• No results found

Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska krav på samhällsvetenskaplig forskning är:

informations-, samtyckes-, konfidentialitets- samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2011). De berörda verksamheterna i uppsatsen är avidentifierade. I uppsatsen kan inte

intervjupersonerna identifieras då författaren valt att inte berätta om vilket landsting eller vilka verksamheter som ingår i studien eller vilket citat som är kopplad till vem. En etisk problematik med att det empiriska materialet från projektet har använts i uppsatsen är att intervjupersonerna från början inte kände till att materialet senare skulle komma att användas i uppsatsarbetet. Det skulle möjligtvis men inte troligtvis kunnat påverkat svaren. Informerat samtycke innebär att intervjupersonen får ta del av syftet med undersökningen, ta del av resultatet samt information om projektets frivilliga deltagande. När det gäller projektet har berörda verksamhetschefer fått ett utkast av projektrapporten för att kunna inkomma med synpunkter innan den färdiga rapporten presenterades offentligt. Rapportens utkast, samt i färdigt skick, har lästs av samtliga intervjuade chefer och har korrigerats efter synpunkter. Berörda verksamhetschefer har blivit informerade om och samtyckt till att samma material även används i uppsatsen.

Reliabiliteten d vs tillförlitligheten av resultaten är både hög och låg. Med ungefär samma frågor och datainsamlingsmetod skulle säkerligen respondenterna svara på liknande sätt. Frågorna skulle självklart kunna riktas in på någon specifik fråga och då skulle säkerligen resultatet se annorlunda ut. Med samma intervjuguide och förutsättningar skulle troligen liknande påverkansfaktorer träda fram vid ett annat svenskt landsting.

Validiteten d.v.s. om studien mäter vad som avses att mäta är mer komplext. Den konstruerade formen är skapad av författaren för att kunna generalisera fakta utifrån intervjuerna. Intervjuguiden bygger på den tidigare forskning som författaren anser vara relevant och skulle kunna se annorlunda ut om någon annan forskning eller

forskningsinriktning prioriterats. Formen med påverkansfaktorer kan liknas med en

konstruerad måttstock att mäta mot och det är vid fortsatt användning av modellen som blir testningen av förklaringsmodellens validitet.

30

8

SLUTSATSER

Uppsatsens slutsats är att det är viktigt att ett omfattande analysarbete sker innan åtgärder för att minska sjukfrånvaro sätts in för att fokusera på det man kan påverka och inte på det som man inte kan påverka. Det kan ske genom att sjukfrånvarons påverkansfaktorer definieras tydligare utifrån vilken/vilka hierarkisk nivå/er som mest kan påverka sjukfrånvaron. Först då kan åtgärder genomföras på den nivå som har rådighet över påverkansfaktorn. Kommunikationen och interaktionen mellan nivåerna anser författaren vara den största framgångsfaktor i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Modellen med påverkansfaktorer kan vara en hjälp i denna dialog. Det är även viktigt att ha en fungerade stödverksamhet för att motverka stagnation i systemet. Det systemteoretiska synsättet kan hjälpa till att lyfta fram hur helheten påverkar delarna och tvärtom.

Förslag på fortsatt forskning inom området är att inte enbart granska orsaker till

sjukfrånvaro utan att även inkludera de positiva faktorer som påverkar sjukfrånvaro och hur flera påverkansfaktorer kan kombineras för att få bästa effekt.

31

REFERENSER

Ahlberg, G., Bergman, P., Ekenvall, L., Parmsund, M., Stoetze,. U., Waldenström, M., & Svartengren, M. (2008). Hälsa och framtid delstudie 2 - Tydliga strategier och delaktiga medarbetare i friska företag. Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting 2013:1.

Ahlberg, G. Bengtsson, F. Ekenvall, L. Waldenström, M. Svartengren, M., & Vingård, E. (2007). Hälsa och Framtid delstudie 4- Långtidssjukskrivning, rehabilitering och återgång i arbete - processer och resultat hos företag inom privat sektor. Centrum för arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting 2013:1.

Angelov, N., Johansson, P., Lindahl, E., & Lindström, E-A. (2011). Kvinnor och mäns sjukfrånvaro. Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering [IFAU] 2011:2. Angelöw, B. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

von Bertalanffy, L. (1968). General System Theory: Foundations, Development,

Applications. New York: Braziller.

Brofenbrenner, U. (1979). The Ecology of Human Development. Experiments by Nature and

Design. Massachusetts: Harvard University Press.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Brännström, M., Halvarsson, A., & Lindskog, P. (2011). Implementing Lean in Swedish

Municipalities and Hospitals -Initial effects on the work system. FALF2011: Det nya

arbetslivet. Konferensbidrag vid forum för arbetslivsforsknings konferens (refereegranskat).

Elwing, B., Åsell, M., Ropponen, A., & Alexanderson, K. (2009). What factors predict full or partial return to work among sickness absentees with spinal pain participating in rehabilitation? Disability and Rehabilitation 31(16), 1318-1327.

Engström, P., Goine, H., Johansson, P., Palmer, E, & Tollin,P. (2010). Underlättar tidiga

insatser i sjukskrivningsprocessen återgången arbete? Institutet för Arbetsmarknadspolitisk utvärdering [IFAU] 2010:11.

Eriksson, B. (1998). Arbetet i människors liv. (Doctoral thesis). Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.

32

Eriksson, B., Larsson, P. (2002). Våra arbetsmiljöer. Hansen, L.H. & Orban, P. (Red.)

Arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Forsberg, G., & Wallmark, J. (1998). Nätverksboken. Stockholm: Liber.

Graneheim, U.H., Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Education

Today 24, 105-112

Grawitch, M., Gottschalk, M., & Munz, D. (2006). The path to healthy workplace: a critical review linking healthy workplace practices, employee well-beeing, and organizational improvement , Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 58 (3), 2006, 129-147.

Hetzler, A. (2009). Delaktighet under hot. Den nya förvaltningen. Malmö: Bokbox förlag. Holmgren, K., Fjällström-Lundgren, M., & Hensing, G. (2013). Early identification of work-

related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: a prospective, longitudinal study in a primary health care setting. Disability and rehabilitation. 35 (5).

Jakobsson, I-L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder: Att möta barn

och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur &

Kultur.

Johnson, J. V., & Hall, E. M. (1988). Job strain, work place social support, and cardiovascular disease: a cross-sectional study of a random sample of Swedish working population.

American journal of public health 78(10) 1336-42.

Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy Work: Stress Productivity, and the

Reconstruction of Working Life. New York: Basic Books. Karlsson, O. (1999). Utvärdering - mer än en metod, tankar och synsätt i

utvärderingsforskning. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.

Kvale, S., & Brinkmann, S. Den kvalitativa forskningsintervjun (2009). Lund: Studentlitteratur.

Levin, I., & Trost, J. (2001). Samlivsmönstre: konflikter og koalisjoner. En Simmelinspirert formanalyse. Sosiologi i dag, Oslo: Novus Forlag. 31: 29-43.

Lindberg, P., & Vingård, E. (2012). Indicators of healthy work environments - a systematic review Work: A journal of Prevention, Assesment and rehabilitation, 41 (1), 3032- 3038.

Schjödt, B. & Egeland, T.A. (1994). Från systemteori till familjeterapi. Lund: Studentlitteratur

33

Senge, P M. (1990). The Fifth Discipline. The art and practice of the learning organization. London: Random House.

Steenstra, I. A., Veerbeck, J. H., Heymans, M. W., & Bongers, P. M. (2005). Prognostic factors for duration of sick leave in patient sick listed with acute low back pain: a systematic rewiew of literature, Occupational & Environmental medicine,62/12, 851- 860.

Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2003). Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis – en systematisk litteraturöversikt.

Sveriges Kommuner och Landsting. (2013). Den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen/ landsting/regioner 2012. Hämtad från Sveriges kommuner och landstings webbsida 2013-05-01: http:www.skl.sehttp://www.skl.se/ vi_arbetar_med/statistik/statistik- personal/sjukfranvaro

Szücs, S. (2004). Omorganisation och ohälsa. Skyddsombuden om förändringsarbete vid kommunala arbetsplatser, Arbete och Hälsa 14, 1-43.

Toomingas, A., Forsman, M., Mathiassen, S. E., Heiden, M., & Nilsson, T. (2008). Variation between seated and standing/walking postures among female and male call centre operators, BMC Public Health 12/154, 1-14.

Theorell, T. (1990). Om psykosocial stress i arbetet och hjärtinfarkt. Inderal Journal 2, 5-6. Vedung, E. (2009). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 2011:1. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken: konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia förlag.

1

BILAGA A. STATISTIK INFÖR URVAL AV VERKSAMHETER I

STUDIEN

Inför urvalet av de verksamheter som skulle ingå i studien gjordes en sammanställning av förvaltningarnas sjukfrånvaro totalt samt fördelat på kön och ålder. Även statistik tre år tillbaka togs fram. Därmed kunde verksamheterna jämföras både under tid och med varandra. I urvalsarbetet analyserades även sjukfrånvarostatistik för varje enskild

verksamhet men eftersom de var nästan 300 stycken redovisas inte den statistiken här. All sjukfrånvarostatistik som redovisas nedan är ackumulerad sjukfrånvaro från och med 2012- 01-01 -- 2012-12-31 i procent utifrån antalet sjukfrånvarotimmar av ordinarie timmar. Långtidsjukfrånvaron, som presenteras i parantes, innebär sjukfrånvaro över 60 dagar och redovisar långtidsjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron. Antal anställda innefattar samtliga anställda exklusive timanställda den 1 januari 2013-01-01.

1. Antal anställda samt sjukfrånvaro fördelat på förvaltningsnivå

Tabell 1: Antal anställda och ackumulerad sjukfrånvaro i % av ordinarie timmar samt

långtidssjukfrånvaron i % av den totala sjukfrånvaron fördelat på förvaltningar år 2012. Förvaltning eller motsvarande Anställda Sjukfrånvaro i procent Varav långtidssjukfrånvaro F1 3886 5,8% 37,0% F2 1224 6,1% 44,1% F3 953 3,8% 33,4% Totalt 6187 5,5% 38,2%

F1 var den största förvaltningen och dess sjukfrånvaro låg ganska nära landstingets totala sjukfrånvaro. F2 var den näststörsta förvaltningen och hade den högsta totala sjukfrånvaron samt den högsta långtidssjukfrånvaron. F3 var den minsta förvaltningen och hade också den lägsta sjukfrånvaron.

2

2. Landstingets sjukfrånvaro fördelat på ålder 2013-01-01

Tabell 2: Ackumulerad sjukfrånvaro i % av ordinarie timmar fördelat på ålder. -20 år (3 st) 8.7% varav 0% över 60 dgr 20-30 år (555 st) 4.5% varav 14.47% 60 dgr 30-40 år (1287 st) 5.03% varav 34.3% över 60 dgr 40-50 år (1655 st) 5.08% varav 35.2% över 60 dgr 50-60 år (1671 st) 6.26% varav 45.5% över 60 dgr 60-70 år (1016 st) 6.11% varav 45.0% över 60 dgr Totalt (6187 st) 5,5% varav 38,2% över 60 dgr

Den 1 januari 2013 fanns den högsta sjukfrånvaron i gruppen 50-60 år (om man bortser från gruppen under 20 år som endast bestod av 3 personer). Även gruppen 60-70 år låg högre än genomsnittet.

3. Landstingets sjukfrånvaro fördelat på kön 2013-01-01

Tabell 3: Ackumulerad sjukfrånvaro i % av ordinarie timmar fördelat på kön. Kvinnor (4944 st) 5,9%

Män (1243 st) 3,8%

Totalt (6187 st) 5,5%

Den 1 januari 2013 hade kvinnor mycket högre sjukfrånvaro än män. Kvinnorna utgjorde ca 80% av Landstingets totala antal medarbetare.

1

BILAGA B. ANALYS AV VERKSAMHETERNA I STUDIEN

Inför intervjuerna skickades en folder med faktauppgifter till verksamheterna om deras sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder samt antal avvikelser och sjukvårdsrådgivningssamtal som verksamheten haft under år 2012. Inför uppsatsens analysarbete gjordes en

sammanställning av verksamheternas faktauppgifter. All sjukfrånvarostatistik som redovisas nedan är ackumulerad sjukfrånvaro från och med 2012-01-01 -- 2012-12-31 i procent utifrån antalet sjukfrånvarotimmar av ordinarie timmar. Långtidsjukfrånvaron, som presenteras i parantes, innebär sjukfrånvaro över 60 dagar och redovisar långtidsjukfrånvarons andel av den totala sjukfrånvaron.

1. Verksamheternas sjukfrånvaro fördelat på ålder 2013-01-01

Tabell 1: Antal anställda i % av totala antalet anställda över 50 respektive 60 år 2013-01-01.

U1 U2 U3 R1 R2 R3 F1 F2 F3 LT totalt >50 år 57% 77% 43% 56% 53% 28% 40% 54% 44% 43%

>60 år 31% 35% 13% 23% 18% 6% 14% 24% 16% 16%

Den 1 januari 2013 hade både U1 och U2 en hög andel medarbetare som var över 50 respektive 60 år i jämförelse med landstinget totalt. R1 låg också över snittet. Samtliga av dessa verksamheter tillhörde förvaltning F2, vilken var den förvaltning med högsta andel medarbetare över 50 och 60 år. U3 och R2 följde landstingets snitt ganska väl. R3 hade färre medarbetare under 50 respektive 60 år än i landstinget totalt.

2

Tabell 2: Ackumulerad sjukfrånvaro i % av totala arbetstiden fördelat på verksamhet och ålder 2012. Långtidssjukfrånvaron redovisas i (parantes).

U1 U2 U3 R1 R2 R3 LT totalt 20-30 0% (0%) 0% (0%) 2,21% (0%) 0% (0%) 4,36% (0%) 3,9% (0%) 4,5 (14,8%) 30-40 4,8% (0%) 25,2% (97,3%) 4,0% (25,8%) 0,9% (0%) 4,1% (0%) 3,1% (0%) 5,0% (34,3%) 40-50 2,4% (0%) 8,8% (17,6%) 7,1% (38,5%) 3,2% (0%) 15,6% (88,0%) 6,5% (28,5%) 5,1% (35,1%) 50-60 6,1% (46,2%) 11,9% (56,9%) 8,0% (48,3%) 3,5% (4,8%) 2,1% (0%) 4,9% (18,4%) 6,3% (45,5%) 60- 9,5% (68,4%) 8,1% (66,2%) 5,5% (39,7%) 9,1% (36,2%) 3,8% (0%) 29% (84,0%) 6,1% (45,0%)

Tabellen ovan visar att ju äldre åldersgruppen var desto högre var sjukfrånvaron i

Landstinget, med undantag av att gruppen över 60 år låg något lägre än gruppen 50-60 år. Detta gällde även långtidssjukfrånvaron där den högsta sjukfrånvaron fanns i gruppen 50-60 år. I alla redovisade verksamheter fanns också den högsta sjukfrånvaron i endera gruppen 50-60 eller i gruppen över 60 år. Detta gällde även andelen långtidssjukskrivna. Undantag var R2 som hade den högsta andelen sjukskrivna i gruppen 40-50 år. Observera att U2, R1 och R2 var verksamheter med få medarbetare och att statistiken därför inte får övertolkas vid analysen av mindre grupper. Statistiken visar ändå en tendens att sjukfrånvaron och

3

2. Verksamheternas sjukfrånvaro fördelat på kön 2013-01-01

Tabell 3: Ackumulerad sjukfrånvaro 2012 fördelat på verksamhet och kön.

U1 U2 U3 R1 R2 R3 LT

totalt

Kvinna 8,1% 9,4% 6,8% 4,0% 5,4% 6,8% 5,9%

Man 5,2% 15,3% 3,5% 5,2% 1,3% 4,4% 3,8%

Sjukfrånvaro 6,9% 10,3% 6,3% 4,3% 4,9% 6,4% 5,5%

Kvinnor hade en högre sjukfrånvaro än män i landstinget totalt samt i alla verksamheter förutom i U2 och R1. Det kan bero på att det var ca 80% kvinnor som arbetade i landstinget 2013-01-01 och det var även få män som arbetade i U2 och R1.

Det går inte att utläsa någon tendens i tabellen ovan om att kvinnor respektive män generellt har högre sjukfrånvaro eller att det finns någon skillnad i de utvalda verksamheterna jämfört med referensverksamheterna.

3. Resultat av medarbetarindex från senaste medarbetarenkäten.

Tabell 4: Verksamheternas medarbetarindex i % på medarbetarenkäten hösten 2011.

U1 U2 U3 R1 R2 R3 F1 F2 F3 LT

totalt

68% 65% 76% 69% 83% 74% 71% 71% 71% 71%

Medarbetarenkäten består av flera delfrågor om t.ex. medarbetarinflytande, arbetsmiljö, trivsel och hälsa. Det sammanlagda värdet på dessa delfrågor genererar ett medarbetarindex från 0-100%. Tabellen ovan visar medarbetarindex från hösten 2011. Resultatet visade att landstingets medarbetarindex var 71%. R2 hade en låg sjukfrånvaro och ett högt

medarbetarindex och U1 och U2 hade en hög sjukfrånvaro och ett lågt medarbetarindex. R1 låg oväntat under Landstingets totala medarbetarindex. Däremot hade både U3 och R3 över landstingets totala medarbetarindex.

4

4. Inrapporterade avvikelser för negativ händelse/olycka, tillbud samt risk/iakttagelse

Tabell 5: Antal avvikelser år 2012.

U1 U2 U3 R1 R2 R3 F1 F2 F3 LT totalt Negativ händelse/Olycka 31 0 28 0 0 4 247 87 27 370 Tillbud 51 0 8 2 0 0 104 82 15 216 Risk/iakttagelse 31 18 13 1 0 0 269 96 15 389 Totalt antal avvikelser 113 18 49 3 0 4 620 265 57 975

Tabellen ovan visar att det fanns en stor variation av rapporterade avvikelser mellan

verksamheterna. U1 stack ut genom att ha en extrem hög rapportering av avvikelser vilket var förståeligt av verksamhetens storlek och karaktär. Samtliga utvalda verksamheter med hög sjukfrånvaro hade mycket fler antal avvikelser än referensverksamheterna. Antalet avvikelser berodde en viss del på antalet medarbetare samt på arbetets karaktär.

5. Sjukvårdsrådgivning av företagshälsovård vid sjukdag 4

Tabell 6: Antal uppringningar 4:e sjukdagen år 2012.

U1 U2 U3 R1 R2 R3 F1 F2 F3 LT

totalt

12 0 39 4 10 31 649 182 36 874

Tabellen ovan visar att antalet uppringda medarbetare för sjukvårds-rådgivning av företagshälsovården skiljer sig mycket åt mellan verksamheterna och förvaltningarna. På förvaltningsnivå fanns flest antal uppringda medarbetare vid F2 men i den förvaltningen fanns även 60% av landstingets medarbetare. U3 var den största berörda verksamheter och hade flest uppringningar. Flest uppringningar utifrån antalet medarbetare hade R3.

1

BILAGA C. INTERVJUFRÅGOR

Inför intervjuerna sändes denna intervjuguide till respondenterna.

Organisationens påverkan på hälsa och sjukdom

1. Vad tror du är anledningen till den höga (låga, förändrade) sjukfrånvaron i er verksamhet?

2. Vilka organisatoriska faktorer tror du kan påverka sjuktalen? (följdfrågor – ålder, kön, befattning)

3. Hur gör du för att upptäcka tidiga signaler? 4. Hur arbetar du för att förebygga sjukfrånvaro?

5. Vilken möjlighet har du att anpassa arbetet vid återgång i arbete? 6. Hur har du arbetat med resultatet av medarbetarenkäten?

7. Hur jobbar du med Synergi?

Rehabiliteringsarbetets påverkan på sjukfrånvaro och rehabilitering

1. I vilken omfattning använder du dig av dokumentationssystemet Adato. Synpunkter. 2. I vilken omfattning använder du dig av fjärdedagsuppringningen. Synpunkter. 3. I vilken omfattning använder du dig av HR-konsult (rehab). Synpunkter. 4. I vilken omfattning använder du dig av Landstingshälsan. Synpunkter.

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00

Related documents