6 DISKUSSION
6.1 Resultatdiskussion
6.1.2 Forskningsetisk diskussion
För att bilda oss en förståelse lästes Brymans (2011) information kring forskningsetiska riktlinjer samt CODEX forskningssed (Codex, 2020). Tillsammans med vår handledare har en forskningsetisk bedömning gjorts innan datainsamlingen. Bedömningen gjordes utifrån riktlinjer från Vetenskapsrådet (2017) gjordes bedömningen. Vi har tagit hänsyn till att känsliga personuppgifter inte använts, att intervjupersonerna är myndiga och inte i beroendeställning samt att intervjupersonerna fått information om studien. Muntligt samtycke har även hämtats och intervjupersonerna kan inte påverkas negativt av denna studie eftersom de bland annat är anonyma (konfidentialitetskravet). Deltagarna har informerats om att deltagandet är frivilligt samt att de kan avbryta sin medverkan när det önskas. Denna undersökning innebär heller inte ett fysiskt ingrepp på intervjupersonerna vilket de exempelvis kan lida men av. Därför anses det som att inga etiska problem har inträffat.
7
SLUTSATS
Sammanfattningsvis visar denna studie att den traditionella maskuliniteten är den som råder i samhället och därav ser unga män upp till den. Enligt intervjupersonernas uppfattning av maskuliniteter ses ett traditionellt synsätt på maskulinitet som det centrala.
Intervjupersonerna var i stor utsträckning eniga om illustrationer av bilder avseende
manlighet. De flesta av dem beskrev en man som muskulös, hårig, beskyddande, respektfull, självständig och ansvarsfull. Vid exponering av en sminkad man hade intervjupersonerna delade åsikter. Några tyckte att en man ska få sminka sig om så önskas men andra höll inte med. Detta ser vi som ett resultat av traditionell maskulinitet. Eftersom den traditionella maskulinitetssynen trätt igenom detta arbete kan olika förväntningar ses utifrån
intervjupersonernas egna uppfattningar på män.
En annan slutsats som upptäcktes var att de flesta av intervjupersonerna var eniga om att MMA är en manlig sport. Detta tyder på den destruktiva maskuliniteten som förklaras som en del av den hegemoniska maskulinitetsdiskursen. Den rådande maskuliniteten som intervjupersonerna beskrev att de förhåller sig till är beroende av erfarenheter, familjens åsikter samt trosuppfattning. Det är den maskuliniteten som de associeras med som har gjort dem till de unga män de är idag. Förebyggande insatser inom problematiken av den
destruktiva maskulinitetsformen anses bland annat vara uppmuntran till en icke destruktiv maskulinitet genom aktiviteter och program som exempelvis skolan ansvarar för. Kulturell tillhörighet, trosuppfattning samt sociala medier har en inverkan på unga mäns uppfattning och föreställningar kring maskulinitet. För att förhindra den destruktiva maskuliniteten bör förebyggande insatser som ovan beskrivna därför äga rum.
Vidare forskning inom detta ämne skulle kunna vara män och kvinnors förhållningssätt till olika förväntningar på dem. För en större studie skulle det vara intressant med en
undersökning av både män och kvinnors föreställningar om maskulinitet och femininitet, för att sedan jämföra dem.
Under arbetets gång har lärdomar om olika former av maskulinitet fångats genom intervjupersonernas berättelser samt tidigare forskning. Detta har bidragit till en ökad förståelse hos oss som framtida socialarbetare.
REFERENSLISTA
Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet
Blomqvist, M. (2005). Inledning. I A. Blomqvist (Red.), Dialoger mellan kön och genus (s. 5–11). Universitetstryckeriet, Uppsala.
Boise, S. & Hearn, J., (2017). Are men getting more emotional? Critical sociological
perspectives on men, masculinities and emotions. The sociological review. 65 (4), 779– 796
Bryant, G. (2018). What is masculinity anyway: a heuristic approach to the study of gender communication in the lives of men, ProQuest Dissertations Publishing. 10789325 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Claussen, C. (2019). Men engaging boys in healthy masculinity through school-based sexual health education, Sex Education, 19 (2), 115-129
Codex. (2020). Välkommen till CODEX - samlingen av regler och riktlinjer för forskning. Hämtad från 2020-05-14 från http://www.codex.vr.se/index.shtml
Connell, R. W. (2003). Om genus. Göteborg: Diadalos.
Connell, R. W. (2008). Maskuliniteter. (2. uppl). Göteborg: Daidalos.
Elliott, K. (2018). Challenging toxic masculinity in schools and society, On the Horizon, 26 (1), 17-22.
Eriksson, A. F. (2005). Ledarskap och kön. (Doktorsavhandling, Linköping universitet). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20561/FULLTEXT01.pdf
Fundberg, J. (2003). Kom igen, gubbar! Om pojkfotboll och maskuliniteter. Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Gottzén, L. (2013). Skam, maskulinitet och respons på mäns våld mot kvinnor. Socialvetenskaplig Tidskrift, 20 (2), 75-92.
Hearn, J. (2010). Reflecting on men and social policy: Contemporary critical debates and implications for social policy. Critical social policy. 30 (2), 165-188
Hearn, J. & Morgan, D. (1990). Men, masculinities and social theory. Hämtad den 9 april 2020 från https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/j.1755- 618X.1993.tb00177.x
Hearn, J. & Pringle, K. (2006). European perspectives on men and masculinities: national and transnational approaches. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Hearn, J., Nordberg, M., Andersson, K., Balkmar, D., Gottzén, L., Klinth, R., Pringle, K. & Sandberg, L., (2012). Hegemonic masculinity and beyond: 40 years of research in Sweden. Men and masculinities. 15 (1) 31–55.
Herz, M. & Johansson, T. (2011). Maskuliniteter: kritik, tendenser, trender. Malmö: Liber. Holgersson, C. (2003). Rekrytering av företagsledare – en studie i homosocialitet.
(Doktorsavhandling, Handelshögskolan Stockholm). Hämtad från
https://www.researchgate.net/profile/Charlotte_Holgersson/publication/279643533_ Rekrytering_af_Foretagsledare_-
_En_Studie_i_Homosocialitet/links/56efb25608aed17d09f882fe.pdf
Holm, A., (2008). Relationer i skolan – en studie av femininiteter och maskuliniteter i år 9. Hämtad den 26 mars 2020 från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17220/5/gupea_2077_17220_5.pdf Jansson, P. M. (2016). Våldets onda cirklar. (Doktorshandling, Jönköping universitet).
Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:974677/FULLTEXT01.pdf Johansson, T. (2003). Feminismens Andre – om unga män, sexualitet och reflexivitet. I
Johansson, T., Kuosmanen, J. (Red.), Manlighetens många ansikten (s. 237–248). Malmö: Liber
Jonsson, R. (2010). Maskulinitetens kris i skolan. Hämtad den 26 mars 2020 från
http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=6582
Jordan, E. (1995). Fighting Boys and Fantasy Play: The construction of masculinity in the early years of school, Gender and Education, 7:1, 69-86
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lancaster, R.N. (1992). Life is hard: machismo, danger, and the intimacy of power in Nicaragua. Berkeley: University of California Press.
Millington, B. & Wilson, B., (2010). Context masculinities: media consumption, physical education and youth identities. American behavorial scientist. (11) 1669–1688 Nilsson, B. (1999). Maskulinitet. Umeå: Borea Bokförlag
Nordberg, M. (1999). Macho eller mjukis. I Berggren, Anne Marie (Red.), Manligt och omanligt i ett historiskt perspektiv (s. 276, 278–280, 282–283). Stockholm: Forskningsrådsnämnden.
Nordberg, M. (2004). Kvinnlig maskulinitet och manlig femininitet. En möjlighet att överskrida könsdikotomin?. Kvinnovetenskaplig tidskrift, 1–2.
Rogers, A.A., DeLay, D., & Martin, C. L. (2017). Traditional Masculinity During the Middle School Transition: Associations with Depressive Symptoms and Academic
Sandberg, H. (2003). Maskulinitetens vita zon: homosocialitet och genremedvetenhet, I K. Östergrens Österlentilogi. Nordisk tidskrift for litteraturforskning, (1), 61-74. Sharon, B., (1996), Welcome to the men's club: homosociality and the maintenance of hegemonic masculinity. Gender & society, 12 (2), 121–132
Toivanen, S., Gisselmann, M., Lindfors, L. (2012). Kön, genus och hälsa: socioekonomiska skillnader i hälsa bland kvinnor och män Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö. Hämtad den 26 mars 2020 från
https://www.researchgate.net/profile/Susanna_Toivanen/publication/256087337_Ko n_genus_och_halsa_socioekonomiska_skillnader_i_halsa_bland_kvinnor_och_man _Ett_diskussionsunderlag_framtaget_for_Kommission_for_ett_socialt_hallbart_Mal mo_Sex_gender_and_healht_socio- economic_differ/links/0c9605218bdc342226000000/Koen-genus-och-haelsa- socioekonomiska-skillnader-i-haelsa-bland-kvinnor-och-maen-Ett- diskussionsunderlag-framtaget-foer-Kommission-foer-ett-socialt-hallbart-Malmoe- Sex-gender-and-healht-socio-econom.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 6 maj 2020 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Willie, T., Khondkaryan. E., Callands, T., Kershaw, T. (2018). Think like a Man: How sexual cultural scripting and masculinity influence changes men’s use of intimate partner violence. American Journal of community psychology. 61, (1–2).
BILAGA A; MISSIVBREV
Vi är två studenter vid namn Mariana och Helena från sjätte terminen på Socionomprogrammet på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Vi skriver just nu vårat examensarbete i socialt arbete och syftet med vår studie är att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar mäns vardagsvillkor samt vilka olika maskuliniteter som män förhåller sig till.
Våra frågeställningar är: Vilka former av maskulinitet identifierar män sig med? Hur förhåller sig män till dessa former av maskulinitet?
Vilka bidragande orsaker utgör mäns föreställningar om maskulinitet?
Intervjun beräknas ta ungefär 1 timme och kommer att spelas in för att sedan transkriberas. Vi kommer att följa de forskningsetiska riktlinjerna som innefattar informations-, samtyckes- , konfidentialitets- samt nyttjandekravet. Det innebär bland annat att deltagandet är frivilligt och att deltagaren kan avbryta sin medverkan om så önskas. Intervjun är konfidentiellt (anonymt) och materialet kommer att förvaras så att ingen utomstående kan ta del av den. Det insamlade materialet kommer endast att nyttjas för denna rapport.
Om du har några frågor kan du kontakta oss på:
Marianaaa97@hotmail.com Helena.95@hotmail.se Stort tack för din medverkan!
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Bakgrundsfrågor: Födelseår? Etnisk tillhörighet? Sysselsättning? Trosuppfattning? Ideologi?Tema 1 - Föreställningar om maskulinitet och former av maskulinitet 1. Hur tycker du att en man ska vara?
2. Hur ser din uppväxt ut?
Tema 2 - Bakomliggande faktorer
1. Ser din bild av maskulinitet likadan ut som någon annans bild?
Tema 3 - Att förhålla sig till maskulinitetsformer 1. Kan du beskriva hur du är som man?
2. På vilket sätt förhåller du dig till den manligheten?
3. Har dina vänner och/eller din familj påverkat dig i din syn på vad som är manligt och omanligt? På vilket sätt?
Bilder
1. Vilken av bilderna är manlig enligt dig?
2. Vilken liknar dig mest, enligt din maskulinitetsnorm? 3. Hur påverkas du av bilderna?
4. Varifrån kommer dina föreställningar om bilderna? 5. Är det bra eller dåligt att vara på det sättet?
Slutfrågor
1. Vad tror du förväntas av män idag?
2. Kan du nämna vilka normer som finns i samhället som män förhåller sig till? 3. Är det också de normerna som du förhåller dig till? Vilka normer förhåller du dig till
annars?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00