Problemet som ligger till grund i arbetet är att eleverna exponeras mindre för läsning i både skolan och hemmet. Detta får konsekvenser för utvecklandet av elevernas förmåga gällande läsning och elever med lässvårigheter drabbas då av detta mer och därför är det intressant att se de digitala hjälpmedlens stöd i läsundervisningen för dessa elever med lässvårigheter.

Utifrån det problemet behövs det undersökas vad tidigare forskningslitteratur har sagt om området.

4.1 Lässvårigheter

Under denna rubrik definieras vad läsning är i lågstadiet och vilka svårigheter som elever måste överkomma för att behärska läsning.

Det centrala innehållet i ämnet svenska i LGR11 (2019) för årskurserna 1–3 handlar läsning om att eleverna ska utveckla lässtrategier för att kunna tolka och förstå texter. Det står även att eleverna ska kunna anpassa sin läsning efter olika texters innehåll och form. Det handlar även om att eleverna ska kunna se sambandet mellan ljud och bokstav (Skolverket 2019).

Simple view of Reading är en modell som förutsäger att läsförståelsesvårigheter må ha sin grund i att elever har problem med avkodning av ord eller hörförståelse (Levlin 2014 s.18).

En kombination av dessa två kan även förekomma vilket leder till lässvårigheter med tre olika kategorier. De tre kategorierna är specifika förståelsesvårigheter, specifika

avkodningssvårigheter och blandade lässvårigheter. Första kategorin handlar om att eleven förfogar över en god hörförståelse kombinerat med en svag avkodningsförmåga. Andra är elever som har en god avkodningsförmåga men har en sämre hörförståelse. Den tredje är både svag avkodningsförmåga och hörförståelse hos eleven (Levlin 2014). Med dessa kategorier kan Simple view of Reading försöka definiera färdigheterna hos eleverna som bidrar till tidig läsförståelse.

Det har skrivits en del avhandlingar om lässvårigheter. Maj – Gun Johansson (2010) har skrivit i sin avhandling om detta. Hon skriver om den fonologiska delen som innebär att elever har problem med att förstå ljud och att föra över ljud/fonem till samma bokstav och vilken betydelse den fonologiska delen har och vad forskare har sagt om den. Johanssons avhandling är uppbyggd i två delar: en teoretisk del och en empirisk del som är uppbyggd av tre kvasiexperimentella träningsstudier. I studien undersöks effekter från två former av

flash-Sida 10 cardmetod i datoriserad läs- och stavningsträning. Totalt 32 elever ingår i studierna, 20 pojkar och 12 flickor. I forskning om den fonologiska delen finns det en del olika förklaringar och det finns en stor oenighet bland forskare vilken som är den mest effektfulla (Johansson 2010 s.20). Den förklaringsmodell som andra forskare inom fältet har kommit fram till hävdar att den fonologiska defekten grundar sig i att elever har svårigheter med att uppfatta och överföra ljud eller fonem till motsvarande bokstav (Johansson 2010 s.21). Att inte utifrån talat språk klara av att segmentera, det vill säga att kategorisera och diskriminera fonem kan leda till att elever inte klarar av att bygga upp tydliga fonologiska representationer. Den fonologiska svagheten kan vidare manifestera sig i att elever får svårt att behandla fonem som till exempel att ta bort, lägga till eller kasta om fonem (Johansson 2010).

Den metoden som är mest effektiv för läsundervisning enligt Alatalo (2011 s.17) handlar om avkodningsinriktad pedagogik som är anknuten till meningsfulla texter och kommunikation.

Därför är det bra att rikta in sig på sådana texter som ger eleverna den stimulansen. I Alatalos (2011 s.90) resultat skriver hon om att många av dagens läseböcker är trevliga och

fantasieggande. Alatalo fick in sitt resultat genom intervjuer och enkäter. Intervjuerna var gjorda med åtta lärare som arbetar i årskurserna 1–2 och frågorna var halvstrukturerade.

Enkäterna gjordes av 300 medverkande lärare och den bestod av två delar. Den första delen innefattade frågor om lärarens bakgrund och hens praktiska läs- och skrivundervisning. Den andra delen var ett kunskapstest. 16 procent av enkätsvaren säger att lärarna använder just den läseboken som de har valt eftersom läseböckerna är fantasieggande och trevliga.

4.2 Digitalisering

Under denna rubrik fokuserar texten på de digitala inslagen vad gäller läsning inom skolan.

Enligt läroplanen (2019 s.8) ska skolan bidra till att det utvecklas en förståelse, hos eleverna, för digitaliseringens påverkan på individen. Eleverna ska även få möjlighet att förbättra sin förmåga att använda digital teknik. Utbildningen ska ge eleverna förutsättningar att främja en digital kompetens.

Ett digitalt verktyg som Flewitt, Kucirkova & Messer (2015) skriver om är iPadens potential i läsundervisningen hos yngre elever. I deras studie lånade de ut iPads till 16 elever i åldern 3–

Sida 11 4, 30 elever i åldern 4–5 samt 30st till åldern sju till tretton år unga elever och diskuterade sedan iPadens potential inom läsundervisning med lärarna genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer gjordes före och efter implementeringen av iPads i

läsundervisningen. Denna undersökning höll på under en tvåmånadersperiod. Ett resultat som sågs var att introduktionen av iPads bidrog till framsteg för elevernas läskunnighet genom iPads flexibla och underhållande miljö som hjälper eleverna att utvidga sitt ordförråd.

Flexibiliteten berodde på iPadens bärbara egenskaper och pekskärmen som stimulerade elevernas koncentration och engagemang. Den underhållande miljön berodde på apparna där uppgifterna var roliga och givande eftersom eleverna hade klara mål i apparna samt

koncentrationen hos eleverna stärktes (Flewitt, Kucirkova & Messer, 2015 s.302–303). En utmaning som sågs var att tekniska problem med iPaden kunde uppstå som störde

lektionerna, en annan utmaning som upptäcktes var att lärarna fick spendera fritiden till att hitta rätt appar till undervisningen (Flewitt, Kucirkova & Messer, 2015 s.302). Tattersall, Wallin och Nolin (2019) skrev en studie om en prenumerationstjänst av ljudböckers data på ungefär 8000 prenumeranter under ett år. I studien visade resultatet att ljudböcker ger möjligheten för lyssnaren att besparas från att avkoda vilket kräver visuell koncentration (Tattersall Wallin & Nolin 2019 s.15).

En introduktion av digitala verktyg i skolan har förändrat elevers läsning och hur de tar till sig information, det hävdar Baron (2017, s.15). Barons artikel är en forskningsrapport där hon presenterar forskningen om den digitala påverkan på skolans undervisning. Till exempel har encyklopedier ersatts med sökningar online och uppgifter förmedlas till elever mer på skärmar än på analogt. Baron hävdar även att lärare i dagens skola rent generellt delar ut elevuppgifter digitalt jämfört med uppgifter som är skrivna på papper som är ett mera traditionellt sätt. Det är både för- och nackdelar med en mer digital läsning enligt Baron (2017, s.16). En av dessa nackdelar är att det finns en rädsla att den traditionella läsningen ska konkurreras ut av den nya tekniken. En fördel med digital läsning är dock att tillgången till texter är mycket större med den nya tekniken. En slutsats som Baron drar i artikeln är att den digitala teknologin fortfarande är i en tidig ålder och att det behövs mer forskning för det ska kunna dra definitiva slutsatser att en digital läsundervisning har positiva eller negativa funktioner (Baron 2017 s.20).

Digitaliseringen har gjort att det fokuseras mindre på analog skrivning. I Dougs (2019) sammanställning om länken mellan läslig handstil och elevernas förmåga att prestera bra i tidsbaserade aktiviteter såsom prov. Sammanställningen är utifrån tidigare forskningsstudier

Sida 12 om ämnet. Doug (2019 s.185) kommer fram till vikten av att fortsätta med analog skrivning eftersom eleverna utvecklar ett annat förhållande till bokstäverna när de formar dem istället för tangentbordsskrivning. Doug (2019 s.185) drar slutsatsen att om beslutsfattare i riksdagen vill höja elevers läskunnighet så borde de fokusera uppmärksamheten på handstilen i skolans läroplan.

Belo et als. artikel är en litteraturöversikt med 46 artiklar som är inriktad på kunskapen som lärarna behöver för att använda teknologin till att främja tidig läskunnighet hos elever inom förskolan. Enligt Belo et al. (2016, s. 374) har e-böcker och program för inlärning av ord och ljud en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. Programvaror som har möjligheten att läsa och skriva har även de en positiv påverkan. De erbjuder ett stöd till elever som är svagare inom de områdena. Dock måste dessa digitala verktyg användas på rätt sätt för att ett lärande ska ske. Ett av sätten är elektroniska sagoböcker, men sagoböckerna måste då vara lämpad till elever som inte ännu kan läsa texter självständigt. De elektroniska sagoböckerna ska ha bilder som följer med berättelsen (Belo et al. 2016 s.376). Annan forskning stödjer för att ett lärande ska ske är programvaror med ljudnings- och ordförrådsträning. I Kucirkovas (2019 s.17) systematiska litteraturstudie av aktuell forskning visar resultatet att elevernas engagemang till läsning främjas på grund av digitala läseböckers funktioner. Dessa funktioner kan enligt Kucirkova (2019 s.6) vara att eleverna får alternativet att lyssna på berättelsen och få varje ord markerat medan programmet läser. De digitala böckerna kan även ge elever möjlighet att interagera med berättelsen genom de digitala verktygens pekskärm lägga till text och skriva vad som händer härnäst i berättelsen (Kucirkova 2019 s.6). Belo et al. (2016, s. 378) skriver också att de positiva effekterna av digitala verktyg ökar när eleverna utsätts för digitala hjälpmedel ofta och regelbundet samt när digitala och analoga aktiviteter kopplas ihop.

Skolverket (2019 s.16) skriver om vikten av kompetensen för de digitala verktygen. Lärare anser att de själva behöver utveckla sin digitala kompetens också för att kunna styrka elevernas förståelse för digitaliseringen och digitala verktyg.

Sida 13

I dokument Examensarbete. Lärares uppfattningar om digitala hjälpmedel som stöd för elevers läsutveckling. Examensarbete II 15 hp (sidor 10-14)