Forskning och omvärldsbevakning

En viktig del av bibliotekets verksamhet är informationsförmedling och då kan det vara viktigt med att både omvärldsbevaka och ta del av forskning. Att ta del av forskning kan då innebära både att känna till nya forskningsrön rent allmänt, så kallad populärvetenskap, men också att hålla sig ajour med forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap.

2.3.4.1 Omvärldsbevakning

Eftersom tid till läsning saknas sker omvärldsbevakningen oftast i informationsdiskarna under lugna stunder likt både respondenterna i Dilevkos och

Gottliebs undersökning och de apoteksanställda.163 På frågan om och hur de

om-världsbevakar svarade bibliotekarierna att de omom-världsbevakar till viss del:

Jag är nyhetsnörd! Så jag går ju varje dag in, eftersom jag har pass varje dag, när jag inte har någon låntagare framför mig så surfar jag oupphörligen. Nyhetsbyråer, jag går också in och checkar sådana här favoritsajter jag har, som jag använder till låntagarna, kollar hur de ser ut för de ändras ju hela tiden, jag blir knasig. Så att jag snabbt och rappt ska kunna tala om för mina låntagare ”Använd den här sidan”, sådant gör jag mycket. Jag visar dem Mölndal, jag visar dem vad de har tillgänglighet till, folk tror så mycket konstigt om Internet, som inte vet. Och vi är ju ett folkbibliotek och då måste vi kunna hjälpa de besökarna så det är jag hemskt mycket ute på.164

Ja, jag försöker gå in på olika nyhetssidor, i datorn när jag har tid, och det gör jag under passen när jag inte har frågor. Så då försöker jag omvärldsbevaka. Nationalencyklopedin, dit går jag alltid in och läser deras, inte kommentarer men de har artiklar, fina artiklar där. Och sedan går jag in på, har jag vissa nyhetssidor.165

Ja, litegrann men jag är nog dålig på det där. Jag brukar gå in på den här Biblioteksbloggen så där någon gång i månaden men det är inte så ofta. Tidigare, jag var bättre tidigare alltså, men jag har mindre tid nu, jag vet inte, men då hade jag abonnemang på lite olika sådana här sidor så man blir lite uppdaterade på vad som händer i forskningsvärlden tex. Och så hade jag någon, det fanns någon portal för humaniora, men den är tyvärr nedlagd, Rask hette den, som lade in länkar och …den hade jag också men den är ju tyvärr nedlagd. Jag får försöka ta upp det där igen, jag har blivit sämre.166

Ja, hur gör jag då… Jag surfar runt på Internet. Och jag har ju några favoritställen som jag… ibland är det någon trevlig blogg där man ser något som har hänt. Och sedan på biblioteksföreningens sida, BTJ:s sida…men att jag medvetet ”nu ska jag omvärldsbevaka i en timme…” Det händer ju sällan, man råkar ju se någonting när man gör något annat. Jag gör det säkert på andra sätt också men… jag kan liksom inte… Jag läser ju tidningen på morgonen och så där. Jag har ingen aning om stora nyheter, jag läser bara kultursidorna.167

162

Intervju med informant E

163

Dilevko & Gottlieb, 2003, s. 134 och Bergström & Rothoff, 2005.

164

Intervju med informant B

165

Intervju med informant A

166

Intervju med informant E

167

Naturligtvis är det bra att utnyttja tiden i informationsdisken maximalt men detta innebär också att om biblioteket är välbesökt av vetgiriga låntagare blir tiden till omvärldsbevakning minimal. Det är alltså samma problematik som de apoteks-anställda möter när de förväntas hålla sig uppdaterade på lugna stunder.168

2.3.4.2 Att ta del av forskning

På frågan om informanterna tar del av forskning är svaren ganska likartade och de flesta svarar nekande. Ibland tittar de kanske lite snabbt på något de råkar hitta men det är inget aktivt uppsökande. Liksom i den koreanska undersökningen om upplevda hinder för forskningsanvändande verkar tidsbrist och ointresse vara de främsta barriärerna. Även det rent språkliga upplevdes som ett hinder eftersom mycket av forskningen är på engelska. 169 Detta är inte något som informanterna tagit upp men det enda källor de nämner är på svenska och då är ju språket inget problem.

Ja, ibland så går jag in men alltså jag har inga favoritsajter utan ganska mycket är det sådant som jag får via BIBLIST och MITTBIBLIST, alltså att jag tar till mig det och så går jag in och kikar eller så lägger jag upp det som en favorit och tänker att det där ska jag läsa igenom men jag går inte in och studerar högre akademisk forskning, det gör jag icke.170

Nej, inte aktivt. Jag läser DIK Forum och BBL och sedan …Biblioteksföreningen, Peter Axelsson, han är jätteduktig på att skicka ut mejl och så om det är något intressant men till exempel BIBLIST, vad som debatteras på BIBLIST, det orkar och hinner jag inte med, ids inte. Men det som går i dem det läser jag ju men jag söker inte… jag är inte aktiv så.171

Ja, som sagt … jag brukar gå in på den här Biblioteksbloggen och det något där som jag tycker verkar intressant i någon biblioteksforskning så brukar jag väl, ja skumma över det så att säga för att få något hum om vad det rör sig om, jag brukar inte fördjupa mig i det, det brukar jag inte nej, men i alla fall så att jag har läst det, hört talas om det och så där. Såg att det kom en rapport med någon D-uppsats om, det var nog på Biblioteksbloggen,det var om tv-spel på bibliotek och den kikade jag litegrann på, ungefär så brukar jag göra.172

Nja, ytterst sällan. Det är ju Svensk biblioteksförening, där kan det ju stå något ibland någonting och då läser jag det och så har vi ju den här tidskriften som Borås ger ut, nu kommer jag inte ihåg vad den heter, vi har den i alla fall utanför lunchrummet så ibland när alla dagstidningar är upptagna så bläddrar jag i en sådan men det blir ju inte riktigt läst.173

Enligt resultaten i Kathlyn Turners undersökning ökar användandet av forskning bland annat om personalen deltar i e-postlistor.174 Flera av informanterna i denna uppsats uppger att de prenumererar på BIBLIST eller den nedkortade varianten

168

Bergström & Rothoff, 2005.

169

Kim, 2005, s. 441.

170

Intervju med informant B

171

Intervju med informant A

172

Intervju med informant E

173

Intervju med informant C

174

MITTBIBLIST men till skillnad från Turners undersökning verkar det inte ha lett till någon ökning av forskningsanvändningen.

Det skulle kunna antas att den akademiska världen känns närmare när man är nyutexaminerad och att man då är mer intresserad av att ta del av forskning men det är inget denna undersökning stödjer, endast en informant uppger att den var mer aktiv tidigare.

när jag jobbade på forskningsbibliotek för då var det på något sätt mera…. det ramlade över en och det var… men här tar ju hela vardagsarbetet hela ens energi så det är något som inte prioriteras.175

Haddow och Klobas hävdar att forskare och praktiker inte läser varandras litteratur vilket gör att klyftan mellan praktiker och teoretiker består.176 Ett alter-nativ skulle kunna vara att bli forskande praktiker men inte heller det är något som nämns av informanterna. Om tidsbristen är det huvudsakliga argumentet för att inte ta del av forskning saknas antagligen också tid för att närmare reflektera över vad som gjorts och vad man vill utveckla.

Trots att ingen informant uppger att de aktivt tar del av forskning så finns det trots allt exempel på sådant som varit av intresse:

Forskningsrapporter, om det är något som handlar om vårt arbete […] om referensfrågor… Sådant är ju intressant för det handlar ju om mitt arbete och min kompetens … hur man uppfattar mig som bibliotekarie. Sådant förstås. Men om det kommer ut en akademisk avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, nej. Jag kanske konstaterar att nu har det skrivits en avhandling men…177

Detta visar på att även trots att ingen av dessa informanter aktivt söker upp forskning är de ändå inte helt främmande för att ta den till sig heller.

175

Intervju med informant A

176

Haddow & Klobas, s. 32.

177

3 Slutsats och diskussion

I detta kapitel kommer jag att redogöra för vilka slutsatser jag kommit fram till baserat på föreliggande undersökning och analysen av denna.

Syftet med undersökningen har varit att se om, och i så fall hur, utvecklingsarbetet på Sundsvalls stadsbibliotek påverkas av personalens kompetensutveckling och om kompetensutvecklingen används som ett strategiskt styrmedel. Detta har jag försökt uppfylla genom att titta på hur ledningen och personalen ser på kompetensutveckling, hur kompetensutvecklingen har använts tidigare, under vilka former den fungerar bra och när det fungerar mindre bra eller inte alls, i vilken utsträckning kompetensutvecklingen implementeras i verksamheten och slutligen om det finns ett strategiskt tänkande i organisationen.