politiker tänker kring de krav som ställs på socialsekreterare samt deras befintliga arbetsbelastning.
35
6 Referenser
Acker, G. M. (2010) The Influence of Managed Care on JobRelated Attitudes of Social Workers, Social Work in Mental Health, 8(2), 174-189.
Adamson, C., Beddoe, L. & Davys, A. M. (2014). ´Never Trust Anybody Who Says “I Don’t Need Supervision”´: Practitioners’ Beliefs about Social Worker Resilience. Practice: Social Work in Action, 26(2), 113-130.
Andersson, K. & Ahnlund, P. (2009). Urvalets betydelse för kvalitativa intervjustudier i teori och praktik. I L. Dahlgren & L. Sauer (Red.), Att forska i socialt arbete: Utmaningar,
förhållningssätt och metoder (s. 181-196). Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljöverket (2002). Systematiskt arbetsmiljöarbete mot stress. Solna: Arbetsmiljöverket.
Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstrategier kvalitet och hälsa?. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 61-73.
Boyas, J. & Wind, L. H. (2010). Employment-based social capital, job stress, and employee burnout: A public child welfare employee structural model. Children and Youth Services Review, 32(3), 380-388.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Caras, A. & Sandu, A. (2014). The Role of Supervision in Professional Development of Social Work Specialists. Journal of Social Work Practice: Psychotherapeutic Approaches in Health, Welfare and the Community, 28(1), 75-94.
Dahlgren, L., Emmelin, M. & Winkvist, A. (2007). Qualitative methodology for international public health. Umeå: Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health and Clinical Medicine, Umeå University.
Forsman, S. & Pösö, T. (2013). Messages to Social Work Education: What Makes social Workers Continue and Cope in Child Welfare?. Social Work Education: The International Journal, 32(5), 650-661.
Granheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.
Hendricks, C. O. (2003). Learning and Teaching Cultural Competence in the Practice of Social Work. Journal of Teaching in Social Work, 23(1-2), 73-86.
Killén, K. (2008). Professionell utveckling och handledning: ett yrkesövergripande perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kim, H. & Lee, S.Y. (2009). Supervisory communication, burnout, and turnover intention among social workers in health care settings. Social Work in Health Care, 48(4), 364-385. Morén, S. (2010). Att studera socialt arbete - vadan och varthän?. I G. Sandström (Red.), Att vara socionom – från utbildad till erfaren (s.17-28). Lund: Studentlitteratur.
Nygren, L. (2012). Risken finns, finns nyttan? Etikprövningsnämnderna och den kvalitativa forskningen. I H. Kalman & V. Lövgren (red.) Etiska dilemman: Forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet. Malmö: Gleerups.
Socialstyrelsen. (2012). Barns behov i centrum: En säkrare väg till skydd och stöd [Broschyr]. Västerås: Edita Västra Aros. Från
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-3
Socialstyrelsen. (2013). Barns behov i centrum: Grundbok BBIC. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2003). Utmattningssyndrom: stressrelaterad psykisk ohälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
Tveiten, S. (2010). Yrkesmässig handledning - mer än ord. (3., [uppdaterade och rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Utmattningssyndrom. (2012, 11 december). I T. Larsdotter (Red.), 1177 Vårdguiden. Hämtad 12 april, 2015, från
http://www.1177.se/Vasterbotten/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Utmattningssyndrom/
Wilson, L. (2004). Socialsekreterare i Sundsvalls kommun: en undersökning om personalomsättning och arbetsmiljö. Härnösand: FoU Västernorrland.
Bilaga 1
Introduktionsbrev
Hej! Vi heter Malin Bokstrand och Nelly Robé. Vi är två socionomstudenter vid Umeå universitet som går termin sex och skriver vårt examensarbete. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare i individ och familjeomsorgen upplever tillgången och/eller bristen på handledning och medarbetarstöd.
Frågeställningar;
● Vad upplever socialsekreterare som påfrestande i sitt arbete?
● Hur beskriver socialsekreterare att stöd i form av handledning och medarbetare har betydelse för dem i arbetet?
● Finns det skillnader i behovet av stöd via handledning och/eller medarbetare beroende på hur många år man varit verksam som socialsekreterare?
Denna intervju kommer att utgå från sex olika teman med ett antal frågor i varje tema. Intervjun uppskattas ta ungefär en timme. Nedan följer våra olika teman:
Tema (1) Bakgrundsfrågor
Tema (2) Arbetsplatsen och professionen Tema (3) Hälsa
Tema (4) Handledning på arbetsplatsen Tema (5) Medarbetarstöd på arbetsplatsen
Tema (6) Handledning och medarbetarstöd, vad har det för betydelse för individen?
Din medverkan är frivillig och du kan avbryta när du vill under intervjun samt upphäva din medverkan i denna undersökning, vilket innebär att dina svar inte längre kommer att användas till denna studie. Vi skulle gärna vilja spela in denna intervju och hoppas att du godkänner detta. Vid oklarheter under intervjun är det öppet att ställa frågor eller välja att inte besvara vissa frågor. Vi kommer sedan att transkribera intervjun dvs. skriva ut den i text. Ditt namn kommer inte att nämnas på transkriberingen, så du kommer att vara anonym. Även verksamheten och kommunen kommer att vara anonyma, dvs. inte nämnas vid namn. Vi kommer även att hantera dina personliga uppgifter med största möjliga konfidentialitet. Detta innebär att vi kommer förvara materialet på sådant sätt att obehöriga inte kommer att kunna ta del av den. Det är endast vi och vår handledare som kommer kunna ta del av materialet till denna undersökning och vi kommer inte bruka denna intervju till något annat än detta arbete. När examensarbetet är färdig och sammanställd kommer vi att radera intervjumaterialet och det slutgiltiga resultatet av studien kommer att redovisas på sådant sätt att din anonymitet upprätthålls. Det färdigställda och godkända examensarbetet kommer att publiceras i databasen DiVA vid Umeå Universitet, som är ett digitalt vetenskapligt arkiv. DiVA innehåller publikationer som producerats av forskare och studenter vid Umeå Universitet.
Intervjuguide:
Tema 1 – Bakgrundsfrågor 1. Ålder:
2. Kön: 3. Utbildning:
4. Yrkesverksamma år som socionom: 5. Yrkesverksamma år inom socialtjänsten: Teman 2 - Arbetsplatsen och professionen
● Varför valde du att jobba som socialsekreterare? ● Hur upplever du dina arbetsuppgifter?
● Vad upplever du motivera dig i ditt arbete? Varför? ● Vad upplever du vara tungt i ditt arbete? Varför? Tema 3 – Hälsa
● Hur skulle du säga att du mår i ditt arbete? Varför mår du så? → Hur tycker du att arbetet påverkar ditt mående?
● Upplever du stress i ditt arbete? om ja/nej varför? → Tycker du att stress i arbetet påverkar dig? Hur?
● Upplever du att det är vanligt med överansträngning på din arbetsplats? Varför? → Känner du en risk för att bli överansträngd? Varför?
● Upplever du att det är vanligt med utbrändhet på din arbetsplats? Varför? → Har det funnits någon risk för dig att bli utbränd? Varför?
Tema 4 - Handledning på arbetsplatsen
● Har du tillgång till handledning i ditt arbete, om ja- på vilket sätt/om nej varför? → Vem ger handledningen, chefen eller utifrån?
→ När brukar du/ni ges handledning?
● Vad behöver du för handledning i ditt arbete? Varför? → Får du den handledningen?
→ Hjälper handledning dig i ditt arbete? / Om Nej, tror du att handledning hade kunnat vara till hjälp?
● Finns det situationer där du upplever ett större behov av handledning, vilka situationer? ● Känner du att du kan be ledningen om handledning vid behov?
Tema 5 - Medarbetarstöd på arbetsplatsen
● Använder du dig av medarbetare som stöd i ditt arbete? På vilket sätt? → Hur skulle du beskriva att stödet från medarbetare ser ut?
→ Hjälper det dig? På vilket sätt?
● Finns det situationer där du upplever ett större behov av medarbetarstöd, vilka situationer?
Tema 6 - Handledning och medarbetarstöd, vad har det för betydelse för individen ● Har handledningen någon betydelse för dig?
→ Har handledning någon betydelse för din professionella utveckling? På vilket sätt? → Vad tycker du handledning har för betydelse för ditt mående på arbetet?
→ Tycker du att handledning har betydelse för upplevd stressnivå? ● Har medarbetarstödet någon betydelse för dig? På vilket sätt?
→ Har medarbetarstöd någon betydelse för din professionella utveckling? På vilket sätt?
→ Vad tycker du medarbetarstöd har för betydelse för ditt mående på arbetet? ● Har ditt behov av stöd via handledning förändrats under din anställningstid? ● Har ditt behov av medarbetarstöd förändrats under din anställningstid? Avslutning
Har du några frågor? Är det något mer du vill säga kring det vi har pratat om, men som vi inte har frågat om eller kommit in på?
Har du några frågor och funderingar kan så kan du nå oss via telefon- eller mailkontakt. / Tack för din medverkan!
Bilaga 2
KODER lite tid hinner inte många ärenden mycket att göra klienter står still klienter far illaBreda arbetsuppgifter Krav BEGREPP Tidsbrist Arbetsbelastning Klientrelationer För lite kompetens KATEGORI Arbetsrelaterad påfrestning Ärendeträff Professionellt stöd utifrån Extra vid behov
Prioriterar bort Inte hunnit resonera Osäkerhet Handlingsförlamad Frustration Jobbigt Påfrestande Tillkortakommande Kompensation Kollegialt stöd Olika tillgångar Tidsbrist Upplevelser
Brist på extern handledning
Tillgång och brist på handledning påverkar arbetet Komplexa ärenden Involverad Att få kunskap Administrativ hjälp Stannat av Arbetserfarenhet Tidigare kunskap Erfarenhet Hantering Utveckling Kompetens Behovet av handledning grundar sig i erfarenheten och befintlig kunskap
KODER Kvalité
Komma vidare Motivation Drivkraft
Minskar stress
Sätta gränser
Undvika medberoende Bidrar med ny kunskap Nya synvinklar Ärendehandläggning Hjälp i utförandet BEGREPP Arbetstillfredsställelse Utveckling KATEGORI Handledning har en
bidragande betydelse för att bli en bra socialsekreterare
Rådfråga
Lärdom av andras kunskaper och erfarenheter Hjälps åt Samarbetar Avlastar Ha kul Bjuda på sig själv Trivsel Stötta varandra Att ge och ta Utveckling Upplevd stressnivå Gemenskap Medarbetarstöd är väsentligt i arbetet