Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att finansiera forskning kring vilt- frågor, bland annat forskning kring stora rovdjur, med medel ur Viltvårds- fonden, ett ansvar som myndigheten har haft ända sedan den bildades på 60-talet. För att vetenskapligt och relevansmässigt granska och prioritera vilt- forskningsansökningar inom Viltvårdsfonden finns en rådgivande vetenskap- lig kommitté för viltforskning, Viltkommittén. Naturvårdsverket arbetar på ett forskningsrådsliknande sätt och finansierar forskning av hög vetenskaplig kvalitet. Forskningen ska ha hög relevans och komma till användning i arbetet med vilt och jakt. Kunskapen ska nå berörda målgrupper och omsättas i prak- tiken, till nya metoder och effektiva verktyg.

Naturvårdsverket är den enskilt största finansiären av tillämpad och för- valtningsnära forskning kring stora rovdjur i Sverige, men även t ex. Formas och Svenska Jägareförbundet finansierar i viss utsträckning forskning kring stora rovdjur.

Under perioden 2004–2013 hade Naturvårdsverket via Viltvårdsfonden sammanlagt fördelat ca 90 mkr (miljoner kronor) till olika projekt relaterade till stora rovdjur. Av dessa har ca 60 mkr gått till biologisk/ekologisk forsk- ning kring varg (ca 25 mkr), björn (ca 13 mkr), lodjur (ca 8 mkr) och järv (ca 5 mkr). Vidare beviljade Naturvårdsverket under samma period ca 14 mkr till samhällsvetenskaplig/humanistisk forskning kopplade till frågor kring stora rovdjur.

Naturvårdsverket tilldelas årligen av Regeringen medel ur Viltvårdsfonden för viltforskning med mera. Budgetåret 2014 tilldelades Naturvårdsverket 18 mil- joner kronor, var av minst 16 miljoner att utbetalas som forskningsbidrag. Forskningsmedel utlyses i konkurrens i juni–september varje år och forskare från universitet och högskolor kan då söka medel i anslutning till den utlys- ning som annonseras på Naturvårdsverkets hemsida.

I juni 2014 presenterades den nya forskningsstrategin ”Viltet och viltför- valtningen – Forskningsstrategi för perioden 2015–2020 för Naturvårdsverkets forskningsmedel ur Viltvårdsfonden”. Forskningen tar sin utgångspunkt i prio- riterade frågor där det behövs en kunskapsuppbyggnad till stöd för viltförvalt- ningen. Följande forskningsområden är prioriterade 2015–2020:

• Verktyg för viltförvaltningen • Från en- till flerartsförvaltning • Framtidens viltförvaltning

Under 2014 används ca 6 mkr av anslaget för forskning kring varg, björn, lodjur och järv och för forskning kring förvaltningen av desamma.

För att säkra ett långsiktigt bevarande och nyttjande av flera viltarter, inte minst stora rovdjur, är det angeläget med ett internationellt samarbete inom både forskning och förvaltning. Viltkommittén, har tagit initiativ till ett euro- peiskt nätverk för viltforskning och förvaltning, European Wildlife Network. Nätverket startade år 2012 och ska främja kunskapsutbyte bland forskare och förvaltare. Idag har nätverket över 600 medlemmar från 29 europeiska länder och elva länder utanför Europa (http://europeanwildlife.net/).

För ytterligare information om viltforskningen och viltkommittén på Naturvårdsverket, se naturvårdsverkets hemsida (http://www.naturvardsver- ket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Forskning/Viltforskning/)

4.9.4. Forskning om järv

Naturvårdsverket ger återkommande uppdrag till forskningen att utreda för- valtningsrelevanta frågeställningar. Sådana uppdrag har vanligtvis gått till pågående rovdjursforskningsprojekt och har främst varit inriktade på frågor som rör jakt, inventering, beräkning av populationernas storlek, samt kom- munikation med och information till förvaltningsmyndigheterna.

Forskning kring järv bedrivs i Sverige främst inom det Svenska

Järvprojektet på Grimsö forskningsstation vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Under många år har forskningen bedrivits i Jokkmokksfjällen. I det området har fältverksamheten avslutats, men projektet har genererat stora mängder data som fortsatt kommer att analyseras och därmed bidra med mycket kun- skap. Numera bedrivs fältstudier av järv från Jämtland ner till södra Dalarna för att studera järvens ekologi i skogslandet där järvstammen ökat under senare år. Järvprojektets övergripande mål är att ta fram den ekologiska kunskap som krävs för en hållbar förvaltning av järvstammen i Sverige och

Skandinavien. Projektets kärnverksamhet fokuserar på vad som påverkar järv- populationens tillväxt och utbredning och bedrivs som flera delstudier:

• Studier av järvars demografi (överlevnad och reproduktion) och faktorer som påverkar denna. Med demografiska data analyseras populationens sårbarhet och effekter av förvaltningsåtgärder (t.ex. effekten av olika jakttryck på järvpopulationens tillväxt).

• Studier av järvars sociala dynamik, t.ex. revirhävdande, utvandring och parningssystem, och vad som påverkar dessa faktorer. Med denna kunskap kan man öka förståelsen av vad som påverkar populationens utbredning på olika skalor. Därefter är målet att kvantifiera och förutsäga effekten av jakt på populationstäthet och utbredning på både lokal och regional skala.

• Studier av hur interaktioner mellan järv och andra rovdjur (lodjur och varg) påverkar järvens ekologi och därmed förutsättningarna för järv- populationens tillväxt och utbredning. En viktig aspekt här är också hur interaktioner påverkar respektive rovdjurs predation på olika bytesarter, t.ex. ren.

• För att förstå vad som begränsar järvstammens utbredning komplette- ras de olika delstudierna med analyser av vilka habitat järvar föredrar, särskilt med avseende på val av lyplatser. En viktig aspekt här är att man kombinerar studier av demografi och habitat för att förstå hur reproduk- tion och överlevnad varierar i olika områden. Dessa studier bidrar med förståelse av vad som påverkar järvstammens utbredning och kan använ- das för att förutsäga kolonisation av järvar i nya områden.

• Insamling av kunskap som kan bidra till förbättrad inventering av järvstammen. Här använder man data på järvhonors ekologi och rörelse- mönster för att förbättra de befintliga inventeringarna, som fokuserar på föryngringar av järv. Projektet arbetar också med att utveckla och utvär- dera metoder för inventering av järvstammen med fokus på resurseffek- tivitet, framförallt i områden med begränsad snötillgång vilket försvårar metoder baserade på snöspårning. Det är viktigt att hela järvens utbred- ningsområde inventeras eftersom både mål för populationsstorlek och förvaltningsbeslut bygger på den totala populationsstorleken. Antalet jär- var utanför renskötselområdet kan därmed ha stor betydelse för förvalt- ningen av järvstammen inom renskötselområdet.

Det Svenska Järvprojektet arbetar i stor utsträckning med förvaltningsre- laterade frågor. En stor uppgift i sammanhanget är också att besvara kon- kreta frågor från förvaltningsmyndigheterna om ekologi och förvaltning av järvstammen. Järvprojektet samverkar med forskningsprojekt som studerar lodjur, varg och björn. Mer information finns på Järvprojektets hemsida (http://jarvprojektet.se).