Forskningsetiska synpunkter

Uppsattförfattarna fick en bredare förståelse för de forskningsetiska kraven efter att ha läst beskrivningen hos Vetenskapsrådet (2002). Kraven är viktiga att följa för att studien ska uppnå grundläggande etiska principer. Uppsatsförfattarna har sett till att alla

intervjupersoner är myndiga, att de är anonyma och att deras personuppgifter inte använts. Alla intervjupersoner har muntligt samtyckt till att vara med i studien och att det är okej för uppsatsförfattarna att spela in intervjun. Intervjupersonerna blev informerade om att deltagande är frivilligt och att de får avbryta när de än vill. Uppsatsförfattarna anser att inga etiska problem har uppstått under denna studie.

10 SLUTSATS

Denna studie har visat motstridiga resultat kring sociala mediers påverkan på unga tjejer. Den tidigare forskningen gav motstridiga svar kring sociala mediers påverkan i människans vardag och liv. Det finns dessutom en brist på kvalitativa studier kring ämnet, det finns många kvantitativa studier kring sociala mediers påverkan men inte lika mycket studier kring unga tjejers påverkan. Uppsatsförfattarna anser därför att ämnet kring sociala mediers påverkan i unga tjejers liv bör utforskas vidare. Uppsatsförfattarna har kommit fram till att sociala medier är en stor del av unga tjejers vardag där de väljer att spendera flera timmar om dagen bakom skärmen. Ungdomars välmående kan påverkas av sociala medier, därmed är det viktigt för socialarbetare att förstå sig på vad som sker bakom skärmen. Unga tjejer är en målgrupp som socionomer många gånger kan komma att arbeta med, därav anser

uppsatsförfattare att sociala medier är ett arbetsområde socionomer bör förstå sig på. I den uppkopplade världen hittar tjejerna sin dagliga underhållning, inspiration, motivation samt skapar relationer och stärker sin egen självuppfattning. samtidigt påverkar den uppkopplade världen tjejerna negativt. Sociala medier har visat hämma tjejernas skolgång, sömnrutiner och fritidsaktiviteter. Dock kan uppsatsförfattare inte påstå att intervjupersonerna är beroende av sociala medier då alla kriterier inte uppfylls. Däremot kan det i en viss mån liknas vid ett beroende och enkelt eskalera. De unga tjejerna använder dessutom sociala medier som ett instrument för att kunna jämföra sig själva och sina liv med andra människor.

I den tidigare forskningen saknas det entydiga svar kring hur det valda ämnet, sociala medieanvändning, påverkar de unga. Därför anser uppsatsförfattarna att det krävs mer forskning kring de fenomen som sker bakom skärmen för att möjligtvis i framtiden kunna arbeta i förebyggande syfte. I denna studie finns det ingen tidigare forskning som tyder på att yngre tjejer påverkas mer än äldre och det kan vara något som kunde ha varit med i tidigare forsknings kapitlet.

REFERENSLISTA

Best, P., Manktelow, R., & Taylor, B. (2014). Online communication, social media and adolescent wellbeing: A systematic narrative review. Children and youth services

review 41, 27-36. https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2014.03.001

Betton, V., & Woollard, J. (2018). Teen Mental Health in an Online World: Supporting

Young People Around Their Use of Social Media, Apps, Gaming, Texting and the Rest. Ort: Jessica Kingsley Publishers.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Stockholm: Liber.

Chung, J. M., Robins, R. W., Trzesniewski, K. H., Noftle, E. E., Roberts, B. W., & Widaman, K. F. (2014). Continuity and change in self-esteem during emerging adulthood.

Journal of personality and social psychology, 106(3), 469.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Djafarova, E., & Trofimenko, O. (2017). Exploring the relationships between self-presentation and self-esteem of mothers in social media in Russia. Computers in Human Behavior,

73, 20-27.

Goffman, E. (2004). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik, 4. uppl. Norstedts akademiska förlag, Stockholm.

Griffiths, M. (2005). A ‘components’ model of addiction within a biopsychosocial

framework. Journal of Substance use, 10(4), 191-197.

Hawi, N. S., & Samaha, M. (2017). The relations among social media addiction, self-esteem,

and life satisfaction in university students. Social Science Computer Review, 35(5),

576-586.

Herz, M. (2012). Kritiskt socialt arbete. Malmö: Liber

Judith, B. (2007). Genustrubbel. Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik.

Studentlitteratur.

Meeuwisse, A, & Swärd, H. (2013). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur och kultur.

Orka plugga. (2018.09.12). Blir du stressad av sociala medier?. (Videofil) Hämtat 2020-04- 10, från:https://www.youtube.com/watch?v=OD6eqz7R6Xw&t=1s

Vetenskapsrådet. (u.d). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Nerladdad 2020-04-14, från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Vogel, E. A., Rose, J. P., Roberts, L. R., & Eckles, K. (2014). Social comparison, social media,

and self-esteem. Psychology of Popular Media Culture, 3(4), 206.

Von Soest, T., Wickstrøm, L. & Lundin Kvalem, I. (2016). The Development of Global and

Domain-Specific Self-Esteem From Age 13 to 31. Journal of Personality and Social

Psychology, 10(4). ss. 592-608.

Wearesocial. (u.d). Digital in 2019. Nerladdad: 2020-04-16, från:

BILAGA 1

Mail brev ungdomar

Hej!

Våra namn är Daniella Yalda och Izis Mankarious och vi läser vår sjätte termin inom

socionomutbildningen på Mälardalens högskola. Just nu håller vi på att skriva vår C-uppsats. Uppsatsen handlar om sociala mediers påverkan på tonårsflickors liv i åldrarna mellan 15-18 år. Då vi är intresserade av unga kvinnors liv i förhållande till sociala medier, skulle vi vilja genomföra fokusgrupper med cirka 5 deltagare i varje grupp. Syftet med fokusgruppen är att ni som deltagare tillsammans diskuterar kring sociala medier betydelse i era liv och delar med er av era åsikter och erfarenheter. Deltagandet är frivilligt och du väljer själv vad du vill berätta och svara på. Skulle du vilja avbryta ditt deltagande, är det också okej. Det är viktigt att ni som deltar är medvetna om att det som framkommer under diskussionerna inte ska föras vidare. Ni behöver ha i åtanke att det som sägs stannar mellan oss så att vi tillsammans kan uppnå en trygg miljö för att dela med sig. Alla deltagare är anonyma och materialet vi får fram under intervjun ska endast användas för vårt forskningssyfte. Efter kursens slut kan du få tillgång till uppsatsen på hemsidan DIVA. Det går bra att kontakta oss eller vår lärare för vidare frågor eller funderingar.

Ansvariga studenter: Daniella Yalda Daniella_y_7@hotmail.com Izis Mankarious Mankariousizis@gmail.com Ansvarig lärare: Gunnel Östlund gunnel.ostlund@mdh.se

BILAGA 2

Intervjuguide fokusgrupper:

Syftet med denna intervju är att få era reda på eran upplevelse av sociala medier. Deltagandet är valfritt och sker under anonymitet.Om ni känner er obekväma med att svara så behöver ni inte svara.

• Har vi ert samtycke att använda det som framkommer under våra diskussioner till vårt PM? Får vi spela in?

• Använder ni er utav sociala medier?

• Hur ofta använder ni er utav sociala medier? Hur stor del är det utav er dag? • I vilket syfte använder ni er utav sociala medier?

• Skulle ni säga att det är en positiv del utav er dag eller negativ? På vilket sätt?

• Om svaren är positiva; Tror ni det kan vara en negativ faktor för andra? Varför? Hur?

Exempel på frågor ifall diskussionstråden smalnar:

• Tror ni det är förekommande att man jämför sig själv med influencers eller kända personer?

• Tror ni det medföljer en press på hur man visar upp sig själv på sociala medier? Allmänna tankar, egna erfarenheter kanske

• Hur ofta uppdaterar ni och lägger ut bilder? • Redigerar ni era bilder? Varför? Hur ofta?

• Är det viktigt för er hur många likes ni skulle få om ni posta en bild, video, eller uppdatera eran status?

• Blir ni inspirerade av sociala medier? på vilket sätt?

Frågor relaterade till videon:

• Håller ni med tjejerna då, kan de hända att ni fastnar vid telefonen? • Kan det hända att ni blir beroende? Finns de fördelar med det?

• Ena tjejen prata om att hon är beroende av instagram, där alla har perfekta liv, vad tycker ni om det?

• Kan ni låta bli att scrolla?

• Håller ni med att telefonen är till för belöning? • Tjejen prata om likes, ”ju fler desto bättre” åsikter?

• Tycker ni att det finns ett överdrivet tjat kring telefonanvändning? • Påverkar telefonanvändningen er skola/sömn

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00