Fortsatt forskning

I dokument SPRÅKLIG MEDVETENHET I FÖRSKOLAN (sidor 44-50)

Avslutande sammanfattning

6.4 Fortsatt forskning

Under tiden som vi genomfört denna undersökning, har vi än mer förstått vikten av vara språkligt medveten för att kunna lära sig läsa och skriva. Detta har väckt vårt intresse för att genomföra ett utvecklingsarbete på en till två förskolor med syfte att stimulera barns språkliga medvetenhet.

Det hade även varit intressant att komplettera de intervjuer som vi genomförde med observa-tioner för att själva kunna göra oss en bild av hur lärare arbetar med barns språkliga med-vetenhet. Detta hade gett oss ett bredare perspektiv på undersökningen.

Tack

Vi vill tacka alla de pedagoger som ställde upp på att bli intervjuade av oss. Utan er hade det inte blivit någon undersökning. Ett stort tack ger vi till våra intervjupersoners förskolebarn och medarbetare för att de lånade ut sin förskollärare till oss. Vi vill även tacka vår handledare Christer Wede för den hjälp och det stöd vi fått i att skri-va detta examensarbete. Slutligen vill vi tacka alla i vår omgivning som stöttat oss under denna tid.

7 Referenser

Anthony, Jason L., Burgess, Stephen R., Cantor, Brenlee G., Driscoll, Kimberly & Phillips, Beth M. (2002). Structure of Preschool Phonological Sensitivity: Overlapping Sensitivity to Rhyme, Words, Syllables, and Phonemes. Journal of Experimental Child Psychology vol. 82, 65-92.

Arnér, Elisabeth & Tellgren, Britt (2006). Barns syn på vuxna – att komma nära barns

per-spektiv. Lund: Studentlitteratur.

Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.

Axelsson, Monica (2003). Andraspråksinlärning i ett utvecklingsperspektiv. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S.127-152.

Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2003). Språk i sammanhang. I Bjar, Louise & Liberg, Caro-line (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 17-28.

Borgström, Håkan (2006). Den hemliga koden. Aktuell forskning om läsning. Stockholm: Ve-tenskapsrådet.

Dahlgren, Gösta, Gustavsson, Karin, Mellgren, Elisabeth & Olsson, Lars-Erik (2006). Barn

upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.

Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Förskolebarn i matematikens

värld. Stockholm: Liber.

Einarsson, Peo (red.). (2004). Skriv- och läsglädje! Öjaby: Öjaby Förskola.

Emanuelsson, Lillemor (2007). Upptäckter av matematik i en barnbok. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet, Natio-nellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. S. 155-168.

Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering Del 2: Aktiviteter och åtgärder i

förskoleål-dern. Stockholm: Natur och Kultur.

Eriksen Hagtvet, Bente & Pálsdóttir, Herdís (1993). Lek med språket. Stockholm: Natur och Kultur.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlit-teratur.

Frost, Jørgen (2004). Språklig medvetenhet. I Espenakk, Unni, Frost, Jørgen, Klepstad Faere-vaag, Margaret, Grove, Hans, Horn, Erna, Löge, Inger Kristine, Gees Solheim, Ragnar & Wagner, Åse Kari H. TRAS Tidig registrering av språkutveckling. Herning, Danmark: Speci-al-paedagogisk forlag. S. 84-90.

Heister Trygg, Boel (2006). Teckna. se. (Elektonisk) Tillgänglig: <http://www.teckna.se/> (2008-10-02).

Johansson, Eva (2003). Möten för lärande: Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i

förskolan. Forskning i fokus, nr. 6. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling.

Kihlström, Sonja (2007a). Intervju som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare.

Att utveckla läraryrke – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:

Liber. S. 47-69.

Kihlström, Sonja (2007b). Uppsatsen – examensarbetet. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till

lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik.

Stockholm: Liber. S. 226-246.

Klepstad Faerevaag, Margaret (2004). TRAS – ett redskap för kompetenshöjning. I Espenakk, Unni, Frost, Jørgen, Klepstad Faerevaag, Margaret, Grove, Hans, Horn, Erna, Löge, Inger Kristine, Gees Solheim, Ragnar & Wagner, Åse Kari H. TRAS Tidig registrering av

språkut-veckling. Herning, Danmark: Special-paedagogisk forlag. S. 122-128.

Kullberg, Birgitta (2006). Boken om att lära sig läsa och skriva. Solna: Ekelunds/Gleerups Utbildning AB.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, Caroline (2003a). Möten i skriftspråket. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn

utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 215-235.

Liberg, Caroline (2003b). Samtalskulturer – samtal i utveckling. I Bjar, Louise & Liberg, Ca-roline (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 79-102.

Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.

Lindö, Rigmor (2002). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Lundberg, Ingvar (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur och Kultur. Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen. Stockholm: Natur och Kultur.

Malmqvist, Johan (2007). Allmänt om analys. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare. Att

utveckla läraryrke – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm:

Li-ber. S. 122-132.

Montessori, Maria (1987). Barnasinnet. The Absorbent Mind. Stockholm: MacBook förlag. Nyman-Johansson, Märtha (2002). Språkljudslek i förskolegrupp. Örebro: GraFon HB.

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra

Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande färdigheter –

och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Student-litteratur.

Ramey, Craig T. & Ramey, Sharon L. (2004). Early Learning and School Readiness: Can Early Intervention Make a Difference? Merrill Palmer Quarterly Journal of Deveopmental

Psychology 471-491 vol. 50 nr. 4.

Smith, Frank (2000). Läsning. Stockholm: Liber AB.

Sterner, Görel (2007). I lek utvecklar barn rumsuppfattning och språk. I Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (red.). Små barns matematik. Göteborg: Göteborgs universitet, Natio-nellt Centrum för Matematikutbildning, NCM. S. 103-115.

Strömqvist, Sven (2003). Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 57-77.

Svensson, Ann-Katrin (1995). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.

Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Söderbergh, Ragnhild (1979). Barnets tidiga språkutveckling. Stockholm: Liber.

Söderbergh, Ragnhild (1997). Tal och skrift i samspel i den tidiga språkutvecklingen. I Sö-derbergh, Ragnhild (red.). Från joller till läsning och skrivning. Malmö: Gleerups Förlag. S. 264-277.

Taube, Karin (2007a). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Taube, Karin (2007b). Läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.

Tornéus, Margit (2000). På tal om språk. En bok som språklig medvetenhet hos barn. Stock-holm: Liber.

Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Västerås: Skolverket och CE Fritzes AB.

Vetenskapsrådet (2002). Forsningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet. (Elektonisk) PDF format. Tillgänglig: <http://www.vr.se> Tryckt och publicerat/forskningsetiska principer. (2008-03-23).

Vygotskij, Lev Semjonovitj (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos.

Vygotskij, Lev Semjonovitj (1934/1999). Tänkande och språk. Göteborg: Bokförlaget Daida-los.

Bilaga 1 Intervjuguide

I dokument SPRÅKLIG MEDVETENHET I FÖRSKOLAN (sidor 44-50)