Forskning om olika lärstilsmodeller

Teorin om lärstilar utgår helt enkelt från att individer har olika sätt att lära. Fors- kare i olika länder har genomfört försöks- och forskningsarbeten, för att identifiera individernas individuella stildrag och sedan utnyttja lämpliga och för varje individ passande metoder (se t.ex. De Bello 1990; Griggs, 1995; Schmeck, 1998). Området är omfattande och behandlar både individ- och gruppnivå, men berör även orga- nisationer som helhet, t.ex. hur teorin kan omsättas i skolor med föräldrar, elever och personal i samverkan. Forskningen kring lärstilar förklarar också till en viss del varför vissa barn inom en familj presterar väl i skolan medan andra inte gör det. Traditionell skolundervisning passar vissa elever och hämmar andra. Alla har lär- stilsstyrkor; ofta skiljer sig föräldrarnas stildrag från barnens och den ene förälderns stildrag skiljer sig från den andres (Dunn, 2001). Griggs (1995) ger följande be- skrivning och argumenterar för områdets betydelse inom skolan på följande sätt:

The challenge for schools today is to assess the learning style characteristics of each student and to provide teaching and counselling interventions that are compatible with those characteristics (a.a. p. 3).

Som framgår av citatet betonas, förutom att adekvata undervisningsmetoder matchas med respektive lärstilar, även betydelsen av passande vägledningsinsatser. Undervisningsmetoder och inlärningsmetoder kan innebära samma sak inom lär- stilarnas teoribildning. En lärare kan använda en undervisningsmetod, exempelvis ett experiment eller ett spel, vilket eleven själv kan använda som inlärningsmetod. Läraren kan i det dagliga arbetet visa eleverna på olika metoder till samma kun- skap.

När man fördjupar sig i området inser man att det finns en uppsjö av olika teo- rier och modeller16 _{för lärstilar med varierande dimensioner och variabler. Alltifrån}

enkla ”tipsrutor” till förenklade modeller och till en teori med gedigen grundforsk- ning och seriösa appliceringsområden. Flera modeller har under årens lopp utveck- lats med utgångspunkter från olika typer av teoribildningar inom området, enligt DeBello (1990). Många är relativt enkla, t.ex. Kolbs lärstilsmodell från 1983 och Schmecks, utprovad 1984, vilka tar sin utgångspunkt endast i hur vi bearbetar information. Ett par modeller är flerdimensionella, t.ex. Dunns och Dunns från 1974 och Keefes från 1989 och omfattar följaktligen flera aspekter. I anslutning till dessa har också diagnosinstrument och stödmetoder utvecklats och utvärdering och forskning har genomförts. Här betonas kringfaktorers betydelse för resultaten liksom betydelsen av stöd från ledning och lärare.

Enligt DeBello (1990) finns idag elva lärstilsmodeller som har viss eller omfat- tande akademisk forskning bakom sig och därmed anses vara mera solida än andra.

I en omfattande utredning jämför han de elva modeller som fokuserar på lärstilar. Teoretikerna bakom dessa modeller ser begreppet lärstilar med lite olika ögon och de mäter och observerar med sina egna metoder och sin terminologi, varför dessa elva modeller kan skilja sig åt. Vissa modeller är begränsade till enbart en variabel, t.ex. kognitiva eller psykologiska områden medan andra är mångdimensionella, omfattande såväl kognitiva som psykologiska stimuli samt känslomässiga faktorer (se tabell 2).

Tabell 2 visar för det första att skillnaden mellan Dunn & Dunns modell jäm- fört med NASSPs (National Association for Secondary School Principals) modell är att den senare lägger till studieförmåga. Företrädarna för de två modellerna är oense om huruvida studieförmågan kan kartläggas (Tendy & Geiser, 1999). Några modeller fokuserar enbart på kognitiva sätt att processa, exempelvis Kolb, Letteri och McCarthy. Dessa tre modeller innefattar sålunda två av de 21 faktorerna i The Dunn & Dunn Learning Style Model. Ovannämnda lärstilsmodeller har också olika syn på den kognitiva stilen; två (bikognitiv), tre eller fyra olika sätt att bear- beta information är frågan.

Vissa modeller t.ex. Hill, Hunt, Ramirez och Schmeck, inkluderar andra typer av faktorer, t.ex. kultur, minne och studiemetoder och skiljer sig därmed från Dunns modell, enligt Tendy och Geiser (1999). Den senare menar utifrån forskning inom ett trettiotal olika kulturer, att det inte föreligger signifikanta skillnader mellan kulturer beträffande lärstilar (Dunn & Griggs, 2003). Ramirez däremot, anser efter studier av mexikanska och amerikanska ungdomar att så är fallet, därav hans benämning bikulturella skillnader (Tendy & Geiser, 1999).

Två av modellerna, Gregorc och Reinert, fokuserar främst på perceptuella mo- daliteter (sinnen). Vidare kan konstateras att dessa olika modeller har skilda meto- diska utgångspunkter med avseende på elevernas stilar. Ska lärandet primärt utgå från elevernas sätt att arbeta, ska lärandet fokusera på att stärka de stildrag som fungerar mindre bra eller ska det utgå från ett multisensoriskt metodiskt arbete?

Några av modellerna visar tydligt den metodiska utgångspunkten: The Dunn & Dunn Learning Style Model och NASSP utgår från elevernas styrkor och behov, McCarthy förordar ett multisensoriskt arbetssätt, dvs. att lektionerna ger fyra sätt att arbeta och att alla ska bearbeta informationen på alla sätt, medan slutligen Letteri och Schmeck menar att eleverna ska uppmuntras att utgå utifrån det minst dominanta stildraget, att med andra ord börja i svagheterna. Andra stora skillna- der mellan de elva lärstilsmodellerna är att vissa har validerade analysinstrument (Dunn & Dunn, Kolb, Letteri, NASSP och Reinert) och andra inte, vissa är utpro- vade i praktisk skolverksamhet och andra inte (Gregorc, Hunt och Ramirez) liksom att några modeller baseras på mångårig grundforskning och andra inte (Tendy & Geiser, 1999).

Tabell 2. Sammanfattning av teoretiker och lärstilssmodeller enligt DeBello (1990)

TEORETIKER ELEMENT (faktorer) I MODELLEN

Dunn & Dunn Miljö, känslor, sociala, fysiska och psykologiska faktorer Gregorc Perception/organisation

Hill Kvalitativa/teoretiska symboler, interferensmodaliteter Hunt Behov av struktur och auktoriteter, beroende/ oberoende Kolb Konkreta upplevelser, reflekterande observation, abstrakt

tänkande, aktivt experimenterande Letteri Kognitiv stil

McCarthy Innovativ/analytisk/sunt förnuft/dynamisk – hemisfärdominans

NASSP Miljö, känslor, sociala, fysiska samt psykologiska/kognitiva faktorer, studieförmåga

Ramirez Bikognitiv stil, bikulturell Reinert Perceptuella modaliteter

Schmeck Kognitivt processande, studiemetoder, minne

DeBello (1990) konstaterar att vissa områden överlappar varandra i de olika model- lerna samt att vissa modeller baseras nästan enbart på teori och andra på omfat- tande praktisk forskning. Han pekar på att inga modeller nödvändigtvis är bättre eller sämre, eftersom de kompletterar varandra i vissa avseenden, men man bör granska reliabiliteten och validiteten samt hur omfattande forskning som ligger bakom den modell som väljs. Den teori som har mest grundforskning och flest vetenskapliga undersökningar som stöd, enligt DeBello, är The Dunn & Dunn Learning Style Model.

Griggs (1995) påpekar att flera olika definitioner av lärstilar förekommer, men en relativt allmänt hållen definition, kring vilken flera forskare och experter på området har enats lyder:

… the composite of characteristic cognitive, affective, and physiological factors that serve as relatively stable indicators of how learner perceives, interacts with and responds to the learning environment. Included in this comprehensive definition are ”cognitive styles”, which are intrinsic information-processing patterns that represent a person’s typical mode of perceiving, thinking, remembering, and problem-solving (a.a. p. 7).

Sammanfattningsvis kan konstateras att skillnader och likheter föreligger mellan modellerna, att forskarna utgår från olika perspektiv när de definierar begreppet lärstilar, att olika områden betonas som viktiga samt att olika analysinstrument an-

vänds för att kartlägga/förstå varje individs stil. Fem av de elva modellerna (Dunn & Dunn, Gregorc, Hill, NASSP och Reinert) pekar åt en gemensam inriktning, nämligen sinnenas betydelse för lärandet.

Valet av The Dunn & Dunn Learning Style Model för denna studie bygger på följande omständigheter17

_:

a) Den modellen har den mest gedigna bakomliggande forskningen. b) Den modellen har det bäst validerade analysinstrumentet. c) Den är översatt och validerad för svenska förhållanden.

d) Den ger konkreta metodiska tips om hur teorin kan omsättas praktiskt. e) Utgångspunkten är elevernas styrkor och behov.

f) Den omfattar många olika faktorer och visar därmed att läroprocessen är komplex och komplicerad.

g) Den har en tydlig kvalitativ avgränsning av vad som åsyftas med olika lärstilar.

2.4.3 Definition av lärstilar enligt The Dunn & Dunn Learning