Vetenskaplig kunskap är en väsentlig förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning av björn. För att ständigt förbättras och för att anpassa sig till viltstammarnas förändringar har rovdjursförvaltningen behov av såväl forsk- ning om de stora rovdjursarterna och deras bytesdjur och roll i ekosystemet, som samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning om själva för- valtningen om samexistensen mellan människa och rovdjur. En viktig uppgift för forskningen är att bidra till utvecklingen och kvalitetssäkringen av över- vakningen av björn. På motsvarande sätt är det viktigt att data från över- vakningen samlas på ett sådant sätt att det kan användas inom forskningen.
Kunskapen och kompetensen inom forskningsprojekten är också en viktig resurs för björnförvaltningen på både lokal, regional och nationell nivå när det gäller att utreda olika specifika frågeställningar.
Forskningsfinansiering
Naturvårdsverket fördelar medel från Viltvårdsfonden till viltforskning. Anslaget för 2012 är 18 mkr. Forskningsmedlen ska användas i huvudsaklig överensstämmelse med Forskningsprogrammet ”Forskning för hållbar för- valtning av vilt – ramprogram för perioden 2009-2014 för Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden”. Enligt regeringens beslut ska minst 4,5 mkr användas för forskning kring stora rovdjur. Under 2012 används ca 9 mkr av anslaget för forskning kring varg, björn, lodjur och järv och för forskning kring förvaltningen av desamma. För att vetenskapligt och relevansmässigt granska och prioritera viltforsk ningsansökningar inom Viltvårdsfonden finns en rådgivande vetenskaplig kommitté för viltforskning (Viltkommittén).
Under perioden 1992-2012 har Naturvårdsverket fördelat drygt 22 mkr ur Viltvårdsfonden till forskning om björn, varav drygt 16 mkr till Björnprojektet. Naturvårdsverket har sedan det Skandinaviska björnforsk- ningsprojektet initierades 1988 varit en av de största finansiärerna av forsk- ning kring björn i Sverige. Björnprojektet finansieras gemensamt av Sverige och Norge och involverar flera olika vetenskapliga institutioner, discipliner och delprojekt. Projektet har sin huvudsakliga hemvist på Universitet for miljø- och biovitenskap i Norge, men är även aktiv vid eller samarbetar med Jägareförbundet, SlU Umeå, örebro universitetssjukhus, SVA, Viltskadecenter och grimsö forskningsstation. I Norge är NINA, högskolorna i Telemark och Hedmark samt Bioforsk Svanhovd involverade i samarbetet.
Naturvårdsverket har även gett bidrag till forskning om björn ur anslaget för värdefull natur (anslag 1:3) eller motsvarande källor. Bidragen omfattade årligen 400 tkr – 600 tkr under perioden 1988-2009. Åren 2010-2012 ökades bidraget med ca 1 mkr per år för att finansiera en studie om björnåtlar.
Samhällsvetenskaplig och beteendevetenskaplig forskning kring stora rov- djur bedrivs vid flera lärosäten, bland annat vid SlU i Umeå, Umeå universitet, luleå tekniska universitet och göteborgs universitet.
internationellt samarbete
För att säkra ett långsiktigt bevarande och nyttjande av flera viltarter, inte minst stora rovdjur, är det angeläget med ett internationellt samarbete inom både forskning och förvaltning.
Viltkommittén har tagit initiativ till ett europeiskt nätverk för viltforskning och förvaltning, European Wildlife Network. Nätverket startade år 2012 och ska främja kunskapsutbyte bland forskare och förvaltare54.
Sedan 1996 har bland annat Naturvårdsverket och Direktoratet för
Naturforvaltning genom Koordineringsgruppen för rovdjursforskningen i
Fennoskandia samarbetat kring frågor om finansiering av rovdjursforskning.
I gruppen kan de största finansiärerna av rovdjursforskning vara represente- rade. gruppen sammanträder vid behov.
kunskapsunderlag för förvaltningen
Naturvårdsverket lägger återkommande uppdrag att utreda förvaltningsre- levanta frågeställningar till forskare. När det gäller forskning om björn har sådana uppdrag vanligtvis gått till Björnprojektet. Uppdragen har främst varit inriktade på frågor som rör jakt efter björn, inventering av björn, beräk- ning av björnstammens storlek, problem med björn samt kommunikation med och information till förvaltningsmyndigheterna. Under perioden 2010- 2012 bedrevs ett större projekt där åtlingens betydelse för björnförvaltningen undersöktes.
Bristanalys
Intentionen både i svensk rovdjursförvaltning och i den nya älgförvaltningen är att arterna ska förvaltas i ett ekosystemperspektiv. För att detta ska kunna göras behövs bra kunskap om de olika arterna och om deras samspel. Det saknas en aktuell kunskapssammanställning om björnens påverkan på älg- stammen och dessutom är kunskapen om björnpredation på älgkalv begrän- sad. Det finns ny forskningsmetodik som skulle kunna ge bättre kunskap. Speciellt i områden där det också finns varg skulle björnens påverkan på älg- stammen teoretiskt kunna bli mycket hög. Detta behöver undersökas.
Inom ramen av ett regeringsuppdrag har Björnprojektet och Sveriges lant- bruksuniversitet i samverkan med berörda samebyar studerat björnens preda- tion på renkalv i skogslandet55. Det är oklart om denna studies resultat direkt
kan överföras till förhållandena i fjällsamebyar, där både björntäthet och lan- skapets utseende ofta är mycket olika skogslandet.
kompletterande åtgärder
Forskningsfinansiering och forskningsuppdrag fortsätter enligt vad som beskrivs ovan men med följande kompletterande åtgärder:
• Naturvårdsverket avser senast 2014 att sammanfatta resultaten från de seminarier om förvaltningens kunskapsbehov som arrangeras under 2012 och 2013. Denna samman- fattning är ett av underlagen för Naturvårdsverket när det gäller att bestämma inrikt- ningen på uppdrag till forskningsprojekten under förvaltningsplanens giltighetstid. • Naturvårdsverket avser att under 2014 lämna uppdrag till Björnprojektet om att sam-
manställa den aktuella kunskapen om björnpredation på älg samt att utifrån denna sammanställning identifiera eventuella brister i den befintliga kunskapen.
• 2014 ska ett nytt ramprogram för forskning för perioden 2015-2019 för
Naturvårdsverkets medel ur Viltvårdsfonden (bland annat forskning kring stora rovdjur) fastställas. De nationella förvaltningsplanerna för stora rovdjur är ett väsentligt under- lag för att identifiera forskning till stöd för förvaltningens kunskapsbehov.
• Naturvårdsverket avser verka för att en studie om björnpredation på ren genomförs i fjällsamebyar.