• No results found

F ö r k l a r i n g : Utgifterna under kapitlet föranleds i huvudsak av verksamhet i anslutning till forskning, utveckling, statistikföring, registrering och sakkunnigtjänster inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde samt av statligt stöd för Arbetshälsoinstitutets utgifter.

Social- och hälsovårdsministeriet svarar för forsknings- och utvecklingspolitiken inom sitt ansvarsområde. Målsätt-ningen för denna politik är att producera sådana forskningsrön som systematiskt kan utnyttjas för olika utvecklingsåt-gärder inom social- och hälsovårdspolitiken, såsom beredning och verkställande av lagstiftning, olika program och projekt och ministeriets beslutsfattande i övrigt.

Forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är ett redskap för ledningen och en förutsättning för att de strategiska målen ska kunna nås. Forsknings- och utvecklingspolitiken innebär strategiskt beslutsfattande och beredning och verkställande av lagstiftning och budget samtidigt som den är en investering som stöder informationsstyrningen. Vid forskningsinrättningarna inom förvaltningsområdet bedrivs också verksamhet i an-slutning till omsättande av resultaten av forskningen och utvecklingen i praktiken, såsom sakkunnigtjänster, informa-tionsförmedling och utbildning. Därutöver har forskningsinrättningarna lagstadgade eller med ministeriet överenskom-na särskilda uppgifter som ansluter sig till t.ex. tillsyn, statistikföring eller beredskap inför särskilda risksituationer.

Effektivitet

Grunden för forskningen och utvecklingen inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde är dokumentet Strategier för social- och hälsovårdspolitiken 2015 och prioriteringarna i regeringsprogrammet. Enligt dessa ska forsk-ning och utveckling, informationsproduktion och informationsförmedling inom förvaltforsk-ningsområdet

— främja hälsa och funktionsförmåga

— göra arbetsmarknaden mera lockande

— minska fattigdom och utslagning

— trygga fungerande tjänster och ett rimligt utkomstskydd.

I regeringsprogrammet betonas också familjens ställning och jämställdheten mellan könen särskilt.

Verksamhetens resultat

Målen för Politikprogrammet för hälsofrämjande, som social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för, är ett bättre häl-sotillstånd för befolkningen och minskade hälsoskillnader. Inom delområdet för hälsofrämjande strävar man efter att minska riskfaktorerna för folksjukdomar, förebygga olyckor och skapa förhållanden som främjar hälsan. Ett särskilt mål är att få tobaksrökning, alkoholkonsumtion och överviktighet under kontroll. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd och 33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Välbefinnande i arbetslivet är ett viktigt mål, och man försöker göra arbetet mera meningsfullt genom att förbättra arbetstagarnas fysiska och psykiska hälsa och garantera säkerheten på arbetsplatserna. Också säkerställandet av jäm-ställdheten i arbetslivet och samordningen av arbetslivet och familjen är av hög prioritet. (33.03.50 Arbetshälsoinstitutet)

Ett förebyggande perspektiv på fattigdom och utslagning är den primära verksamhetsmodellen. Social- och hälsovårds-ministeriet deltar i Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd, som undervisnings- och kulturhälsovårds-ministeriet ansvarar för och vars syfte är att förebygga och minska illamåendet och marginaliseringen. Man tar sig an barnens, de ungas och familjernas problem med hjälp av nya modeller, långtidsarbetslösheten bekämpas och utkomsten tryggas för dem som löper störst risk att bli fattiga. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd och 33.03.50 Arbetshälsoinstitutet) Ett fungerande servicesystem och kunnig arbetskraft i tillräcklig utsträckning skapar grund för tjänster av hög kvalitet.

En särskild utmaning är tryggandet av basservice och service för den åldrande befolkningen. Ett hjälpmedel kommer att vara ett utbrett utnyttjande av den nya teknologin och utvecklandet av den. (33.03.04 Institutet för hälsa och välfärd) De produktivitetsfrämjande åtgärderna inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde avser effektiviser-ing av forskneffektiviser-ingsverksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd och Arbetshälsoinstitutet. Överföreffektiviser-ingen av tjänster inom ekonomi- och personalförvaltningen till servicecentraler har i stort sett genomförts för forsknings- och utveck-lingsinrättningarnas vidkommande före utgången av 2010.

Produktion och kvalitetsledning

Inrättningarna förbereder sig på att delta i genomförandet av strategin för tryggande av samhällets vitala funktioner 2006.

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 66 809 000 euro.

Anslaget får även användas

1) till betalning av medlemsavgifter

2) till betalning av utgifter för forskning och utveckling som på uppdrag eller i form av gemensamma projekt be-drivs utanför Institutet för hälsa och välfärd

3) till betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alko-holforskning

4) till betalning av utgifter som verksamheten vid Stif-telsen för alkoholforskning medför för Institutet för hälsa och välfärd

5) till betalning av understöd för kompletterande utbild-ning och utgifter för projekt som genomförs i utlandet

6) till betalning av utgifter som Institutet för hälsa och välfärd har för ersättningar till kommunerna för verksam-heten vid utbildningsrådgivningarna samt för redigeringen av handböcker i barnavård som delas ut som en del av moderskapsstödet

7) till betalning av TerveSos-priset

8) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt

9) till betalning av stipendier som direkt hänför sig till inkomsterna av den nettobudgeterade samfinansierade verksamheten

10) för hälsofrämjande projekt som Institutet för hälsa och välfärd självt genomför

11) till aktier i de strategiska centren för spetskompetens (SHOK).

F ö r k l a r i n g : Institutet för hälsa och välfärd finns för främjande av befolkningens välfärd och hälsa, förebyg-gande av sjukdomar och sociala problem och utveckling av social- och hälsovårdstjänster. Institutet genomför sin uppgift genom forskning, uppföljning och utvärdering, ut-vecklingsarbete, expertpåverkan och myndighetsuppgifter samt internationellt samarbete. Institutet för hälsa och väl-färd är dessutom statistikmyndighet inom sitt område sam-tidigt som institutet sörjer för kunskapsunderlaget inom sitt uppgiftsområde och för nyttiggörandet av det.

Den i administrativt hänseende självständiga Stiftelsen för alkoholforskning främjar och stöder alkoholforskning och annan rusmedelsforskning genom att dela ut stipendier och genom att bedriva eller låta bedriva forskning samt genom att idka publikationsverksamhet i anslutning till forskningen.

Särskilda krav på verksamheten vid Institutet för hälsa och välfärd 2011 är att genomföra de projekt som fast-ställdes 2010 och som gäller konsekvenserna av den eko-nomiska krisen för befolkningens välfärd och hälsa och att finna medel för social- och hälsovården att minimera dessa konsekvenser. Här utnyttjas erfarenheterna från 1990-ta-lets ekonomiska recession och tiden efter den.

Institutet för hälsa och välfärd inriktar sin verksamhet så att den stöder de strategiska riktlinjer som social- och hälsovårdsministeriet har bestämt med den inriktning som ministeriet fastställer hösten 2010.

Institutet för hälsa och välfärd handlar med stöd av sina egna dataarkiv och sitt eget sakkunnigarbete och deltar i nationellt och internationellt samarbete på ett mångsidigt sätt. I den kompletterande strategin slår institutet 2010 fast

effektmålen och inriktar verksamheten 2011 i enlighet med dem. Man strävar efter högre effektivitet genom att förbättra kunskapsbasen och utveckla lämpliga datapro-dukter och datatekniska lösningar, såsom indikatorer, till grund för beslutsfattandet. På detta sätt stöds beredningen och genomförandet av lagstiftningen och strategiska pro-gram och projekt. Särskilda mål är kommunernas infor-mationsstyrning och stödet till genomförandet av Kaste-programmet.

Institutet för hälsa och välfärd omfördelar sina resurser i enlighet med sin strategi. Institutet sörjer för att i sin verksamhet beakta de utvecklingsmål för det nationella innovationssystemet som också hör samman med refor-men av sektorforskningssystemet.

Verksamhetens resultat

Institutet för hälsa och välfärds kärnfunktioner fungerar effektivt, ekonomiskt och kundinriktat och deras kvalitet och kostnadseffektivitet förbättras. Institutets produktivi-tet ökar och överskotproduktivi-tet av den avgiftsbelagda verksam-heten används till produktutveckling och investeringar.

Institutets informations- och statistikproduktion samt nätt-jänster och portaler utgör tillsammans en fungerande hel-het. Institutets organisation fungerar som en helhet och organisationsstrukturen stöder institutets strategiska rikt-linjer. Förvaltnings- och verksamhetsmetoderna inom In-stitutet för hälsa och välfärd främjar realiseringen av jämställdheten mellan könen i enlighet med integrations-principen.

Finansieringsstrukturen för Institutet för hälsa och väl-färd är under kontroll. De ekonomiska resurserna och

personalresurserna fördelas i enlighet med de strategiska riktlinjerna. Personalplaneringen är långsiktig och perso-nalens storlek och struktur motsvarar de strategiska rikt-linjerna. Institutet fungerar på ett ekonomiskt och produk-tivt sätt.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser Personalen vid Institutet för hälsa och välfärd har till-räcklig förmåga och skicklighet för att uppnå ministeriets och institutets mål. Personalens aktionsberedskap och kunnande utvecklas i enlighet med centralens strategi. Le-darskapet är kunnigt och inspirerande och det välbefin-nande som personalen upplever i sitt arbete ökar och arbetsgivarbilden blir bättre.

Av anslaget har 542 480 euro reserverats för betalning av statsbidrag till Stiftelsen för alkoholforskning.

Vid dimensioneringen av anslaget har som nettobudge-terade inkomster beaktats medfinansieringen i avtalsun-dersökningar och andra gemensamma projekt, inkomster-na av den avgiftsbelagda serviceverksamheten och beställda undersökningar som grundar sig på separata av-tal, övriga försäljningsinkomster av den avgiftsbelagda verksamheten såsom royaltyer och motsvarande samt er-hållna donationsmedel och sponsorinkomster.

Vid dimensioneringen av anslaget under momentet har en minskning med 25 årsverken till följd av produktivi-tetsfrämjande åtgärder beaktats.

Inkomsterna av försäljning och förmedling av sällan fö-rekommande vaccin har antecknats under moment 12.33.03.

Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro)

2009

Bruttoutgifter 98 889 95 559 98 809

Bruttoinkomster 32 216 32 000 32 000

Nettoutgifter 66 673 63 559 66 809

Poster som överförs

— överförts från föregående år 8 521

— överförts till följande år 3 002

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den avgiftsbelagda verksamheten (1 000 euro)

2009

Intäkter av den avgiftsbelagda verksamheten, intäkter av

försäljningen av prestationer 7 708 8 400 8 400

— varav intäkter som inte nettobudgeteras under

omkostnads-momentet 593 500 500

Totala kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten 7 739 8 250 8 250

Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -31 150 150

Kostnadsmotsvarighet, % 100 102 102

Kostnadsmotsvarighetskalkyl för den samfinansierade verksamheten (1 000 euro)

2009 utfall

2010 ordinarie budget

2011 budgetprop.

Intäkter av den samfinansierade verksamheten

— finansiering från andra statliga ämbetsverk 17 852 16 250 17 000

— finansiering från EU 3 724 3 950 4 500

— annan finansiering utanför statsförvaltningen 2 929 3 100 3 100

— övriga intäkter från den samfinansierade verksamheten 5 326 3 000 3 000

Intäkter sammanlagt 29 831 26 300 27 600

Totala kostnader för projekt 35 469 41 000 43 200

Kostnadsmotsvarighet (intäkter - kostnader) -5 638 -14 700 -15 600

Kostnadsmotsvarighet, % 84 64 64

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

Lönejusteringar 501

Återföring av bortfallet av engångsnatur gällande

FPA-avgiften 200

Omfördelning 620

Produktivitetsprogrammet -351

Överföring av laboratorieuppdrag (3 årsv.) från

mo-ment 35.01.04 150

Utarbetande av rekommendationerna om God

me-dicinsk praxis 1 200

Upprätthållande av njursjukdoms-, synskade- och

cancerregistren 1 000

Övriga ändringar sammanlagt -70

Sammanlagt 3 250

2011 budget 66 809 000

2010 III tilläggsb. 348 000

2010 budget 63 559 000

2009 bokslut 61 154 000

50. Statsbidrag för utgifterna vid Arbetshälsoinstitutet (reservationsanslag 2 år)

Under momentet beviljas 37 628 000 euro.

Anslaget får användas

1) till betalning av det statsbidrag som med stöd av 3 § i lagen om arbetshälsoinstitutets verksamhet och finan-siering (159/1978) ska betalas för utgifterna för Arbets-hälsoinstitutets verksamhet

2) till finansiering av forskningsprojekt som EU har godkänt.

F ö r k l a r i n g : För de utgifter som social- och hälso-vårdsministeriet fastställt betalas till Arbetshälsoinstitutet i statsbidrag 80 % av kostnaderna, dock så att den andel som motsvarar den hyra och mervärdesskatt för verksam-hetslokalen som ska betalas till statens fastighetsverk be-viljas som utökat statsbidrag med stöd av 3 § 2 mom. i den lag som nämns ovan.

Av statsbidraget beräknas 24 601 000 euro hänföra sig till löneutgifter och 13 027 000 euro till övriga utgifter.

Arbetshälsoinstitutet är ett självständigt offentligrätts-ligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets för-valtningsområde. Arbetshälsoinstitutet är en forsknings-och sakkunniginrättning som främjar hälsa forsknings-och säkerhet i arbetet som en del av ett gott liv.

Social- och hälsovårdsministeriet har preliminärt upp-ställt följande resultatmål för Arbetshälsoinstitutet för 2011. Målen preciseras i det resultatavtal som ministeriet och institutet ingår.

Funktionell effektivitet

I syfte att främja hälsa och funktionsförmåga ska Ar-betshälsoinstitutet utveckla och i praktiken tillämpa

— redskap för ledningen av hälsa och säkerhet i arbe-tet, en hanterbar sjukfrånvaro och främjandet av arbetsförmågan (inkl. stöd i ett tidigt skede, bedöm-ning av arbetsbelastbedöm-ning, livsstilsrelaterade risker), med tyngdpunkten förlagd till sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och mentala störningar

— verksamhetsmodeller för att minska hälsoskillna-derna mellan olika socioekonomiska grupper bland de anställda

— metoder för att förbättra inomhusmiljön med beto-ning på lösbeto-ningar på sjukhusens fukt- och mögel-problem.

För att göra arbetslivet mera lockande tar Arbetshäl-soinstitutet fram

— metoder för främjande av välbefinnande i arbetet och produktivitet (bl.a. säkerhetsstyrning, förebyg-gande av olycksfall, arbetstidsplanering, ergonomi-planering, mindre mängd repetitivt arbete, hanter-ingen av företagshälsovårdsrisker i små och medelstora företag); dessa utnyttjas bl.a. i samband med Forumet för välbefinnande i arbetet

— god praxis i tillvägagångssätten för gemensamma arbetsplatser och mångkulturella arbetsgemenska-per

— sakkunnigtjänster för arbetarskyddsmyndigheter-nas funktioner.

I syfte att förebygga fattigdom och utslagning ska Ar-betshälsoinstitutet

— delta i utvecklingen av hälsorådgivning för arbets-lösa och

— utveckla och sprida modeller för att ge stöd under kritiska övergångsperioder (från utbildning till ar-bete, från arbetslöshet till arar-bete, från en lång sjuk-ledighet till arbete).

För att säkerställa fungerande tjänster och rimligt ut-komstskydd ska Arbetshälsoinstitutet

— delta i det nationella utvecklingsprogrammet för so-cial- och hälsovården (Kaste) för uppnående av målen

— stödja genomförandet av principbeslutet Hälsa i ar-betet 2015

— erbjuda yrkesövergripande utbildning för sakkun-niga inom företagshälsovården och arbetarskyddet

— utveckla innehållet i lantbruksföretagares företags-hälsovård och dess servicesystem i enlighet med regeringsprogrammet.

I syfte att stödja familjers välfärd tar Arbetshälsoinsti-tutet fram information och redskap för att främja samord-ningen av arbetsliv och familj. För att trygga samhällets vitala funktioner upprätthåller Arbetshälsoinstitutet C-la-boratorieberedskap och deltar i upprätthållandet av bered-skapen inför pandemier.

För att främja återhämtningen efter recessionen tar Ar-betshälsoinstitutet fram och sprider

— information om hur företagshälsovården kan stödja företag och anställda vid kriser och förändringar i företaget

— stöd och tjänster för olika organisationer vid änd-ringar till följd av recessionen

— metoder för att bevara arbetsförmågan bland per-mitterade och arbetslösa.

Produktion och kvalitetsledning

Arbetshälsoinstitutets kvantitativa prestationer

2009 2010 2011

utfall mål mål

Vetenskapliga publikationer 519 550 500

Populariserade publikationer 348 350 350

Besökare på webbsidorna st./mån. 93 960 105 000 110 000

Erbjudna sakkunnigtjänster räknat i arbetsdagar 47 513 50 000 60 000

Mätningar och analyser av arbetsmiljön 45 327 50 000 40 000

Undersökningar för bedömning av yrkessjukdomar och

arbetsförmåga 1 932 2 300 2 000

Utbildningsdagar 16 066 18 000 17 000

Funktionell effektivitet

Arbetshälsoinstitutets nya strategi för åren 2011—2015 tas i bruk. Strategin har som mål att effektivera och revi-dera praxis i arbetslivet så, att deltagandet i arbetslivet ökar på ett sätt som förbättrar välfärden.

Hantering och utveckling av mänskliga resurser Utgångspunkten för personalplaneringen är säkerstäl-landet av den strategiska kärnkompetensen. God praxis för åldersmedvetet ledarskap och arbetshälsa tillämpas. Ut-vecklingen av lönesystemet fortsätter.

För Arbetshälsoinstitutets totala utgifter, som beräknas uppgå till 68 560 000 euro, beviljas 37 628 000 euro i statsbidrag. På dimensioneringen av verksamheten inve-rkar en minskning med 11 årsverken till följd av produk-tivitetsfrämjande åtgärder. Därav inverkar en minskning med 10 årsverken på dimensioneringen av anslaget i fråga om den budgetfinansierade verksamheten. Omfattningen av verksamheten resultatområdesvis beräknas vara följan-de unföljan-der år 2011:

Verksamhetens omfattning resultatområdesvis år 2009—2011 Utgifter (1 000 euro)

Självfinansiering

(1 000 euro) Statsbidrag (1 000 euro)

Kompetenscentrum

Organisationsutveckling 6 250 6 122 6 154 3 427 3 450 3 450 2 823 2 672 2 704

Mänskligt arbete 5 798 6 000 6 032 2 522 3 012 3 012 3 276 2 989 3 020

Arbetsmiljö 15 248 16 182 16 267 9 326 8 665 8 665 5 922 7 517 7 602

Hälsa och arbetsförmåga 14 386 14 300 14 376 6 804 7 665 7 665 6 737 6 636 6 711

God praxis 8 934 10 025 10 078 4 494 4 593 4 593 5 109 5 432 5 485

Interna och gemensamma

tjäns-ter 15 757 15 570 15 652 1 313 3 547 3 547 14 050 12 023 12 105

Sammanlagt 66 373 68 200 68 560 28 079 30 932 30 932 37 917 37 268 37 628

Finansieringsandel, % 43 45 45 57 55 55

Årsverken 588 579 569

Det uppskattas att löneutgifterna för ca 569 årsverken till 4/5 bekostas med statsandelarna och att uppskattnings-vis 212 årsverken finansieras helt med intäkterna av den egna verksamheten. Efterfrågan och finansieringsmöjlig-heterna reglerar omfattningen av den verksamhet som finansieras med intäkterna av den egna verksamheten. Det totala antalet årsverken beräknas därmed vara 781.

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

Produktivitetsfrämjande åtgärder -240

Nivåförhöjning 600

Sammanlagt 360

2011 budget 37 628 000

2010 budget 37 268 000

2009 bokslut 38 901 000

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år) Under momentet beviljas 5 030 000 euro.

Anslaget får användas

1) till utvecklande av social- och hälsovårdens service-system med hjälp av datateknik och byggande av den infrastruktur som utnyttjandet av datatekniken förutsätter 2) till sådan utbildnings- och utvecklingsverksamhet som genomförandet av projektet kräver på de grunder som social- och hälsovårdsministeriet bestämmer särskilt

3) till betalning av statsunderstöd och finansieringsun-derstöd

4) till utgifter i anslutning till arbetet med att specificera systemarkitekturen för hälso- och sjukvårdens nationella elektroniska arkiv och ibruktagandet av arkivet och utgif-ter som föranleds av den aktör som på riksnivå ansvarar för den elektroniska arkivtjänsten

5) till finansiering av forsknings- och utvecklingspro-jekt som stöder social- och hälsovårdsministeriets strate-giska planering och verksamhetsplanering och beslutsfat-tandet

6) till betalning av omkostnader och finansieringsun-derstöd som föranleds av genomförandet av program och försök som hänför sig till ministeriets ansvarsområde

7) till finansiering av projekt enligt de ramprogram och särskilda program som EU godkänner

8) till utgifter för kontrollen av och tillsynen över pro-jektet.

Anslaget får användas till avlönande av personal mot-svarande högst ett årsverke samt för betalning av andra utgifter på grund av detta.

F ö r k l a r i n g : Anslaget stöder skapandet av nätverk för verksamhetsenheterna inom social- och hälsovården och utvecklandet av samfungerande datasystem framför allt genom att man på nationell nivå inför sådana tjänster som stöder en enhetlig utveckling av informationsförvaltnings-tjänsterna inom förvaltningsområdet. Målet är att genom effektiverat utnyttjande av datatekniken också förbättra tillgången till service och servicekvalitet på lika villkor samt att stödja människors företagsamhet och möjligheter att bo kvar hemma och klara sig på egen hand. Målet är också att säkerställa att den nya datatekniken tas i bruk på ett jämlikt sätt i hela landet, bl.a. genom införandet av elektroniska hälsovårdstjänster för medborgarna.

Beräknad fördelning av anslaget på olika projekt

Fortsättning och effektivering av pågående projekt Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015

Samarbetsprojektet Hälsa i arbetet 2015 Politikprogrammet för hälsofrämjande

Genomförande av det nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården Projektet Fungerande hälsovårdscentraler

Projektet för serviceinnovationer Forum för arbetshälsa

Masto-projektet Likalönsprogram

Objektdatasystemet för miljö- och hälsoskyddet

EU:s ramprogram och särskilda program Nationell medfinansiering i programmet DAPHNE

Europeiska året 2010 för bekämpning av fattigdom och social utestängning, nationell medfinansiering Nationell medfinansiering i EU:s jämställdhetsprogram

Ändringar som beaktats vid dimensioneringen av anslaget (1 000 euro)

Korrigering av periodiseringen av ett avdrag i an-slutning till produktivitetsprogrammet i

överför-ing till moment 33.01.01 -510

Bortfall av ett tillägg av engångsnatur -500

Nivåförändring -1 300

Sammanlagt -2 310

2011 budget 5 030 000

2010 budget 7 340 000

2009 bokslut 9 040 000