• No results found

1.4 Tidigare forskning

1.4.1 Forskning om rätten som ideologi

Med fokus på rättens ideologiska funktion vill jag först nämna rättssociologen Karin Widerbergs arbeten. Widerbergs avhandling Kvinnans rättsliga och sociala ställning i Sverige under perioden 1750 till 1976 som publicerades 1978 var det första vetenskapliga arbete i Sverige som behandlade kvinnors ställning utifrån ett rättsligt perspektiv. Kvinnor, klasser och lagar 1750-1980 är en omarbetning av avhandlingen och innehåller, utöver en omfattande genomgång av lagstiftning som berört kvinnor, även en analys av 1980 års jämställdhetslag. Widerberg framhåller att en juridisk struktur brukar kännetecknas av att den har en abstrakt och universell karaktär. Dess grundläggande relationer är äganderätten samt avtalsrätten. Hon ställer sedan frågan om beskrivningen av den juridiska strukturens abstrakta universella karaktär är riktig,

då det gäller kvinnans rättsliga ställning. Hon är kritisk till den juridiska ideologins dominans som inneburit att klass- och kvinnokamp inriktats på rättsliga förändringar.

Följande citat belyser hur hon ser på riskerna med lagstiftning om könsdiskriminering:

Överförandet till det rättsliga planet av förhållanden och krav härstammande från en materiell situation innebär en fördunkling. Omvandlingen från ”kvinnosaker” till ”jämställdhetssaker”

uttryckta i termer av formell likhet och könsneutral lagstiftning, är exempel på detta. Genom den febrila aktiviteten rörande ”jämställdhetsrätt” tillgodoses kravet på handling, ett krav som uppstått som följd av förändringar i de materiella förhållandena. Samtidigt som denna jämställdhetsrätt i stor utsträckning osynliggör eller fördunklar kvinnans reella situation. Det faktum att endast vissa frågor får en rättslig utformning fördunklar också vilka de reella problemen är.15

Widerbergs analys och slutsatser har inspirerat mig att närmare undersöka hur denna fördunkling lagtekniskt skapades och om de lagrevisioner som följde efter 1980 också osynliggjorde kvinnorna.16

Kollektivavtal har stor betydelse för rättsbildningen på arbetsmarknaden. Man kan tala om ett växelspel mellan lag och kollektivavtal. Arbetsrättslig lagstiftning handlar ofta om en kodifiering av principer som utformats kollektivavtalsvägen. Niklas Bruuns Kollektivavtal och rättsideologi är en rättsvetenskaplig studie av de rättsideologiska premisserna för inlemmandet av kollektivavtalet och kollektiva kampåtgärder i finsk lagstiftning efter 1924.17 Även om Bruuns arbete gäller finska förhållanden anser jag att hans iakttagelser och analyser av ideologiskt betonade diskrepanser mellan lagstiftningens värderingar och dess tillämpning i förhållande till samhällsideologin är relevanta också för svenska förhållanden. Den samhälleliga rättsideologin kan enligt Bruun delvis betecknas som illusorisk sett ur den enskilda arbetarens perspektiv.

Anna Christensens teori om normativa grundmönster har tillämpats i rättsvetenskaplig forskning om diskriminering. Denna teori är en strikt rättsvetenskaplig modell som söker identifiera de normativa mönster i rättsreglerna som har funnits och som alltjämt finns. Christensen menar att rörelser i rätten sker mellan normativa poler i sådana normativa grundmönster.18 Forskning inom det s.k.

Normaprojektet på juridiska fakulteten i Lund utgår från tre grundmönster: rättvis fördelning, skydd för etablerad position och det marknadsfunktionella grundmönstret. Ann Numhauser-Henning är en av Normaprojektets forskare som

15 Widerberg 1980, s 20.

16 Se även Widerberg 1979, 2013.

17 Bruun 1979.

18 Christensen 1996.

tillämpat dessa grundmönster i analyser av diskrimineringslagstiftningen. Ett exempel är antologin Perspektiv på likabehandling och diskriminering från år 2000.

Frågeställningen om rätten som ideologi är central också i Eva-Maria Svenssons doktorsavhandling från 1997, Genus och rätt en problematisering av föreställningen om rätten. Det är ett rättsfilosofiskt arbete som avser att visa att rättens formella könsneutralitet i själva verket osynliggör genusrelationens relevans. För att analysera den rättsliga självförståelsen använder hon begreppet tankeram. All förståelse sker inom en tankeram, där en stor del av utgångspunkterna för förståelsen uppfattas som självklara. Något förenklat kan sägas, att Svensson problematiserar det självklara inom tankeramen genom att identifiera inkonsekvenser inom denna ram med avseende på de positioner som tilldelats kvinnor respektive män. Hon citerar bl.a. Pierre Bourdieu som i Outline of a Theory of Practice uttalat att varje etablerad ordning tenderar att framställa sin egen godtyckligt uppkomna praxis som något av naturen givet.19 Svenssons arbete innehåller också en analys av 1992 års jämställdhetslag, i vilken Svensson påtalat de normativa inkonsekvenser som blivit följden av att könsdiskriminering i lagen definierats som en fråga mellan en individuell kvinna och en man när det i verkligheten handlar om strukturer på organisations- och samhällsnivå. Svensson menar att rättsvetenskapens teoretiska kärna och förmenta objektivitet skapar problem och snarare motverkar än främjar jämställdhet mellan kvinnor och män. Om genusrelationen synliggörs i rätten blir det tydligt att denna inte är objektiv. I Genusrättsvetenskap20 har Svensson tillsammans med Åsa Gunnarsson vidareutvecklat detta forskningsperspektiv på rätten. Svenssons analyser ger stöd för att gå utanför traditionell rättsdogmatisk tolkning och undersöka rätten från en annan position.

Reza Banakar har i Rättens dilemma Om konflikthantering i ett mångkulturellt samhälle publicerad 1994 diskuterat rättens möjligheter att åtgärda etnisk diskriminering utifrån en analys av anmälningar till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, som var en myndighet som inrättades 1986 samtidigt som en första lag om etnisk diskriminering började gälla. Det är ett rättssociologiskt arbete som bl.a. bedömer sambandet mellan rättsregler och konflikter som anmälare till ombudsmannen ansett handla om särbehandling med etnisk bakgrund. Rätten skapar förväntningar men är den utformad så att den kan erbjuda lösning på konflikten? Banakars granskning av Ombudsmannens arbete med anmälningarna visar, att dessa genom olika tekniker inte sällan omdefinierades för att svara mot det rätten kunde erbjuda, vilket var mycket begränsat. Banakar ställde också frågan om vems ord som gällde i utredningen av de anmälda konflikterna. Svaret var att det berodde på vem som besatt störst makt och inflytande. De frågor jag ställer i avhandlingen angående rättsregler om

19 Bourdieu 1977.

20 Gunnarsson & Svensson 2009.

lönediskriminering syftar på liknande sätt som i Banakars arbete till att klarlägga om rätten är utformad så att den kan lösa löneskillnadsproblematiken.

Den formella könsneutraliteten och dess konsekvenser behandlas även i Eva Schömers Konstruktion av genus i rätten och samhället En tvärvetenskaplig studie över svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt system, publicerad 1999. Schömer ställer frågan om det finns sociala normer som konstruerar genus i rätten och i samhället. I en empirisk del av avhandlingen undersöks hur jämställdhetslagens krav på jämställdhetsplan efterlevts på ett antal arbetsplatser. Schömer analyserar också ett antal av Arbetsdomstolens domar om könsdiskriminering. Därmed blir relationen mellan sociala normer och rättsliga normer synliggjord och kan diskuteras. Begreppen jämlikhet och jämställdhet ställs mot varandra och granskas med användning av genusvetenskaplig teori.21 Jag delar Schömers uppfattning att kön konstrueras också i domstolens tillämpning av rätten men söker i min undersökning komma ett steg vidare i förståelsen av varför den rättsliga vägen varit särskilt svår att använda i lönediskrimineringsmålen och om det finns förhållanden med eller utan samband med kön som har ett förklaringsvärde.

Att lagstiftning kan ha ett annat syfte än det uttalade och därigenom få ett annat resultat än det förväntade belyser Katarina Tollin i Sida vid sida, En studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971-2006, publicerad 2011. Hennes slutsats är att diskrimineringslagstiftning kan bidra till att avföra frågor om diskriminering från den politiska nivån. Erfarenheter av könsdiskriminering eller nedvärdering på arbetsplatsen leder därmed inte till politiska krav eller mobilisering. Tollin stöder sig i teoretiskt avseende på Michel Foucault, Nancy Fraser, Judith Butler och Wendy Brown.